Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yrkesundervisning — att lära ett yrke - Verkstadsskolor - Övrig teknisk utbildning - Handelsutbildning - Undervisning i husligt arbete, sömnad m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3804 YRKESUNDERVISNING ____________________________
kar viss lön utgå, medan eleverna vid centrala
verkstadsskolor i regel får flitpengar e. d. Avgifter upptas
inte, men inackorderingen får eleverna själva svara
för. F. n. finns ett 20-tal centrala verkstadsskolor.
Övrig teknisk utbildning
Den högre tekniska undervisningen omhänderhas
av statliga läroanstalter, dels tekniska fackskolor, dels
tekniska gymnasier, tillsammans benämnda högre
tekniska läroverk. De tekniska fackskolorna meddelar
sådan utbildning inom ett särskilt fack som behövs för
förmän, arbetsledare och vissa specialarbetare som
ritare, laboratoriebiträden m. fl. De vanligaste
undervisningsområdena är maskinteknik, elektroteknik och
byggnadsteknik. Inträdesfordringarna är två års
praktiskt arbete samt kunskaper ungefär motsvarande
realexamen. Utbildningen är i regel 2-årig, men i
Eskilstuna finns en 3-årig fackskola, delvis med
aftonundervisning, och i Stockholm en 4-årig med
aftonundervisning. I övrigt anordnas tekniska fackskolor
i regel som dagskolor. - Motsvarande undervisning
som i tekniska fackskolor ges också av vissa privata
skolor, som åtnjuter statligt stöd, t. ex. Bergsskolan i
Filipstad samt textilinstitutet i Borås och Lennings
textilinstitut i Norrköping samt Grafiska institutet i
Stockholm.
De tekniska gymnasierna utgör paralleller till de
allmänna gymnasierna. Undervisningen är uppdelad
på olika linjer (elektro, maskin, mekanik m. m.) och
omfattar utom tekniska ämnen även allmänbildande
och merkantila ämnen. Lärogången är 3-årig men
eleverna skall före examen ha skaffat sig minst 6
månaders praktik, därav två månader före inträde i
skolan. Inträdesfordringarna är i övrigt realexamen,
vilken också kan ha avlagts på den praktiska realskolans
tekniska linje (se härom artikeln Läroverk).
Gymna-siekursen avslutas med ingenjörsexamen, som bl. a.
berättigar till inträde vid Tekniska högskolan i
Stockholm eller Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Teknisk utbildning ges även vid flera olika
tekniska institut, vilka dock är privata företag och har
relativt höga kursavgifter. Bland dessa kan nämnas
Hässleholms tekniska skola, Katrineholms tekniska
skola, Karlskoga praktiska läroverk, Stockholms
tekniska institut, Tekniska institutet i Stockholm samt
Göteborgs tekniska institut. För arbetsledarutbildning
upprätthåller industrin sedan 1930
Arbetsledarinstitu-tet i Stockholm.
Handelsutbildning
Handelsundervisningen har tagit en mångfald
former. Utom den merkantila utbildning som
förekommer i högre folkskolor och praktiska realskolor, finns
det ett stort antal statliga, kommunala och privata
läroanstalter för handelsutbildning. Vid åtskilliga
yrkesskolor finns i-åriga handelskurser, som man
kom
mer in på direkt från folkskolan. Vissa skolor har
2-åriga kurser och andra skolor har i-årig kurs
byggande på realexamen. I stort sett ger de allmän
utbildning för kontorsarbete och affärslivet i övrigt.
Handelsutbildning genom kurser av olika längd och
utformning ges även vid privata institut som
Bar-Lock-institutet, Filip Holmquists handelsinstitut.
Bröderna Påhlmans handelsinstitut, samtliga i
Stockholm, Örebro praktiska språk- och handelsskola,
Kristinehamns praktiska skola m. fl.
Högre handelsutbildning ges i handelsgymnasier,
som är kommunala och i flertalet fall åtnjuter
statsbidrag. Dessa är dels 2-åriga, byggande på
realexamen, dels i-åriga, byggande på studentexamen.
Undervisningen är huvudsakligen upplagd som utbildning
för sekreterare, korrespondenter, kassörer o. d. Det
finns även 4-åriga handelsgymnasier med
kvällsunder-visning. Förslag har framlagts om upprättandet av
3-åriga statliga handelsgymnasier, som skulle bli
paralleller till de tekniska gymnasierna. Redan nu
berättigar dock handelsgymnasieexamen
(»handelsstu-denten») till inträde vid Handelshögskolan i
Stockholm eller Göteborg.
Undervisning i husligt arbete, sömnad m. m.
Redan i folkskolan förekommer undervisning i
husligt arbete eller som det också kallas
hushålls-göromål, i allmänhet förlagt till skolkök men ibland
också utvidgat med undervisning i barn- och
hemvård. Denna undervisning kan utvidgas i
fortsätt-ningsskola. Motsvarande lärlings- och yrkesskola
inrättas ofta husmodersskolor eller särskilda
hushålls-kurser på 1 år eller 5 månader. I de praktiska
realskolorna finns också huslig linje, som ger omfattande
utbildning. Utom matlagning brukar undervisningen
omfatta närings- och födoämneslära, hygien samt
ibland sömnads- eller vävkurser. Det finns även
åtskilliga privata läroanstalter med inriktning på
kvinnlig yrkesutbildning för hemvård, t. ex.
Fredrika-Bre-mer-förbundets i Stockholm och Maria Nordenfeldts
skola i Göteborg.
Även för andra kvinnliga yrken som vävning,
sömnad o. d. finns särskild utbildning. Numera finns på
ett par platser hembiträdesskolor och på ett flertal
orter barnsköterskeskolor. Det finns både privata och
kommunala kvinnliga yrkesskolor och i vissa fall är
deras inriktning ganska speciell, t. ex. gällande
modeteckning, mannekängarbete e. d.
För högre yrkesundervisning på detta område finns
fyra skolköksseminarier (i Uppsala, Stockholm,
Göteborg och Umeå) med varierande kurser, varav de
mest omfattande är avsedda för blivande
skolköks-lärarinnor. Även för utbildning av slöjdlärarinnor
finns fyra seminarier (2 i Stockholm, 1 i Göteborg
och Uppsala). I likhet med skolköksseminarierna är
de statsunderstödda.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
