Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerbotten — ett delat landskap - Städerna i Västerbotten - Västergötland — en gammal kulturbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_______________________________________________________________ VÄSTERGÖTLAND 377 I
Vid havet utanför Skelleftehamn ligger anriknings- och metallförädlings verket Rönnskär, med sitt stora arsenikmagasin
och sin 145 m höga skorsten synliga vida omkring.
Skellefteå har under de senaste årtiondena blivit övre
Norrlands förnämsta industristad. Staden är ung, och
handeln inom Skellefteå församling var länge ett
privilegium för borgarna i Piteå. Först 1845 beslöt man
anlägga en stad på den nuvarande platsen, 1879 fick
staden egen jurisdiktion och utbröts 1913 ur
landsförsamlingen. Dess utveckling sammanhängde tidigare
mest med träindustrin inom socknen, varav områden
med tätbygd tid efter annan inkorporerats i staden;
efter 1928, då smältverket vid Rönnskär tillkom, har
Bolidens gruvaktiebolag (se Boliden) spelat den största
rollen.
Under de senaste årtiondena har invånarnas antal
mer än fördubblats och utgjorde 1954 20 180. Härtill
kommer ett antal förortssamhällen inom
landsförsamlingen bl. a. Bureå municipalsamhälle med 1 832 inv.
och Sunnanå municipalsamhälle med 2 357 inv. Flera
stora industrier ligger i församlingen.
EN GAMMAL KULTURBYGD
Västergötland. Landskapet intog till övriga
Götaland en gång i viss mån samma ställning som
Uppland hade i det gamla sveaväldet. Det var den
tätast befolkade huvudbygden och det mäktigaste och
rikaste landskapet. Västergötland var dessutom det
område över vilket bosättningen och sedermera en
högre kultur främst vunnit insteg i det övriga Sverige.
Den första bebyggelsen som från västkusten
utbredde sig längs Göta älvs dalgång och spred sig
utmed Vänern och de åar som utmynnar där hade
karaktären av mer eller mindre tillfälliga boplatser för
jägare och fiskare. Under den yngre stenåldern och
genom övergången till jordbruk blev emellertid
slättbygderna och särskilt Falbygden verkliga kultur-
Storlek. 16 600 km2 land. 967 490 inv. (1954).
Berg. I Ulricehamnstrakten ligger Västergötlands högsta berg,
Galtåsen (359 m ö. h.). Av de s. k. Västgötabergen når
Ålle-berg högst med 335 m, Mösseberg är 327 m, Gerums-,
Varvs-och Plantabergen resp. 328, 312 och 305 m, Brunnhemsberget
295 m, Billingen 299 m, Kinnekulle 306, Halle-och Hunneberg
155 och 154 m samt Lugnåsberget 148 m. Hökensås når 343
m, Tiveden 244 m.
Floder och sjöar. Vänern avrinner längs landskapsgränsen i
väster genom Göta älv.Tillflöden: Gullspångsälven från Skagern,
Tidan från Stråken, Lidan, Nossan, Säveån från Anten och Mjörn.
Till Vättern avrinner Unden och Viken. Söderut flyter Ätran,
med sjön Åsunden, Viskan och Rolfsån (med Lygnern).
Städer. Göteborg 363 000 inv., Trollhättan 25 892, Mölndal
22 021, Skövde 20 633, Vänersborg 16802, Alingsås 15971,
Lidköping 15146, Falköping 12 266, Mariestad 9 816, Skara 8 505,
Ulricehamn 7 883, Tidaholm 6 008. Hjo 4775.
Län och stift. Norra delen av landskapet utgör Skaraborgs län,
södra delen ingår i Älvsborgs län och västra delen i Göteborgs
och Bohus län. Landskapet är delat på Skara och Göteborgs stift.
Karta se s. 3773.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
