Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vin — glädjens urgamla kulturväxt - Vinets jäsning - Strängt skyddade benämningar - Lätta och starka viner - Vinets lagring och tappning - Vinlusens härjningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3698 VIN
Vinskörd i rhenlandet. Vem tänker väl på den långa
procedur druvorna får genomgå innan man kan hälla upp ett glas
rhenvin vid ett festligt middagsbord?
erhållas genom inpressning av fabriksmässigt
tillverkad kolsyra på samma sätt som vid
sodavattenframställning.
Strängt skyddade benämningar
Vinernas benämningar är strängt skyddade. Endast
vin, som vuxit i Champagne, får bära denna
benämning. Chianti får icke användas såsom beteckning för
annat vin än det som härrör från detta distrikt i Italien.
Det är på grund därav, som champagneliknande
viner förekommer under benämningarna mousseux och
sekt eller att cognacsliknande produkter benämns
eau-de-vie, brandy, osv. En noggrann övervakning
härav upprätthålls.
Lätta och starka viner
I allmänhet upphör jäsningen, då vinet fått en
alko-holhalt av omkring 15 volymprocent, men om
sockerhalten i musten är särskilt hög vid 16-18 %
alkohol-halt. Viner med en alkoholhalt t. o. m. 14
volymprocent räknas som lätta, de med högre alkoholhalt
som starka eller heta (jfr Alkohol). De senare får sin
ofta till omkring 20 % uppgående alkoholhalt genom
tillsats av sprit. Tillsätts spriten medan större
sockermängder ännu finns kvar erhålls sött starkvin, men
sker tillsatsen först sedan sockret fullständigt för jäst,
får man ett torrt vin. Jäsningen kan avbrytas även på
annat sätt än genom tillsats av alkohol, t. ex. i fråga
om vissa vita bordeauxviner genom tappning på fat,
innehållande svaveldioxid. Sedan gammalt har man
brukat förbättra en del vinsorter genom tillsättning
av aromatiska ämnen, t. ex. honung och olika slag av
kryddor. Den nu så populära vermuten är ett dylikt
vin till vilket ett flertal kryddor satts, däribland
malört (på tyska Wermut).
Vinets lagring och tappning
Vissa vinsorter konsumeras visserligen utan att
lagras, men i regel sker en kortare eller längre tids
lagring, varunder vinet mognar och får sin bouquet.
Sedan vinet under lagringstiden nått sin högsta
kvalitet, förlorar det åter småningom sina goda egenskaper.
Vinet sägs då vara passé. De alkoholstarka vinerna
fordrar den längsta lagringstiden. Ett portvin kan
med fördel drickas efter 1 oo-årig lagring, medan ett
moselvin måste konsumeras senast efter 4-5 år.
Sättet för lagringen växlar mycket och är för madeira
säreget. Detta vin lagras i källare, som uppvärms till
35-60°, i vilka vinet når en tidig mognad.
Moselvinerna t. ex. får mogna efter tappningen på buteljer,
under det att bordeauxvinerna mognar på fat, s. k.
barriques, 3-5 år, innan de tappas, och flaskorna
bör sedan lagras någon tid, innan vinet dricks. Med
bordeauxtappning avses sådant vin som tappats av
vinhusen i Bordeaux. Slottstappning däremot
innebär, att vinet är tappat på den egendom (Chåteau)
vars namn det bär. För export producerade viner
är oftast årgångsviner, dvs. är tillverkade av druvor
från en viss egendom, skördade under det angivna
året.
Vinlusens härjningar
Den till bladlössen hörande vinlusen (Phylloxera
vastatrix) är vinodlingens farligaste fiende. Den är
inhemsk i Nordamerika men inkom omkring 1863 till
Frankrike, där den 1884 hade ödelagt mer än en
tredjedel av landets vingårdar. De vilda vinarter i
Missis-sippidalen på vilka vinlusen först upptäcktes tog inte
nämnvärd skada av angreppet. Då den egentliga
skadegörelsen sker på rötterna, kunde man rädda den
franska vinodlingen genom att ympa de olika
kvalitets-sorterna på vinlusresistenta amerikanska vinstockar,
bland vilka Vitis repa’ria visade sig bäst. Denna hade
dock andra anspråk på markens beskaffenhet än det
tidigare odlade vinet, vilket ledde till en omläggning
av vinodlingen, som i stor utsträckning förflyttades
från bergssluttningarna till de bördiga åkrarna.
Se även bilder vid artiklarna Frankrike och
Tyskland.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
