Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskrigen — från Sarajevo till Hiroshima - Andra världskriget - Det militära händelsförloppet i Asien - Värme — molekylernas rörelseenergi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375^ VÄRME
nea), men följande år företogs viktiga operationer i
syfte att dels komma det japanska moderlandet
närmare, dels skilja detta från de stora råvarukällorna i
Nederländska Indien.
1944 års fälttåg, liksom förut på de allierades sida
under ledning av amiral Nimitz till sjöss och general
Mac Arthur till lands, började med ett »språng»
över till Marshallöarna (öster om Karolinerna) i
feb-bruari, följt av företag i Bismarcksarkipelagen, på
Nya Guinea, i Marianerna, på Guam, den gamla
amerikanska besittningen, som förut förlorats, och i
Palau-öarna. Tiden var nu mogen för ett stort företag mot
Filippinerna, där amerikanerna under Mac Arthurs
personliga ledning landsteg 20 okt. på Leyte och efter
ett stort sjö- och luftslag (22-27 okt.), som medförde
den japanska flottans avgörande nederlag, lyckades
få fast fot. Under hårda strider utbredde de sig över
huvudön Luzon och andra öar och inträngde i början
av februari 1945 i huvudstaden Manila.
Amerikanerna trängde samtidigt fram mot de japanska
huvud-öarna, som försvarades av en stor armé om 2 milj,
man och återstoden av Japans luft- och sjömakt. I
mars satte de sig fast på Iwojima i Vulkanöarna och
i april på Okinawa i Riukiuöarna, där de dock mötte
ett utomordentligt hårt motstånd. Från de
framskjutna baserna pågick alltsedan hösten 1944 mot det
japanska moderlandet strategisk bombning, som redan
i maj 1945 hade skadat en del av Tokyo och lagt
andra stora industricentra i ruiner. Strider pågick på
Okinawa och på Filippinerna samt i bakre linjen
ännu på Bismarcks- och Salomonöarna samt på Nya
Guinea.
Även på fastlandet grep britter, amerikaner och
kineser under amiral Mountbattens överledning till
offensiven i Burma, intog intill slutet av maj 1945
nästan hela landet och öppnade åter Burmavägen till
Chungking-Kina.
Vid tidpunkten för Tysklands sammanbrott var
Japan redan besegrat i luften och på havet, dess flotta
var nästan nedkämpad, och läget närmade sig med
snabba steg en katastrof, sedan amerikanerna under
senare delen av juni vunnit fullständig överhand i
kampen om Okinawa. I mitten av juli följde ett
överväldigande anfall av de amerikanska
sjöstridskrafterna jämte brittiska flottenheter, understödda av såväl
fartygs- som landbaserat flyg, en mäktig flotta under
amiral Halsey, mot den japanska huvudön Hondo.
Den 6 och 9 augusti fälldes atombomber, andra
världskrigets största tekniska sensation, över städerna
Hiroshima och Nagasaki, som förintades jämte ett
obestämbart antal - dock minst % milj. - människor.
Sistnämnda dag inledde den röda armén i Fjärran
Östern sitt länge väntade anfall mot de japanska
stridskrafterna i Mansjuriet (Manchukuo), sedan
Sovjetunionen kvällen förut förklarat krig. Den ryska
aggressionen har dock lika litet som operationerna
i Kina och Burma haft någon krigsavgörande
karaktär utan kan endast anses ha förstärkt trycket av det
mot Japan riktade nervkriget. Då den engelske
premiärministern 14 augusti vid midnatt kunde meddela,
att Japans kejsare de facto ingått på ovillkorlig
kapitulation, var detta japanska sammanbrott en följd av
de katastrofala nederlagen till sjöss och i luften,
medan Japans stora armé praktiskt taget var intakt och
inte ens kommit i strid med huvudfienden, långt
mindre blivit nedkämpad. Kriget avgjordes i främsta
rummet genom de amerikanska hangarfartygen och deras
flyg. Atombomben var droppen som kom den
japanska malörtsbägaren att rinna över.
Då general Mac Arthur 15 augusti 1945 lät inställa
fientligheterna, avslutades officiellt det andra
världskriget, ehuru ryssarna fortsatte sina operationer
och man ännu ett par veckor kämpade här och där
på den ofantliga krigsskådeplatsen. Den 30 augusti
landsteg general Mac Arthur på flygfältet utanför
Tokyo såsom allierad överbefälhavare. Den 2
september undertecknades Japans kapitulation ombord på
det amerikanska jätteslagskeppet »Missouri».
Ockupationen av det japanska kejsarriket kunde ta sin
början.
MOLEKYLERNAS RÖRELSEENERGI
Värme. I dagligt tal är det mycket vanligt att
sätta likhetstecken mellan begreppen värme och
temperatur. Man säger t. ex., att »värmen är besvärande»
och menar då, att luftens temperatur är onormalt hög.
Inom fysiken förstår man dock med värme något från
temperatur alldeles artskilt. Värme är här närmast
detsamma som värmemängd, alltså en energimängd.
Om vi uppvärmer ett kg vatten från 14,5° C till
15,5° C, har vi tillfört vattnet en värmemängd av en
kilogramkalori (kcal = 1 000 gramkalorier, cal). Ett
ämnes specifika värme är det antal kcal som man
måste tillföra 1 kg av ämnet för att höja dess
temperatur i° C. Vattnets specifika värme omkring 150 utgör
rent definitionsmässigt 1 kcal per grad. De flesta
ämnen har ett specifikt värme, som långt understiger
vattnets. Sålunda gäller för järn siffran 0,112, silver
0,057, koppar 0,092, kvicksilver 0,033, alkohol 0,599,
luft vid konstant tryck 0,239 osv. Vätgas intar en
särställning; dess specifika värme vid konstant tryck är
nämligen 3,41, medan för flytande väte gäller den
högsta kända siffran för specifikt värme, nämligen 6.
Sagda egendomlighet får dock sin förklaring, om man
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
