Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vulkaner — »eldsprutande berg» - Vulkanernas byggnad och utbrottsprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VULKANER 37II
Schematisk genomskärning av
typisk vulkan. Längst ned
ligger urberget med sina
erup-tiva bergarter, däröver
lagrade, sedimentära bergarter
och överst vulkanavlagringar.
Ett lysande moln av
vattenånga och aska utgjutes från
huvudkratern på den nya
vulkankägla som uppstått i botten
på en gammal, avsevärt
ned-eroderad krater. Genom en
sidokrater utströmmar också
lava, som bygger upp en
parasiterande kon eller kägla. Här
och var uppstår nya sprickor,
som efter hand utvecklas till
kanaler för nya lavaströmmar.
En underjordisk sjö innebär
risk för en
explosionskata-strof för den händelse, att lava
skulle nå dit och upphetta
vattnet till ånga.
den vanliga utbrottskanalen, varefter gasmassan i
stället sprängt sig väg genom bergssidan. Man beräknar,
att sammanlagt omkring 40 000 människor fick släppa
livet till vid Mont Pelés utbrott. Denna katastrof var
emellertid av en typ som mycket avviker från de
vanligaste vulkanutbrotten.
Vulkanernas byggnad och utbrottsprodukter
Vulkanerna har vanligen formen av en kägla, i vars
topp finns en trattformig öppning, kratern. Till
kratrarna leder rörformiga kanaler från jordens inre,
genom vilka glödflytande bergartsmassa (mag’ ma)
tränger upp till jordytan. I en på flyktiga ämnen
övermättad magma avskils dessa i gasform, och magman
strävar efter att utvidga sin volym. Gastrycket kan bli
så starkt, att gaserna tränger ut explosionsartat och
rycker med sig delar av magman och vulkanrörets
väggar samt det material som utfyller röret. De
vulkani
ska utbrottsprodukterna utgörs av lava, aska och
gaser.
Den flytande massan (lavan) skaffar sig utlopp
antingen genom kratermynningen eller genom rämnor i
vulkanens sidor och flyter sedan fram på marken i
långa strömmar, vilka till slut hindras i sin
framryck-ning genom att lavan småningom stelnar. Under
stel-ningsskorpan kan emellertid lavan länge förbli
flytande, pressa på den stelnade ytan och bryta den i
bitar, s. k. blocklava. Blocken kan föras vidare ovanpå
och framför lavaströmmen. I motsats till blocklavans
sönderskurna och skrovliga yta har den s. k.
valk-lavan en slät och glatt yta, som kan anta de mest
fantastiska former men vanligen är utformad i
oregelbundna strimmor och valkar. Vid sitt utbrott har
lavan en temperatur av 750-1 3500, och i det inre
svalnar lavamassorna mycket långsamt. Den lava som
bröt fram 1759, då vulkanen Jorullo i Mexico bildades,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
