Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zarathustra — Persiens mäktige profet - Herren Vishet och hans profet - Endast få trogna - Vad judar och kristna lärde av perserna - Zatopek, Emil — det levande lokomotivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZATOPEK 38H
männens tankar, ehuru hans namn var känt och ärat
av de flesta ariska stammar i Iran. Han hade levat
där uppe över himlarna i förnäm avskildhet och
stillhet, halvt overklig, tronande i ett oändligt ljus,
medan här nere under molnen goda och onda makter
kämpade sin hårda kamp. En rad gudomligheter av
något lägre rang hade sin plats och sina uppgifter i
mera direkt kontakt med människor, djur och växter
på jorden, men de kunde tydligen inte hjälpa
boskapen mot dessa tjurslaktande missdådare.
Zarathu-stra vill därför så att säga kalla ned Ahura Mazdah
från hans förnäma upphöjdhet. I profetisk extas
upplever Zarathustra den högste guden såsom
»verksam på jorden» (spenta), såsom aktivt ingripande i
det godas stora kamp mot ondskans makter.
Zarathustra har liksom Mose funnit en gud som kan
ingripa och verka i historiens liv och skeende. Inför
denna gudsbild träder alla övriga gudomligheter
tillbaka:
»de framträda som aspekter eller verktygen för hans
handlingar i bestämda situationer. - Till en verklig
monoteism har Zarathustra icke trängt fram, men
han står den mycket nära.»
Endast få trogna
I kretsar av präster och »mager» bevarades och
fortbildades genom muntlig tradition
Zarathustra-församlingarnas heliga texter, till dess först under
sassaniderna från 200-talet e. Kr. zoroastrismen
slår igenom som ett slags statsreligion i det nya
perserriket. Dess historia varade dock knappt
fyrahundra år. Det av många strider härjade Iran kunde inte
motstå den muhammedanska segermakten. Därmed
var också religionens öde beseglat. Numera finns
en
dast några få trogna församlingar kvar (parserna),
de flesta i Bombay, som vårdar den heliga elden på
sina altaren och de sparsamma minnena av den store
profeten i sina hjärtan.
Vad judar och kristna lärde av perserna
Zarathustras religiösa skapelse kan tyckas ha en
tämligen episodartad karaktär. Men ser man Irans
fromhetsvärld, för vilken Zarathustra är den mest
betydande representanten, mera i stort, måste dess
betydelse sägas ha varit synnerligen stor. Sålunda
har t. ex. judarna, som under 200 år lydde under
perserna, tagit vissa intryck av iranska trostankar, och
dessa har på så sätt förmedlats även in i kristendomen.
Särskilt gäller detta om den skarpa dualismen i all
persisk religion, och läran om de yttersta tingen
(eska-tologin) och om de många reningsbaden.
Det finns i all iransk fromhet ett starkt aktivistiskt
och stridbart drag: det sjuder av liv och strid och
motsatsernas spännande kamp i denna religion. Gud
och djävul, gott och ont, ljus och mörker, sanning och
lögn, arbete och lättja, sparsamhet och slöseri
- ingen kan vara neutral i dessa makters kamp,
envar måste fatta ett avgörande. De godas himmel och
de ondas helvete, den kroppsliga uppståndelsen, tron
på världsfrälsare (»Zarathustras söner» -
saoshyan-tema), skärselden, som bränner bort allt ont,
Gudsriket på jorden eller tusenårsriket, den väldiga
slutkampen mellan Guds härskaror och djävulens
an-hang, den yttersta världsdomen och den eviga
saligheten för de goda - vi känner ju igen allt detta och
har också säkerligen rätt att följa åtminstone några av
denna tankevärlds rottrådar ned i den gamla iranska
fromhetsvärlden.
DET LEVANDE
Zatopek [sa’tå-], Emil (f. 1922), överstelöjtnant
i tjeckoslovakiska armén, är världens mest kände
långdistanslöpare och en av de märkligaste idrottsmän som
funnits. I fråga om hänsynslös energi under träningen
och i tävling har han sannolikt ingen jämlike.
Zatopek deltog i EM på 5 000 m i Oslo 1946 och blev
femte man på 14.25,8 men uppmärksammades
knappast. Han »slog igenom» på försommaren 1947, då han
satte flera tjeckiska rekord med utmärkta tider och i
Finska Festspelen i Helsingfors besegrade
världsrekordinnehavaren V. Heino. I Olympiska Spelen 1948
vann han 10 000 meter med stor överlägsenhet och
blev därefter tvåa på 5 000 m, en handsbredd efter
G. Reiff, Belgien, som slog honom i en rafflande
slutstrid. Efter att några dagar senare ha blivit slagen av
svensken E. Ahldén på 3 000 m segrade han t. o. m.
1953 i alla större tävlingar, där han ställde upp.
LOKOMOTIVET
Zatopek vann vid EM 1950 5 000 och 1 o 000 m. Han
specialiserade sig därefter på 10-20 000 m samt satte
en rad världsrekord. Sin förnämsta löpning
presterade han i Houtska den 29 sept. 1951, då han i ett och
samma lopp slog världsrekorden på 15 och 20 km, 10
eng. mil och i entimmeslöpning, varvid han nådde det
som ouppnåeligt betraktade målet att löpa mer än 2
mil på en timme! Hans oerhörda överlägsenhet över
t. ex. Paavo Nurmi framgår av att Nurmis bästa tid
på 2 mil var 1.04.38,4, medan Zatopek hade 59.51,8
och på en timme löpte de resp. 19 210,8 och 20052
meter!
Då Zatopek vintern före Olympiska Spelen i
Helsingfors 1952 meddelade, att han tänkte försöka
vinna inte endast 5 000 och 10 000 m i spelen utan även
maratonloppet (42 195 m), togs detta mer som en
optimistisk förhoppning än som en allvarlig plan. Löpar-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
