Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Afzelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFZELIUS, ARVID AUGUST —
Spångberg och C. G. Ekman. — 2.
Socialdemokratisk kvällstidning i
Stockholm, grundad 1942. Förkortas
AT, redaktör från 1952 Karl Ivar
Sundvik (f. 1909), 3468.
1. Afzelius, Arvid August (1785—1871),
präst, folklorist, skald; medlem av
Götiska förbundet, samlare av
folkvisor cch folksagor, vilka han
utgav i två samlingar: Svenska
folkvisor från forntiden (tillsammans
med E. G. Geijer, 3 bd, 1814—16),
och Svenska folkets sagohäfder (2
bd, 1839—70). A. har skrivit texten
till den bekanta Näckens polska,
1091.
2. Afzelius, Ivar (1848—1921), jurist,
politiker, president i Svea hovrätt
1910—18, preses i
Vitterhetsakademien 1905—18, ledamot av Svenska
akademien från 1907, av F. k. 1898
—1903 och 1905—15, talman 1912—
15; ledande högerpolitiker och
förtjänstfullt medverkande i
lagstiftningsarbetet, bl. a. till 1891 års
sjölag, 28.
3. Afzelius, Axel (f. 25/4 1885), son
till I. A., jurist, hovrättsråd 1921,
chef för justitiedepartementets
lagavdelning 1922—28, regeringsråd
1929, justitieråd 1932, medredaktör
av Nytt juridiskt arkiv sedan 1935.
4. Afzelius, Märta (f. 14/5 1887), dotter
till I. A., textilkonstnärinna, har
bl. a. utfört den broderade
bonaden Odysseus hemfärd (i
Nationalmuseum) samt bonader i Linköpings
domkyrkas kor (1938), 3457.
A. G., ty., förkortning för
Aktienge-sellschaft, aktiebolag.
Ag, kem. tecken för silver, se d. o.
Ag, Cla’dium maris’cus, fam. halvgräs,
i s. Sverige, sällsynt utom på
Gotland. Kärr- och mossväxt med
lan-settlika blad med taggiga kanter.
Användes till taktäckning. Stadd i
försvinnande genom växtplatsernas
utdikning, 1913.
A’ga, turk., »herre», titel för vissa
militärer och hovtjänstemän,
avskaffad 1934.
AGA, Svenska AB Gasaccumulator.
Agades, stad i Nigerkolonin, Franska
Västafrika, förr betydande
handelsort på karavanvägarna mellan
Medelhavskusten och Sudan. Ca 10 000
inv.
Agadi’r, hamnstad i Franska Marocko,
6 000 inv. Mest bekant från en
konflikt 1911 mellan Tyskland och
Frankrike, framkallad av att
Tyskland i samband med Frankrikes
besättande av Fez sände kanonbåten
Panther till Agadir (»Pantersprånget
till A.»). Efter engelskt ingripande
beordrades kanonbåten tillbaka.
Agafyr, fyr eller fyrbelysning av
Svenska AB Gasaccumulators tillverkning
och av acetylen- eller elektrisk typ.
Ursprungligen förstods med agafyr
enbart dissousgas-fyrar av Gustaf
Daléns konstruktioner.
Aga Klian (f. 1877), indisk sultan,
ättling till profeten, ledare för den
muhammedanska Ismailitsekten och
med stort inflytande i den övriga
muhammedanska världen. Deltog i
rundabordskonferenser i London 1930
och andra viktiga konferenser,
varvid han stödde England. Tidigare
ägare av ett av världens förnämsta
kapplöpningsstall. Erhöll under
1940-talet förnyad publicitet som svärfar
till filmstjärnan Rita Hayworth.
Agaljus, acetylengasbelysning enligt
AGA:s system.
Aga’ma, ödlesläkte av fam. Agami’dae
med 64 arter i Gamla världen, även
i s.ö. Europa. A. colono’rum, 35 cm
lång, har eldrött huvud och stålblå
kropp och ben. Stjärten är eldröd.
Förekommer på Guldkusten.
Agamem’non, konung i Myke’ne,
Grekland, ledare för härtåget mot
Troja. Mördades efter hemkomsten
av sin gemål Klytaimest’ra och
hennes älskare Aigis’tos. De hade
döttrarna Ifigeni’a och Elek’tra samt
sonen Orest’es som sedermera
hämnades faderns död. Agamemnons och
hans familjs olycksöden ha
behandlats i många grekiska sorgespel och
även i modern litteratur, 1644, 3510.
Aga’mi, trumpetfågel, Pso’phia
cre’pi-tans, sydamerikansk vadare, som
kan tämjas och användas till
höns-och fårvaktare.
Agami’der, Agami’dae, ödlefamilj,
uppkallad efter det största släktet,
AgaTna, se d. o. Andra släkten äro
praktödlorna, Calo’tes, med stor
förmåga att skifta färg, kragödlan och
moloködlan från Australien, vilka
äro utrustade med skräckinjagande
taggprydnader, samt de flygande
drakarna, Dra’co.
Aganip’pe, källa på berget Helikon i
Grekland, helgad åt muserna.
Agapan’thus, släkte av familjen
liljeväxter, underfamiljen lökväxter;
hemmahörande i Sydamerika. Som
rumsväxt odlas A. umbella’tus, som
har blå blommor i täta flockar på
långa skaft, 2882.
Aga’pe, det ord aposteln Paulus
använder som beteckning för den
kristna kärleken. I den svenske
teologen A. Nygrens teologi spelar
begreppet agape en central roll och
kontrasteras mot er os, den
begär-fyllda kärleken. — Agaper,
kärleksmåltider i den första kristna kyrkan.
A’gar-a’gar, ett av havsalger berett
substrat på vilket man odlar
bakterier, 43.
1. Agardh, Carl Adolf (1785—1859),
naturforskare, nationalekonom. Blev
1812 professor i botanik och
ekonomi i Lund, 1835 biskop i Karlstad.
Som botanist omskapade han läran
om algerna, och hans Lärobok i
botanik (1829—32) innehöll många
nya idéer, 28, 1066, 1246.
2. Agardh, Jakob Georg (1813—1901),
son till C. A. A., botaniker och
algforskare. Algernas system utkom
1848—1901, Växtrikets system 1858.
Hans byst står i Lunds universitets
botaniska trädgård.
Agarica’ceae, familj av hattsvampar,
skivlingar.
Agaspis, värmeackumulerande
köksspis för kokseldning, konstruerad av
G. Dalén 1929, sedan 1954
tillverkas även en modell för vedeldning,
1253.
Agassiz [agasi’], Louis (1807—73),
schweizisk-amerikansk geolog och
zoolog, motståndare till Darwins
ut-vecklingslära. Var 1832—46
professor i Neuchätel, blev 1847 professor
vid Harvarduniversitetet i
Cambridge i USA, 1806.
Agassizsjön, forntida isdämd sjö i
Nordamerika, uppkallad efter L.
Agassiz. Ca 280 000 km2, varav nu
blott återstå bl. a. Winnipeg- och
Manitobasjöarna samt vidsträckta
fruktbara lerjordar.
Aga’t, kiselsyramineral, som vanligen
uppträder som hålrumsfyllnad i
vulkaniska bergarter, har ofta vacker
bandning och användes därför som
halvädelsten, 3845.
Aga’ta, helgon, martyr, dödad 251
e. Kr., åminnelsedag 5 febr.
Aga’this, högvuxet barrträdssläkte i
Australien och Bortre Indien med
ständigt gröna, icke barrlika blad.
Aga’ve, släkte av fam. narcissväxter
med hundratals arter, utmärkande
för tropiska Amerika. A.-arterna äro
xerofyter och suckulenter (se dessa
ord). Den mexikanska agaven, A.
america’na, har mäktiga
bladrosetter med armstjocka, 3 m långa blad,
––––––– AGGLUTINATION
vilka ätas. Den sockerhaltiga saften
förjäses till pulque, mexikanarnas
nationaldryck. Blomställningen blir
10 m hög. A. sisala’na har överförts
till andra tropiska länder och lämnar
spånadsämnet sisalhampa, 1816.
Agder, biskopsstift i s. Norge,
stiftsstad Kristiansand.
Agedabi’a, ort i Cyrenaica s. om
Benghazi, häftigt omstridd under
andra världskriget.
Agen [asjä/ns], huvudstad i dep.
Lot-et-Garonne, s. Frankrike, vid
Ga-ronne. 32 593 inv. 1954. Berömd för
sin akvedukt och sina
plommonodlingar.
Agence Francaise de Presse [asjan«s
franssä’s da präs] (AFP), fransk
telegrambyrå, grundad 1944. Har
övertagit Agence Havas’
informationstjänst. Finansieras delvis av
staten, 3468.
Agence Havas [asjanss avas’], 1825—
1940 fransk telegrambyrå, grundad
av Charles Havas (d. 1858).
Förstatligades av tyskarna under
ockupationen och förvandlades 1945 till
annonsbyrå.
Agen’da, lat., »vad som bör göras»,
minneslista, föredragningslista;
kyrkohandbok, ritual.
Agen’ser, lat., verkande krafter.
Agent, ombud, för myndighet eller
affärsföretag. — Språkligt
betecknar agenten i passiva satser den
person eller det föremål, varifrån
verksamheten eller handlingen
utgår, t. ex. bländas av solen.........
Agent provocateur [asja’ns [-pråvåka-ta’r],-] {+pråvåka-
ta’r],+} fr., »provocerande agent»,
person som fått i uppdrag att företa
utmanande handlingar för att ge
sken av berättigande åt
våldsåtgärder; polisspion.
Agentur, representantskap för en
firma.
Agenzia Ste’fanl [adjentsi’a], italiensk
telegrambyrå, grundad 1854 av G.
Stefani. Upphörde 1943.
Age’ra, handla; spela (en roll), ge sig
sken av.
Ageröd, namn på ett stort komplex av
stenåldersboplatser i Munkarps
kommun, Malmöhus län. Genom
omfattande grävningar, som togo sin
början 1946, har Sveriges rikaste fynd
från ancylustid här kommit i dagen,
3244.
Agesila’os, konung i Sparta 399—358 f.
Kr., ryktbar fältherre, började 396
ett segerrikt krig mot perserna men
hemkallades, då Aten och dess
förbundna överfallit Sparta. 394—387
förde han med framgång krig mot de
förbundna. I ett senare krig
besegrades han av Epameinon’das (se
d. o.) vid Leuktra 371 och vid
Man-tineia 362.
Agfa, förkortning för det tyska
firmanamnet Aktiengesellschaft für
Ani-linfabrikation samt varumärke för
dess (fotografiska) produkter.
Grundades i Berlin-Treptow 1873 och
överfördes 1925 till I. G. Farben,
vars anläggningar för tillverkning
av fotografiska produkter äro
belägna i den sovjetryska
ockupationszonen.
Agge, Ivar (f. 29/9 1903), jurist,
professor i straffrätt och juridisk
en-cyklopedi 1941 vid Stockholms
högskola.
Aggerkanalen, en numera igensandad
förbindelse mellan Limfjorden och
Nordsjön.
Agglomera’t, bergart som bildas
genom vulkanisk utbrottsverksamhet
och som innehåller vulkaniska
bomber, 1859.
Agglomeratio’n, tätortsbebyggelse. By,
stad eller stadsliknande samhälle, i
motsats till spridd bebyggelse.
Agglutinatio’n, sammanbakning till
3900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
