Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ynglingaätten — saga och historia - Sagokungar eller historiska gestalter? - Historiska kungar - Yrkesundervisning — att lära ett yrke - Lärlings- och yrkesskolor m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3802 YRKESUNDERVISNING ______________________
Innehåller den också en kärna av historisk sanning?
Svaret blir beroende på den grad av trovärdighet man
vill tillmäta Ynglingatal. Här har de mest skilda
åsikter gjort sig gällande. Medan man förr kritiklöst
accepterade dess uppgifter på varje punkt, har man
i senare tid gått till motsatt ytterlighet och förvisat
hela ynglingaätten till sagans område. Under de
senaste årtiondena har emellertid flera forskare intagit
en mindre negativ ståndpunkt, och mycket
skarpsinne har lagts ned på att bevisa, att Ynglingatal
jämte värdelösa ting innehåller mycket av sann
tradition. Gravfynd och språkforskning har fått lämna
det viktigaste bevismaterialet. Bl. a. har man fäst sig
vid allitterationsprincipen, som har spelat en viktig
roll vid forntida namngivning och som återspeglas i
kungalängdens tre namnserier.
Summariskt kan forskningsresultaten
sammanfattas så: den första gruppen, t. o. m. Visbur, utgörs av
rena mytfigurer, detsamma gäller troligen den andra,
med stavrim på d-, medan den tredje, fr. o. m. Agne,
med stavrim på växlande vokal, mycket väl kan ha
varit historisk. Men redan bakom den första gruppen
med dess gudomliga ursprung röjer sig en historisk
verklighet, nämligen det faktum att de äldsta
uppsala-kungarna i främsta rummet var offerkonungar och
ATT LÄRA
Yrkesundervisning, som det svenska
skolväsendet varit uppbyggt har det framförallt främjat de
teoretiska studierna. Skolmännen har tidigare i ringa
mån intresserat sig för den praktiska
yrkesutbildningen och teoretiska examina har varit uttryck för
social övervärdering, bl. a. i form av romantik kring
och vördnad för »den vita mössan». Många elever med
praktisk begåvning har emellertid misslyckats i den
teoretiska skolan och sedan haft svårt att komma till
rätta med sitt liv. Den ökande insikten om att var och
en bör ha rätt till den utbildning som bäst passar
hans förmåga och läggning har gjort att
yrkesundervisningen fått en mera framskjuten plats på
skolprogrammet och att differentieringen på
utbildningslinjer blivit rikare.
Utvecklingen har även främjats av att
yrkesundervisningen fått en speciell högsta myndighet, den ur
skolöverstyrelsen 1944 utbrutna Överstyrelsen för
yrkesutbildning (se vidare artikeln Skolväsen). Viss
brist på enhetlighet blir det ändå därför att
ecklesiastikdepartementet inte har hand om alla
yrkesutbild-ningsfrågor utan vissa av dem är underställda
handels-, social-, inrikes- eller jordbruksdepartementen.
På så sätt kan emellertid vederbörlig expertis lättare
kopplas in på olika spörsmål. - Den skisserade
framtida enhetsskolan tar sikte på praktisk yrkesutbild-
bärare av en kulttradition. På grund av detta ämbete
ansågs de förmer än övriga småkungar. Deras makt
ökades och så småningom gjorde de anspråk på
överhöghet. På så sätt banades väg för landets slutliga
enande.
Historiska kungar
Med Ottar och dennes son Adils befinner vi oss på
säker historisk mark. Här står även andra skriftliga
källor tillbuds, främst den angelsaxiska hjältedikten
Beowulf, och Ottar och Adils tillhör bevisligen
500-talet. Uppgifterna om deras levnad och bedrifter är
emellertid mycket osäkra. Berättelsen om Ottars död
i Danmark måste utmönstras som ohistorisk och
bevisen för att svearna under Adils’ tid skulle ha
erövrat götarnas rike eller betydande delar därav har inte
vunnit allmänt erkännande. Om de övriga i den tredje
gruppen råder fortfarande mycket delade meningar,
men det har anförts ganska starka skäl för antagandet,
att Aun och Egil är de konungar som gravlagts i de
två äldsta »Kungshögarna» i Gamla Uppsala (omkring
500 e. Kr.), liksom för att Ottar är jordad i den
väldiga »Ottarshögen» i Vendel (omkring 550) och att
Adils fått sin plats i den tredje och största av
högarna i Gamla Uppsala (slutet av 500-talet).
ETT YRKE
ning mer än tidigare skolformer gjort. I enhetsskolan
kommer anlagsprövning och intresse att få avgöra val
av utbildningslinje och ett flertal olika praktiska
utbildningsalternativ har uppgjorts och i viss
utsträckning prövats. - I dagens situation utmärks dock
yrkesutbildningen mera av splittring än av enhetlighet.
Lärlings- och yrkesskolor m. fl.
Vissa åtgärder för yrkesutbildning anknyter direkt
till folkskolan. Så är t. ex. fallet med
fortsättnings-skolan och högre folkskolan. I båda skolformerna kan
undervisningen anordnas som allmän eller
yrkesbe-stämd. Fortsättningsskolorna kan under kurser
omfattande 180 till 540 timmar ge speciell
yrkesundervisning, i allmänhet anknytande till ortens arbetsliv.
Samma anknytning har ofta även de högre
folkskolorna, men undervisningen här är i allmänhet mera
specialiserad och omfattar längre tid, i allmänhet 2-4 år.
De relativt fåtaliga yrkesbestämda högre folkskolorna
har under senare år omfattat en eller fler av följande
linjer: jordbruk, handel, teknik och husligt arbete. I
vissa fall startas yrkesbestämda högre folkskolor för
att vid full utbyggnad omorganiseras till praktiska
realskolor.
Även lärlings- och yrkesskolor är avsedda att ta
vid där folk- och fortsättningsskola slutar. Kommu-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
