Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Agglutinerande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AGGLUTINERANDE SPRÅK
AGRONOMISK HYDROTEKNIK
klumpar av blodets röda
blodkroppar eller av bakterier uppslammade
i vätska. På A. bygger vissa viktiga
bakteriologiska undersökningsmeto
-der samt blodgrupperingen, dvs.
bestämningen av människans
blodgrupp. Se vidare
blodgruppsbestäm-ning, 417.
Agglutine’rande språk, sådana språk
där avledningar eller
böjningsän-delser löst fogas till ordstammen
utan att denna förändras; som A.
språk bruka räknas de turkiska,
vissa indianspråk och i viss mån
de finsk-ugriska, t. ex. ungerskan.
Jfr Flekterande och Isolerande
språk, 3202.
Aggravatio’n, lat., överdrivande av de
subjektiva besvären vid ett
sjukdomstillstånd.
Aggrave’ra, lat., förvärra, försvåra.
Aggrega’t, en sådan förening av t. ex.
mekaniska delar, att dessa fungera
som en enhet. Ex. turbin-A.,
kombinationen av en turbin och en
generator, kristall-A., samling av
hopvuxna kristaller.
Aggregationstillstånd, de olika
tillstånd i vilka materien förekommer:
fast, flytande eller gasformigt.
Olikheterna bero på skiljaktigheter i
atomernas gruppering och
bind-ningssätt. Genom ändring av
temperatur och tryck kan man förändra
de flesta ämnens
aggregationstillstånd.
Aggressio’n, lat., angrepp.
AggressTv, angripande; utmanande,
påträngande.
Aggressivitet, kan innebära antingen
mer eller mindre vredgad
angrepps-lust gentemot andra eller en
fientligt färgad aktivitet i
självhävdelsens tjänst. I regel är det inte fråga
om saklig dominans utan irriterad
affekt.
Agio [a’giå], ital., tillägg, överkurs,
det belopp eller den procentsats,
varmed verkliga värdet av ett mynt
eller värdepapper överstiger det
nominella, t. ex. guldmynts överpris
i förhållande till pappersmynt.
Motsats: disagio.
Agira [adji’ra], stad på mell. Sicilien,
16 528 inv. 1351. Marmor- och
svavelbrytning.
Agitatio’n (lat., agita’re, sätta i
rörelse), upphetsning, uppvigling,
bearbetning av den allmänna
opinionen. — AgitaTor, person som
bedriver agitation. — Agite’ra,
uppjaga, bearbeta allmänna opinionen.
Agitato [adsjita’tå], it., musikterm,
oroligt, lidelsefullt.
Aglai’a, en av karitema.
Agn, del av blomma, som omsluter
fröet hos gräsen. Sädesslagens agnar
användas i jordbruket som foder
och strömedel.
Agna’no [anja’nå], kratersjö i Italien,
v. om Neapel. Känd för sina
sva-veldunstbad.
Agna’tisk tronföljd, se Tronföljd.
Agne, enligt Snorre en sveakonung,
som rövade sin brud, Skjalv, från
Finland; hon lät hänga honom i
hans halskedja på ett ställe, »som
sedan kallas Agnefit». Namnet
anses beteckna s. delen av staden
mellan broarna i Stockholm, 3799.
Agnefit, se Agne.
Agnes, romersk jungfru, helgon,
martyr, dödad 304, åminnelsedag 21 jan.
Agnetorp, församling i Hökensås
kommun i Skaraborgs län, ö. om
Tidaholm, 728 inv. 1954.
Agni, i brahmanismen en eldgud,
naturens innersta kraft, 526.
Agnosi’, själsblindhet, en av
hjärnskada betingad funktionsrubbning,
bestående i oförmåga att förbinda
ett sinnesintryck med rätt
föreställning.
Agnosticis’m, den åskådning, som
innebär, att vi varken veta eller
kunna få veta något om Gud och
annat översinnligt. Termen användes
första gången av filosofen Th.
Huxley. — AgnosTiker, anhängare
av agnosticismen.
Agn’us De’i, lat., Guds lamm: en på
600-talet i den katolska liturgin
införd kyrkobön som börjar med dessa
ord och ingår som en sats i
mässan; inom musiken beteckning för
denna sats; inom konsten den
symboliska framställningen av lammet
med korsfanan, som bl. a.
förekommer på katolska amuletter och i
Gotlands vapen.
Ago’n, grek., tävling. Grekernas
ago-ner omfattade både kroppsliga och
andliga idrotter och utvecklades till
olika former av allmänna tävlingar,
däribland de olympiska spelen.
Agoni’[a], grek., dödskamp.
Agoniska linjer, linjer som tänkas
förbinda de orter på jorden, där
kompassens missvisning är noll.
Agora’, grek., torg, folksamling.
Agorafobi’, »torgskräck», nervös
ångest för att passera öppna platser
eller befinna sig i en folksamling,
2473.
Agos’ta, hamnstad på ö. Sicilien,
20 000 inv.
d’Agoult, Marie (1805—76), comtesse,
fransk författarinna, mor till
Co-sima Wagner i fri förbindelse med
Franz Liszt. Skrev under
pseudonymen Daniel Stern.
A’gra, stad i Uttar Pradesh i n.
Indien, omkr. 200 km s. om Delhi.
375 665 inv. 1951. Var på 1500- och
1600-talen tidvis residensstad i
Stor-moguls rike. Stormogul Shah Jahan
uppförde bl. a. den stora
gravbyggnaden Taj Mahal (1630—48)
över sin älsklingshustrus grav. Taj
Mahal omtalas som ett av jordens
skönaste byggnadsverk, 1727 K,
1728, 1730.
Agraff. 1. Klämmare för slutning av
operationssår. 2. Prydnadsspänne.
Agrafi’, en vid vissa skador på
hjärnbarken uppträdande oförmåga att
skriva.
A’gram, ungersk och tysk benämning
på Zagreb, se d. o.
Agranulocyto’s (från grek, och lat.),
försvinnande av de segmenterade
vita blodkropparna i blodet
(granu-locyter). Som regel sekundär till
behandling med olika läkemedel
såsom amidopyrin, sulfa, guld m. fl.
Förlöper med feber och nekrotiska
processer i slemhinnor, ofta med
dödlig utgång.
Agra’r (lat. a’ger, åker), som angår
jordbruket. — Agrarer, medlemmar
av politiska och ekonomiska
sammanslutningar med
jordbruksfräm-jande program. Jfr Agrarpartiet.
Agra’rpartiet i Finland, starkt
klass-betonat bondeparti, bildat 1906.
Agrarprotektionis’m, riktning som
kräver tullskydd för
jordbruksprodukter. I Sverige avgick
agrarprotek-tionismen med seger 1888
(»tullstriden») samt ånyo i slutet av
1920-talet, då ett omfattande
agrarpro-tektionistiskt program
(»jordbruks-skyddet») genomfördes.
Agrarsocialis’m, strävan att socialisera
jorden, jordvärdet eller
jordvärdestegringen.
Agreazbel, angenäm.
Agreement [ogri’mant], eng.,
överenskommelse. — Gentlemen’s
agreement, »gentlemanna
överenskommelse», affärsöverenskommelse, där
ingenting skriftligt behövs därför att
parterna lita på varandra.
Agrell, Alfhild (1849—1923),
författarinna, på 1880-talet
uppmärksammad för sina kvinnosaksdramer,
skrev också humoristiska
folklivs-skildringar under signaturen Lovisa
Petterkvist.
Agrell, Johan (1701—65), svensk
tonsättare, verkade största delen av sitt
liv i Tyskland, som hovmusiker i
Kassel 1723—46 och därefter som
stadskapellmästare i Nürnberg. Har
skrivit bl. a. sinfonior,
kammarmusik och cembalostycken i en stil,
typisk för övergången mellan
barock och wienklassicism.
Agrell, Sigurd (1881—1937), slavist,
professor i Lund 1922, i yngre
dagar uppskattad för formfulländad
diktning; publicerade under sina
sista år skarpsinniga undersökningar
av runskriftens magi i vilka han
påvisade sambandet mellan
germanska runorna och den persiska
Mith-rasreligionen. Skrifter:
diktsamlingarna Arabesker (1903), Antika
ka-méer (1912) m. fl., av filologiska
undersökningar bl. a. Runornas
talmystik (1927), 2893.
Agremang, innebär att ett
diplomatiskt sändebud blir godkänt och
mottaget. — Agremanger: behag,
nöjen, njutningar; tillbehör.
Agricola, Georg (1494—1555), läkare,
borgmästare i Chemnitz,
banbrytande mineralog och metallurg. Hans
skrift De re metallica (Om
metallernas väsen, 1530) har haft historisk
betydelse som handbok i metallurgi.
Agri’cola, Martin (1486—1556), tysk
musiker och musikskriftställare,
kantor i Magdeburg från omkr. 1525.
Huvudverk: Musica instrumentalis
deudsch (1528).
Agri’cola, Mikael (omkr. 1508—1557),
Finlands reformator, 1554 biskop
över Åbo stift. Genom sin
översättning av Nya testamentet blev han
det finska litteraturspråkets
grundare, 958.
Ag’ri decuma’tes, lat., tiondelandet,
romerskt namn på den del av
provinsen Germanien som låg mellan
Rhen, Donau och riksgränsen.
Agrigento, se Girgenti, 875 B.
Agrikultu’r, åkerbruk.
Agrimo’nia, släkte av familjen
rosväxter. — A. eupato’ria, småborre.
Dess frukter spridas med djur på
samma sätt som kardborren. De
gula blommorna sitta i axlik klase.
Agrip (isl. ågrip, utdrag), en
kortfattad framställning av Norges historia
från 800-talet till 1177, författad
omkr. 1190.
Agrip’pa, Marcus Vipsanius (63—12 f.
Kr.), romersk fältherre. Augustus
svärson och trogne medhjälpare.
Ledde slaget vid Actium, ordnade
förvaltningen i Orienten och byggde
ett Pantheon i Rom.
AgrippTna d. ä. (d. 33 e. Kr.), dotter
till Agrippa och Augustus dotter
Julia, g. m. Germanicus; förvisades
av Tiberius och dog hungerdöden.
Mor till Caligula.
AgrippTna d. y. (d. 59), dotter till
Agrippina d. ä., g. m. kejsar
Clau-dius, som hon bragte om livet med
gift. Utropade sin son Nero till
kejsare men mördades senare av denne,
2465.
Agronom [-nå’m], titel för den som
utexaminerats från
Lantbrukshög-skolan (tidigare från Ultuna eller
Alnarps lantbruksinstitut).
Agronomexamen kan avläggas på fem
olika linjer, allmänna linjen,
jordbruks-, husdjurs-, maskintekniska
eller ekonomiska linjen. Det finns
möjlighet både att avlägga
agro-nomie licentiatexamen och
disputera till doktorsgraden vid
Lant-brukshögskolan.
Agronomisk hydroteknik, tidigare
kulturteknik, läran om jordens
torrläggning och bevattning.
3901
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
