Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Akvitanien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKV1TANIEN
ALBATROSS
gas huvudsakligen som led i
trafikkanaler (ex. Håveruds-akvedukten
i Dalsland), 2850, 2859 B, 2866.
Akvita’nien, romersk provins i s.v.
delen av nuvarande Frankrike,
under 800-talet kungarike, därefter
hertigdöme, län under franska
kronan. Namnet A. förvanskades efter
hand till Guyenne och kom att
beteckna området n. om Garonne.
Akya’b, hamnstad i v. Burma. Ca
40 000 inv. Stor export av ris och
petroleum, 1727 K.
Al, kem. tecken för Aluminium, se
d. o.
Al, arab, bestämd artikel; ingår ofta
i namn på orter, personer, stjärnor
m. m.
Al, Alnus, släkte av fam.
hängeväxter, se Björkfamiljen. Två arter
finnas i vårt land, Alnus glutino’sa
(klibbal) med urnupna och på
undersidan glatta eller klibbiga blad
samt A. incana (gråal) med
spetsiga och på undersidan gråludna
blad. Klibbalen går upp till
Hälsingland och Västerbotten och växer
på fuktiga ställen, gråalen håller
sig huvudsakligen till fjällsjöarnas
stränder och kärrmarker. Alens
frukter spridas med vatten, vilket
torde förklara dess allmänna
förekomst vid stränder, 2230.
Ala, församling i Romaklosters
kommun i Gotlands län. 276 inv. 1954,
— 1412 K.
Ala., förkortning för Alabama.
A la, fr. förkortning för å la
ma-nière de . .., på samma sätt som,
i stil med, enligt. T. ex. Biff å la
Lindström.
Alabama [älabä’ma], stat i s.ö. USA.
132 847 km2, 3 082 000 inv. 1953,
därav ca 1/3 negrer. Huvudstad
Mont-gomery. Upptogs 1819 som delstat
i unionen, 1320, 1321 K.
Alabamafrågan, ryktbar tvist mellan
USA och Storbritannien om
kape-rier under nordamerikanska
inbördeskriget. Avgjordes genom
skiljedom 1871, varvid Storbritannien
ålades utbetala ett skadestånd på över
15 milj, dollar. Prej udicerande i
fråga om mellanfolkliga
skiljedomsförfaranden.
Alabas’ter, om marmor erinrande
kri-stallinisk gips, använd som
pryd-nadssten.
A la bonne heure [alabåna’r], fr., »i en
lycklig stund»; nåväl!
A la carte [alakar’t], fr., efter
matsedeln, innebär att man väljer
fristående rätter och ej äter efter table
d’hote, dvs. en för måltiden
komponerad matsedel med ett
begränsat val av maträtter.
Alad’dm, en av de mest bekanta
sagofigurerna i Tusen och en natt. A.
var en fattig ung man, som blev
ägare till en lampa, vars ande
kunde uppfylla alla hans önskningar.
Aladdinmotivet är mycket spritt
och har bl. a. upptagits av
Oehlen-schläger i sagospelet Aladdin (1805)
och av Kurt Atterberg i en opera
(1941), 3545 B, 3546.
Aladå’b (fr. å la daube), maträtt av
kött, fisk eller skaldjur, som inkokts
i gelé och fått kallna i detta, som
stelnat.
Alafu’rasjön, havet mellan Australien,
Sundaöama och Nya Guinea.
Alago’as, stat i n.ö. Brasilien, 28 571
km2, 1 106 454 inv. 1950. Huvudstad
Macei’o, 495 B, 493 K, 497.
Alagreck (fr. å la grecque, efter
grekiskt mönster), meandermönster
(se Meander).
AlaTbergen, bergskedja i ryska
Tur-kestan, vars högsta topp, Pik
Kauf-mann, är 7 000 m hög.
Alain [aläns’], pseudonym för den
franske författaren Émile Chartier.
Alain-Fournier [aläns’ fornje’], Henri
(1886—1914), fransk författare, känd
genom sin roman Le grand Meaulnes
(1913), en fantasifull hymn till
ungdomlig idealitet och äventyrshåg
(sv. ö. Det stora äventyret, 1947),
1184.
Ala-kul, stäppsjö i ryska Turkestan,
1 870 km2.
Alamein eller el Alamein, är namnet
på den lilla egyptiska by, tio mil v.
om Kairo, som 23 okt.—4 nov. 1942
blev skådeplatsen för en av Andra
världskrigets mest betydelsefulla
drabbningar. Den av Montgomery
ledda brittiska arméns seger över
Rommels tysk-italienska
ökentrupper inledde den reträtt för
axelmakterna som redan följande
sommar resulterade i deras utdrivande
ur Nordafrika. Slaget vid Alamein
har vid sidan av kampen om
Stalingrad gått till historien som en
vändpunkt i Andra världskriget, 771 K,
3746.
Alanbrooke [äl’anbrok], Alan Francis
(f. 1883), lord, ledde evakueringen
av Dunkerque 1940, chef för
brittiska imperiets generalstab 1941—
46. Fältmarskalk 1944.
Ala’ner, ett nomadfolk av omstridd,
kanske germansk härkomst, som
bodde i s.ö. delen av nuvarande
Ryssland, då det omkr. 375 anfölls
av hunnerna. En spillra av folket
räddade sig i Kaukasus och nämnes
där ännu på 700-talet; möjligen
härstamma de nuvarande osseterna från
dem. Andra flockar följde
vandalerna mot Gallien, 1089, 1884, 3170.
Alani’n, aminopropionsyra, en av de
aminosyror, som förekomma i
äggviteämnen.
Alanäs, församling i Ströms kommun
i n. Jämtland. 1 672 inv. 1954,
1897 K.
de Alarco’n, Pedro Antonio (1833—
91), spansk författare till
realistiska, satiriska och humoristiska
skildringar i roman- och
novellform. Mest bekant är den
utomordentliga berättelsen El sombrero
de tres picos (1874; sv. ö. Den
trekantiga hatten, 1900).
de Alarcon y Mendoza [allarkå’nn i
mendå’ba], Junan Ruiz (1581—1639),
spansk dramatisk författare. Näst
Calderon anses han som Lope de
Vegas främste lärjunge. Som
skapare av den spanska
karaktärskomedin blev han en förebild för
Cor-neille och dennes efterföljare, 3189.
Alapajevks, stad i Ural, nära
Sverd-lovsk, där sju medlemmar av
tsarfamiljen avrättades (1918).
ATarik (d. 410), västgöternas konung,
företog 395 ett krigståg mot östrom
och tilltvang sig ståthållarskapet i
Illyrien. Erövrade 410 Rom men dog
inför ett planerat krigståg mot
Afrika, 1089.
Alarm (ital. all’ar’me, till vapen),
signal eller order att rycka ut eller att
fatta vapen.
Alas., förkortning för Alaska.
Alaska [aläs’ka], territorium i USA,
omfattande Nordamerikas
nordvästligaste del och ögruppen Aleuterna.
1 518 800 km2, 128*643 inv. 1950.
1940 voro indianerna 11 000,
eskimåerna 16 000 och aleuterna 6 000;
4 300 voro skandinaver. Betydande
skogsbruk, laxfiske, bergsbruk och
pälsjakt. Huvudstad Juneau, 5 956
inv. 1950. 1948 föreslogs att A. skulle
upptas som unionens 49 :e stat,
vilket emellertid kräver
kongressbeslut, 33 B, 33 K, 1320.
Alaskavägen, 2 675 km lång,
strategiskt viktig huvudväg från Canada
till Fairbanks i Alaska, byggd 1942
på rekordtid. Utbygges f. n. vidare
till Berings sund, 35.
Alas’sio, turistort på italienska
Rivieran, 9 031 inv. 1951.
Alastrim, godartad form av
smittkoppor.
Alata’u, fyra bergskedjor i ryska
Centralasien.
ATava, den sydligaste och största av
de baskiska provinserna i n.
Spanien. 3 047 km2, 118 012 inv. 1950.
Huvudstad Vitoria, 52 206 inv. 1950.
A’lavo, finskspråkig kommun i v.
Finland s.ö. om Vasa. Bekant genom
Adlercreutz seger över ryssarna
17/8 1808.
Al’ba, lat. albus, vit; fotsid, vit
klädnad, ursprungligen använd vid dop,
nu även benämning på den
mäss-skjorta som bäres av en svensk
präst under mässhaken.
Alba [al’va], Fernando Alva’rez de
Toledo (1508—82), hertig av Alba,
spansk fältherre och statsman,
sändes 1567 som ståthållare till
Nederländerna, där hans brutala
uppträdande och hårda beskattningar
väckte våldsam opposition.
Hem-kallades 1573. Erövrade 1580
Portugal, 2458, 3691.
Albacete [alvabe’te], provins i s.ö.
Spanien, 397 100 inv. 1950.
Huvudstaden har samma namn, 71 822 inv.
1950, — 3174.
Alba longa, enligt romersk
sagohisto-ria stad i Latium, s.ö. om Rom,
anlagd av Ascanius, son till den från
Troja landsflyktige Aeneas.
Romarna sades härstamma från A.
Alban [ål’ban], Englands förste
kristne martyr, enligt legenden dödad
omkr. 300.
Alba’ner, invånare i Albanien, 35.
Alba’nerbergen, riktigare
Albanober-gen (efter staden Albano), ital.
Monti laziali, vulkanisk berggrupp
på den romerska campagnan med
talrika minnen från antiken, då de
förmögna romarna hade villor där.
Högsta toppen 956 m, 1814.
Alba’ni, Francesco (1578—1660),
målare från Bologna, verksam i Rom.
Ägnade sig huvudsakligen åt
stafflimåleri, främst med mytologiska och
allegoriska motiv. A. har haft en
viss betydelse för rokokons
uppkomst, 1821, 1839.
Alba’nien, republik på v.
Balkanhalvön vid Adriatiska havet. 28 738 km2,
1 246 000 inv. 1952, till större delen
muhammedaner (ca 200 000 grekisk
-ortodoxa och omkr. 100 000
romerska katoliker). Befolkningen, som
tillhör den dinariska rasen, anses
härstamma från de forna illyrierna.
I n. delen av landet bo de ljusa
ge-gerna, i den s. de mörka toskerna.
Språket är indoeuropeiskt, med stark
inblandning med latinska, italienska,
grekiska m. fl. lånord. Huvudstad
Tirana (31 000 inv. 1930). President
Haxhi Lleshi, vald 1953, — 35, 37 B,
880 K.
Alba’nobergen, se Albanerbergen.
Alba’no LaziaTe, stad i mell. Italien,
s.ö. om Rom. 14 775 inv. 1951. Rika
fomlämningar från romartiden.
Alba’nska språket, ett indoeuropeiskt
s. k. satemspråk. Ordförrådet
består i huvudsak av lånord från
latin, grekiska, turkiska, italienska
och slaviska, 1743.
Albany [åFbani], huvudstad i staten
New York. 134 995 inv. 1950. En av
landets äldsta städer, från
1600-talet. Observatorium och
universitet.
ATbatross, Broströmkoncernens
skol-skepp, motorskonare om 1 050
bruttoton, byggd 1942. Bekant som
ex-peditionsfartyg under den svenska
djuphavsexpeditionen jorden runt
1947—48. Fartyget nyttjas i
fraktfart, 792, 1564.
Albatross, i sv. flygvapnet till 1929
3906
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
