Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskrigen — från Sarajevo till Hiroshima - Andra världskriget - Det militära händelsförloppet i Europa - Balkankriget - Det ryska kriget 1941—44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSKRIGEN 3747
från alla sidor, kapitulerade den jugoslaviska
fälthären i trakten av Sarajevo 17 april. Grekland hade
fått hjälp av en brittisk expeditionskår, men allt
motstånd var fåfängt inte minst på grund av det tyska
flygets överlägsenhet. Engelsmännen måste lämna
fastlandet, och 27 april intågade tyskarna i det skonade
Aten.
Den 20 maj anföll tyskarna Kreta och erövrade
genom en huvudsakligen luftburen operation - något
vid den tiden ännu nytt - i slutet av maj den stora
ön, varvid dock de brittiska trupperna till en del
kunde evakueras.
I början av juni var faktiskt hela Balkan med
tillhörande övärld (utom det lilla turkiska området) i
axeltruppernas händer. Men det stora området kunde
aldrig pacificeras. Jugoslaviska och grekiska
partisaner upplivade traditionerna från turktiden och förde
ett oavbrutet krig mot inkräktarna, ända tills dessa,
särskilt på grund av de ryska framgångarna, på
hösten 1944 började utrymma landet. Förgrundsfiguren
i partisankriget i Balkan var jugoslaven Josip Broz,
kallad Tito (se d. o.).
Det ryska kriget 1941—44
På våren 1941 var det en allmän uppfattning, att en
kraftmätning förestod mellan Tyskland och
Sovjetunionen. Den 22 juni ryckte de tyska härarna,
fortfarande under ledning av fältmarskalk von
Brauch-itsch, fram på hela fronten mellan Östersjön och
Svarta havet.
Det blev en kamp som saknar motstycke i
krigshis-storien. Inom kort sekunderades Tyskland av
Rumänien — som 1940 till Sovjetunionen nödgats avstå
Bessarabien och en del av Bukovina - Ungern samt
de nybildade staterna Slovakien och Kroatien, medan
Bulgarien höll sig på avstånd. Snart inträdde även
Finland i kriget mot Sovjetunionen.
Under stora segrar banade sig tyskarna väg till det
inre av Sovjetunionen. I de stora »kittelslagen» vid
Kiev (13-27 sept.) och sydväst om Moskva vid
Vjazma-Brjansk (2-18 okt.) skall enligt tyska
uppgifter fångantalet ha stigit till sammanlagt mer än
1% milj. man. I slutet av november stod tyskarna i
Rostov vid Don, väster och nordväst om Moskva samt
inpå Leningrad, medan finnarna stod vid Systerbäck,
Översiktskarta över frontförskjutningarna i
Sovjetunionen 1942-44. I november 1942 (den
heldragna linjen) befann sig de tyska
trupperna långt inne i Ryssland och fronten sträckte
sig från Vita havet över Onega, Leningrad
och Stalingrad ner till Svarta havets östra
kust. I juli 1944 (den streckade linjen) efter
det tyska nederlaget vid Stalingrad gick
frontlinjen över Viborg genom Finska viken, Vilna
och Lemberg till Odessa. Och i december
samma år (linjen med omväxlande punkter
och streck) stod ryska trupper i Tyskland.
Frontlinjens sträckning gick från Rigabukten
över Königsberg i Ostpreussen genom Polen,
Tjeckoslovakien och Ungern till Jugoslavien.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
