Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västmanland — bergslags- och mälarbygd - Västmanlands städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379° VÄSTMANLAND
T. v. Verkstäderna i Fagersta med Kolbäcksån i förgrunden. T.h. Sala silvergruva: Drottning Kristinas schakt med »Anfarten».
T. v. Kyrkan och sparbanken i Köping. T. h. Ett flygfoto över Lindesberg.
T. v. Gamla Arboga. T. h. Utsikt över Nora från vattentornet.
(se Riksdagen). Ännu in på 1600-talet blomstrade
stadens hantverk: harnesksmide, guldsmide och myntverk.
Tillkomsten av Hjälmare kanal (1630-talet) samt
bergslagsstäderna Nora och Lindesberg (1643)
splittrade dess handelsområde, utskeppningen av järn från
bergslagen tog andra vägar. Först efter 1800-talets
mitt började ett nytt uppsving genom tillkomsten av
ett flertal industrier, däribland främst mekaniska och
elektriska verkstäder samt centrala flygverkstaden.
Under medeltiden var Arboga en av landets största städer
men hade 1800 endast 1 425 inv.
Nora ligger i den del av Västmanlands bergsbygd
som hör till Örebro län. Staden utvecklades liksom
grannstaden Lindesberg som handelsort för
kringliggande gruv- och bruksbygd, Noraskog, och fick sina
privilegier 1643. Ännu in på 1800-talet förekom en
livlig järn- och trävaruhandel i staden, nu har den blott
en del småindustrier. Den omges av gruvfält, såsom
exempelvis Timansberg, Striberg, Pershyttan och
Klacka-Lerberg.
Lindesberg, nordöst om Nora, centrum i Lindes
bergslag, var redan under medeltiden en viktig
handelsplats och fick stadsprivilegier 1643. Flera av
köpmännen var under 1700-talet förläggare för traktens
gruvor, men detta upphörde vid 1766 års kris. På
1870-talet fick staden järnväg, Frövi—Ludvikalinjen av
Grängesberg—Oxelösundsbanan. Stadens industri
består mest av mekaniska verkstäder. Runt staden ligger
många gruvfält (Högban, Stripa, Stråssa m. fl.) och
bruk (Guldsmedshyttan, Vedevåg m. fl.).
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
