Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yrkesundervisning — att lära ett yrke - Lant- och skogsbruksutbildning - Olikartade praktiska skolor - Övnings- och yrkeslärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YRKESUNDERVISNING 3805
Lant- och skogsbruksutbildning
De speciella krav, som det moderna lant- och
skogsbruket ställer på sina utövare, har givetvis medfört
att speciell utbildning också blivit erforderlig.
Specialiseringen har nått sådan omfattning att skolornas art
starkt varierar.
Den lägre lantbruksundervisningen omfattar fyra
olika skoltyper. Jordbrukets yrkesskolor, som
omfattar 1- eller 2-årig kurs, är avsedda för dem som nyss
slutat genomgången av folkskolan, och
undervisningen är dels praktisk, dels teoretisk.
Lantmannaskolorna är avsedda för vuxen ungdom med minst ett års
jordbrukspraktik. Deras kurser kan vara olika
upplagda och med varierande lästid, men undervisningen
är huvudsakligen teoretisk. Lantbruksskolorna är
antingen 1- eller 2-åriga. Den längre kursen är närmast
avsedd för blivande lantbruksbefäl och den kortare
för lantbrukare med större egna gårdar som vill
skaffa sig högre utbildning. För den kvinnliga
ungdomen finns ett relativt stort antal lanthushållsskolor
med kurser av varierande längd. Deras syfte är att
förbereda eleverna för skötsel av lanthushåll.
För specialutbildning på olika närliggande områden
finns i-åriga mejeri- och trädgårdsskolor. Även
skogs-skolorna, där skogvaktare och kronojägare utbildas,
omfattar ett år. Samma är förhållandet med
undervisningen vid landets enda skogsmästareskola, där
skogsförvaltare och skogsmästare utbildas. För inträde i
dessa skolor fordras i regel genomgång av
skogskur-ser, kolarkurser o. d.
För högre utbildning på dessa områden finns
spe-cialgymnaiset för lantbruks-, mejeri- och
skogstuderande vid Hvilans folkhögskola, Äkarp, samt Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Deras
undervisning motsvarar i vissa avseenden praktisk
gymnasieutbildning på respektive områden. Utbildningen
vid Alnarp ger möjlighet till anställning som bl. a.
lant-bruksinspektor, mejerikonsulent eller
trädgårdsarkitekt. Efter genomgången driftsledarkurs där får man
rätt till titeln lantmästare. Tidigare fanns även
agronomutbildning vid Alnarp, men numera finns endast
en kortare utbildning av liknande art för lantmästare.
Agronomutbildningen är sedan 1933 förlagd till
Lant-brukshögskolan i Ultuna, där också övrig högre
jord-bruksutbildning ges. Den högre skogliga utbildningen
sker vid Skogshögskolan i Stockholm.
Olikartade praktiska skolor
För praktiskt taget varje yrkesområde finns
särskilda utbildningsanstalter, statliga, kommunala eller
enskilda. För vissa kommunala och statliga tjänster
finns särskilda statliga skolor, så t. ex. vid tullen,
telegrafverket, järnvägarna, posten m. fl. Även de
kommunalt anställda polis- och brandmännen genomgår
statliga skolor i Stockholm med kurser för olika
stadier liksom vid de statliga verken. Sjuksköterskor
ut
bildas dels vid statliga, dels vid privata skolor under
statligt överinseende. För fiskerinäringen finns två
skolor, för sjöfarten både sjömansskolor och, sedan
1951, sjöbefälsskolor (tidigare navigationsskolor). För
utbildning inom hantverksyrkena inrättades år 1943
Centrala yrkesnämnden, vilken bl. a. utarbetar
läroplaner. Stor betydelse för denna utbildning har även
Statens hantverksinstitut, som anordnar kurser på
skilda håll i landet. För utbildning av dekoratörer,
keramiker, teckningslärare m. fl. finns Konstfackskolan.
De två senare utbildningsanstalterna är förlagda till
Stockholm.
De privatägda skolorna för yrkesutbildning är
mångskiftande och drivs i allmänhet som
affärsrörelse med dryga avgifter för eleverna. På detta område
finns en mängd specialskolor med varierande
utbildning, både vad kvalitet och omfattning beträffar.
Enskilda skolor finns t. ex. för reklammän, målare,
mannekänger, journalister, skådespelare, tillskärare,
modister osv. Åtskillig yrkesutbildning är också möjlig
genom korrespondensundervisning (se denna artikel)
och flera stora korrespondensinstitut har omfattande
yrkeskurser, bl. a. i tekniska ämnen.
Övnings- och yrkeslärare
Lärare i skolans övningsämnen teckning,
gymnastik, sång, slöjd och hushållsgöromål brukar
benämnas övningslärare. De som önskar kompetens som
lärare i kvinnliga slöjd- eller hushållsgöromål
genomgår handarbets- respektive hushållsseminarium. För
lärare i manlig slöjd är undervisningen inte lika
reguljärt ordnad, utan deras utbildning sker genom
olika slöjdkurser, främst på Nääs men också vid t. ex.
Steneby slöjdskolor i Dalsland eller Nyckelvikens
folkhögskolas kurser för handaslöjd och
konsthantverk. Teckningslärare genomgår
Teckningslärarinsti-tutet, som är knutet till Konstfackskolan. Lärare i
gymnastik och sång genomgår Gymnastiska
centralinstitutet, respektive Musikaliska akademien, båda i
Stockholm.
För lärare i yrkesämnen inom de yrkesutbildande
skolorna finns inte motsvarande kompetenskrav. Där
gäller främst att de som vill bli lärare skall ha visat
personlig skicklighet under omfattande praktik i
yrket. Dessutom måste de ha viss pedagogisk förmågt
och handlag med människor. Överstyrelsen för
yrkesutbildning anordnar särskilda pedagogiska kurser för
blivande yrkeslärare, varvid de får pedagogisk
handledning och ger övningslektioner vid yrkesskolor. För
den teoretiska undervisningen vid yrkesutbildande
skolor anlitas ofta läroverks- eller folkskollärare. I
övrigt har yrkeslärarna skiftande bakgrund. En del
är civilekonomer, ingenjörer eller liknande, medan
andra har föga studier bakom sig och kvalificerar sig
som lärare genom personlig färdighet inom ett visst
yrke.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
