- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 7. Sv - Ö (3297-3888) /
3707

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vitaminer — livsviktiga organiska föreningar - De viktigaste vitaminerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VITAMINER 3707

Benämning Synonym Viktigare vitamerer Verkningar eller bristsymtom
Pyridoxin Vitamin Ba Adermin Pyridoxal- (fosfat) Pyridoxamin Brist ger hos råttor akrodyni (svullnad av
tassar, öron, nos etc.). Nödvändigt för aminosyrors omsättning.
Pantotensyra Filtratfaktor Goenzym A Brist ger gråfärgning av pälsen hos svarta
råttor. Nödvändigt för fettämnens omsättning.
Biotin Vitamin H Oxibiotin Brist ger dermatiter och hårförlust runt ögonen hos råttor.
Folinsyra [-Pteroylglutamin-syra-] {+Pteroylglutamin- syra+} Antianemifaktor Brist ger vissa anemiformer.
[-Para-amino-bensoesyra Anti-gråhårs-faktor-]
{+Para-amino- bensoesyra Anti-gråhårs- faktor+} Tvivelaktigt om den spelar någon direkt roll i människans omsättning.
Vitamin B12 Cyano-kobalamin [-Hydroxy-kobalamin-] {+Hydroxy- kobalamin+} Brist ger perniciös anemi.
Kolin Metionin + etanolamin Brist ger akuta njurblödningar hos unga råttor. Har betydelse för fettomsättningen.
Inosit Fytin Har betydelse för fett- och
kolhydratomsättningen.
Askorbinsyra Vitamin C [-Dehydro-askorbinsyra-] {+Dehydro- askorbinsyra+} Bristsjukdom: skörbjugg. Reglerar det normala tillståndet hos vissa mellancellsubstanser i bl. a. brosk, dentin och kapillärer.

många fall är det därför ur praktisk synpunkt
nödvändigt att skilja mellan ämnen med vitaminverkan
och själva vitaminet. I vissa fall är verkan av ett
vitamin begränsad till vissa djurarter. Människa,
marsvin och vissa apor behöver tillföras vitamin C
utifrån, men de flesta djur kan själva bilda vitaminet.

Vitaminer påvisas genom de bristsymtom som
uppträder då de saknas i kosten. Dylika bristsjukdomar
kallas avitamino’ser. Att en sjukdom är en
avitami-nos bevisas av att den kan botas, då ifrågavarande
vitamin tillförs. På senare tid har det gjorts
sannolikt, att en balanserad tillförsel av såväl de olika
vitaminerna som andra näringsämnen är önskvärd.

För många vitaminer har man utarbetat kemiska
bestämningsmetoder, för andra är det nödvändigt att
göra djurförsök. I vissa fall kan också särskilda
mikroorganismers näringsbehov utnyttjas härför. Vid
kliniska undersökningar kan koncentrationen av
vitaminet eller någon av dess omsättningsprodukter
bestämmas i blod eller urin. Man kan även
undersöka koncentrationen i blod eller urin efter tillförsel
av en standarddos av vitaminet ifråga. Av stort
diagnostiskt värde är, om symtomen vid en misstänkt
brist försvinner efter vitamintillförsel.

Livsmedlens halt av vitaminer finns angiven i
många födoämnestabeller.

Ett livsmedels vitaminhalt växlar i regel mycket
beroende på t. ex. jord, klimat, årstid, varieteter och
skördetid då det gäller vegetabila ämnen, på
utfodring, ålder m. m. för animala livsmedel samt påverkas
av förvaring, transport och beredning. Beträffande
dagsbehovet av olika vitaminer m. m. se Föda.

Då det gäller att bedöma ett livsmedels betydelse
för vitamintillförseln, har man att beakta dels
födoämnets halt av vitaminet ifråga och dels hur stora
mängder av detsamma, som man i allmänhet förtär.

1) Om en tiondel av dagsbehovet fås i en portion,
som lätt kan förtäras på en dag, är livsmedlets
vitaminvärde måttligt.

2) Om en tiondel av dagsbehovet fås i en mängd av
livsmedlet, som samtidigt inte ger mer än 200
kalorier, är livsmedlets vitaminvärde gott.

3) Om en tiondel av dagsbehovet fås i en mängd
av ett livsmedel, som samtidigt inte ger mer än 100
kalorier, och livsmedlet praktiskt taget dagligen
förekommer i kosten, är dess vitaminvärde högt.

4) Om födoämnet inte är sådant, att det lätt kan
ätas i mängder som ger en tiondel av dagsbehovet,
eller om det äts mera sällan och den mängd som
behövs för att ge en tiondel av dagsbehovet av
vitaminet ger mer än 200 kalorier, är dess vitaminvärde
dåligt.

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 24 20:29:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-7/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free