- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 7. Sv - Ö (3297-3888) /
3712

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vulkaner — »eldsprutande berg» - Vulkanernas byggnad och utbrottsprodukter - Det är i regel ingen eld vulkanerna utspyr - Ett typiskt vulkanutbrott - Explosionskatastrofer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3712 VULKANER

Jordens vulkanområden
ansluter sig nära till de unga under
tertiärtiden bildade
bergsked-jesystemen och
förkastnings-stråken.

var sålunda 20 år senare ännu så het, att man i
räm-nor i lavan kunde tända cigarrer. Den långsamma
avkylningen beror på lavornas jämförelsevis ringa
värmeledningsförmåga. I kemiskt hänseende kan stora
skiljaktigheter föreligga även mellan lavor från en
och samma vulkan vid skilda utbrott. Under för
övrigt likartade förhållanden är de basiska
(jämförelsevis kiselsyrefattiga) lavorna mer lättflytande än de
sura (kiselsyrerika).

Den vulkaniska askan utgörs av små lavapartiklar,
som slungas ut vid gasexplosionerna. Även större
lavaklumpar eller block med ända till 2 å 3 m
genomskärning kan kastas långt bort från utbrottsplatsen
vid explosionerna. På grund av den roterande
rörelsen under luftfärden antar de ofta rundade,
spolfor-miga eller egendomligt vridna former. De större
kallas vulkaniska bomber, de ärtstora eller mindre lapilli
(italienskt ord för småsten). Ett annat slag utgör de
av blåsor uppfyllda pimstenarna (eller pimpstenarna),
som inte söndersprängts av gasen men blivit så porösa,
att de kan flyta på vatten.

Det är i regel ingen eld vulkanerna utspyr

De gasformiga utbrottsprodukterna utgörs till stor
del av vattenånga, som ofta bildar ett vitt moln
(»pinje-molnet») över kratern. Stundom innehåller molnet
aska, och dess färg växlar då från grått till nästan
svart, beroende på mängden av aska. Vulkanerna
brukar kallas »eldsprutande berg», men i regel är det
ingen eld de utspyr. Det är återskenet från den
glödande lavan i kratern som gör, att molnet ovanför ser
ut att brinna. Brännbara gaser (meta’n och andra
kolväten, svavelväte, vätgas m. m.) förekommer dock
i gasutströmningarna och kan ibland ge upphov till
verkliga eldflammor. Dessutom ingår kolsyra,
klor-och svavelhaltiga gaser, kvävgas m. m. Gasformiga
produkter utströmmar länge även ur slocknade
vulkaner.

Ett typiskt vulkanutbrott

Efter en viloperiod, som ibland kan ha varat så
länge, att vulkanen ansetts utslocknad, förmärks
jordskalv i vulkanens omgivning. Efter någon tid börjar
aska och gas stötas upp ur kratern, som småningom
fylls med sjudande lava, vars flyktiga beståndsdelar
avgår under ständiga explosioner. Till slut väller
lavan över kraterkanterna och flyter i strömmar nedför
berget. Vid explosionerna uppkastas lapilli och
stundom även större bomber samt aska, vilken förmörkar
himlen och faller som ett stoftregn över den
omgivande trakten. Vanligen uppstår häftiga störtregn på
grund av vattenångornas kondensering över
vulkanområdet. Härvid bildas ofta slamströmmar genom
vattenindränkning av de mera finkorniga
utbrottsprodukterna. Slutligen sjunker lavan tillbaka i
kratern, men gas och aska kan fortsätta att utströmma
ännu en tid. Vulkankäglorna är uppbyggda av de fasta
och flytande utbrottsprodukterna. I tvärprofil får
vulkanen en lagrad struktur genom växellagring av lava
och till slut hårdnade ask- och sandlager. Skikten
stupar utåt från vulkanens mitt. Till denna typ, som
kallas strat’ovulkan, hör t. ex. Vesuvius och Etna.
Vid Vesuvius’ utbrott 79 e. Kr. begravdes fullständigt
städerna Pompeji och Hercula’neum av aska eller
lava (se Pompeji och Herculaneum).

Explosionskatastrofer

Ibland förekommer emellertid ingen lavautgjutning
vid utbrotten, vilka då ofta blir särskilt katastrofala.
Vulkanen Bandai San i Japan hade 15 juli 1888 ett
utbrott som bestod i en enda häftig explosion, varvid
massor av söndersmulat berg, stenar, sand, aska och
slam utkastades men inte minsta spår av lava
förekom. Bandai Sans centrala del och hela nordsida
försvann härvid. Detta är ett typiskt exempel på en
ex-plosionsvulkan.

Gamla explosionskratrar, som bildats utan att någ-

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 24 20:29:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-7/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free