Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Akrylater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKRYLATER
AKVEDUKT
antika eller antikiserande
tempelgavlar.
Akrylater, akrylplast, termoplastiska
konsthartser framställda genom
po-lymerisation av akrylsyra och dess
esträr. Exempel på A. är det
konstglas, som kallas plexiglas, bonoplex,
lucite osv.
Aksakov [aksa’kåff], Sergej (1791—
1859), rysk författare. I hans mest
uppskattade verk Familjekrönika
har han gett en klassisk skildring
av ryskt godsägarliv under
1800-talet.
Aksum [-so’m], stad i Etiopien,
landets forna huvudstad, rikt på
fornminnen, 866.
Akt, handling i ordets alla
bemärkelser. — 1. Huvudavdelning av
skådespel. — 2. Enligt tyskt
språkbruk : tecknad eller målad studie
efter naken modell. — I akt,
fredlös.
Aktai’on, i den grekiska myten en
yngling, som överraskade Ar’temis i
badet och till straff därför
förvandlades till en hjort och sönderslets av
hennes hundar.
Akter, bakre delen på ett fartyg.
Akter om tvärs, en riktning (bäring)
inom en sektor som sträcker sig
från »tvärs» (dvs. 90° ut från
fartygssidan) och ytterligare ca 30°
akter över.
Akterpik, ett utrymme beläget längst
akterut i ett fartyg. Det begränsas
dels av akterstäven, dels av ett
närliggande skott, akterpikskottet.
Akterskarp, det längst akterut i ett
fartyg belägna rummet där köl och
akterstäv mötas.
Akterskepp, den del av ett fartyg som
ligger akter om dess bredaste del
(nollspantet).
Akterspegel, den flata eller svagt
rundade avslutningen hos akterskeppet
på vissa fartyg av trä.
Akterstäv, den fartygsdel som akter
-över förbinder de båda
fartygssidorna och uppbär rodret. Vid fartyg
med propeller benämnes den undré
delen av akterstäven propellerstäv.
Aktie, bevis om delägarskap i
aktiebolag, motsvarande viss andel av
bolagets aktiekapital. Ger rätt till
andel i vinsten enligt vissa regler
(stamaktier, preferensaktier), 3725.
Aktiebok, register över aktierna i ett
bolag med uppgift om deras ägare.
Aktiebolag, jur., bolag vars delägare
icke personligen ansvara för
bolagets förbindelser. Andelarna
benämnas aktier och kunna överlåtas. Vår
gällande lag om A. utfärdades 14/9
1944 och trädde i kraft 1/1 1948,
— 446, 1328, 1331, 3046.
Aktiebolagsregistret, hos Patent- och
registreringsverket fört register för
de uppgifter om svenska aktiebolag
som enligt aktiebolagslagen 14/9 1944
skall anmälas för registrering.
Aktieindex, av Riksbanken månatligen
publicerad index, vilken utvisar
den genomsnittliga förändringen i
de börsnoterade aktiernas köp- och
sälj kurser. Även en rad privata A.
bruka redovisas i olika
affärstidskrifter, 1714.
Aktieägarförening, sammanslutning av
(i regel mindre) andelsägare i ett
aktiebolag för tillvaratagande av
gemensamma intressen på
bolagsstämma.
Aktini’der, en grupp grundämnen med
i huvudsak samma kemiska
egenskaper och analog inre
uppbyggnad. Förutom aktinium, efter vilken
serien har fått sitt namn, omfattar
den torium, protaktinium, uran,
neptunium, plutonium, americium
och curium.
Akti’nium (av grek. akti’s, stråle),
radioaktiv 3-värdig metall, kemiskt
tecken Ac, atomnr 89, masstal 227,
halveringstid 13,5 år. Förekommer i
ringa kvantiteter i pechblände. A.
övergår efter en serie sönderfall till
en blyisotop (med masstalet 207),
2790.
Aktinome’ter, instrument för mätning
av värmeverkan från strålning, t. ex.
från solstrålning. En A. (använd
som pyrheliometer) enligt
Ångström består väsentligen av två
svärtade metallstrimlor, av vilka
den ena utsättes för solbestrålning
medan den andra uppvärmes med
en elektrisk ström, så att bägge få
samma elektriska motstånd och
därmed samma temperatur.
Strömvärmet ger då ett mått på
solstrål-ningsvärmet.
Ak’tion, grek, namnet på Actium.
Aktio’n, handling; rättshandling (mot
någon); stridshandling; (en
skådespelares) spelsätt.
Aktio’nsradie, hälften av det största
avstånd, som ett fartyg eller
flygplan kan tillryggalägga utan att
förnya sina förråd av drivmedel. —
Aktionstid kallas den tidrymd ett
flygplan kan vistas i luften utan
mellanlandning.
Aktionsström, svaga elektriska
strömmar som uppstå i muskler och
nervtrådar som befinna sig i
verksamhet. Hjärtats aktionsströmmar
kunna registreras genom
elektrokardio-grafi. Läran om A. tillhör
elektrofysiologin.
Akti’v (eller ak’tiv), lat., verksam;
handlingskraftig; verbform som
uttrycker verksamhet, t. ex. han äter;
motsats: passiv form, t. ex. han ätes.
— Aktiv idrottsman, person som
utövar (tävlings)idrott. A. officer,
yrkesofficer (ständigt
tjänstgörande).
Ak’tiva, en persons eller ett företags
tillgångar. — Motsats: passiva,
skulder.
Aktivism’, vanlig beteckning för
nationalistisk och för krigisk
utrikespolitik aktiv politisk rörelse. Svensk
aktivism t. ex. i samband med
»unghögerns» strävanden under första
världskriget (jfr Svensk lösen) och
finska frihetskriget samt, ej
parti-bunden, i samband med finska
vinterkriget 1939—40.
Aktivite’t. 1. Kem., ett mått på ett
ämnes tendens att under givna
betingelser deltaga i en kemisk
reaktion. — 2. Handlingsiver, energi.
Aktivitetspedagogik, beteckning för
pedagogiska strävanden som söka
stimulera barnen till
självverksamhet.
Aktivt kol, ett högporöst kol, som
bl. a. användes i gasmasker för
ad-sorption av gaser med hög
mole-kylarvikt.
Ak’tivum (eller akti’vum), aktiv
verbform, se Aktiv.
Aktjubinsk’, stad i republiken
Kasak-stan, Sovjetunionen. 37 000 inv. 1933.
Rika fosfattillgångar i närheten.
Aktri’s, skådespelerska.
Aktualism’, åskådningssätt inom
geologin, enligt vilken de förändringar
jordskorpan undergått under äldre
geologiska tidrymder förklaras på
grundval av nu verkande geologiska
krafter.
Aktualite’t, lat., verklighet; oftast: det
som i ett visst ögonblick är
föremål för uppmärksamhet, något för
tillfället betydelsefullt. — Aktuell,
verklig; oftast: för ögonblicket
uppmärksammad. — Aktualise’ra, göra
aktuell.
Aktualitetsprincipen, geologisk teori,
som gör gällande att de
förändringar jordskorpan undergått under
äldre tider bestämts av samma
krafter som nu. Dess motsats är
den numera övergivna
katastrofläran.
Aktua’rie, tjänsteman i statliga verk,
oftast med uppgift att göra
statistiska utredningar; även tjänsteman
i försäkringsbolag med uppgift att
utföra matematiska och
försäkrings-tekniska utredningar.
Aktö’r, skådespelare.
A’kureyri, stad på norra Island, 7 262
inv. 1952. Stort sillfiske, 1791 K.
Akusti’k, läran om ljudet. Ordet A.
begagnas även om lokalers
lämplighet för avlyssning av musik och
tal (»god och dålig A.»); avgörande
är bär dämpning och efterklangstid.
— Elektroakustik är läran om
uppfångande och återgivande av ljud
på elektrisk väg, 2180.
Akustikplattor, perforerade eller på
annat sätt ljudabsorberande plattor
av olika material ss. träfiber och
gips, för tak- och väggbeklädnad,
avsedda att förbättra akustiken.
Akustisk föreställningstyp, minne som
företrädesvis upptär och bevarar
hörselintryck.
Akustisk lokalisation, bestämning av
en ljudkällas läge med hjälp av
hörselsinnet eller med
Ijudregistre-rande instrument.
Akustisk mina, sprängmina som
bringas att brisera vid vissa ljud, t. ex.
från propellrar.
Aku’t, skarp; även häftig; om
sjukdomar (i normala fall) övergående
inom kort tid. Motsats: kronisk.
Aku’t accent, se Accent.
Akvamaii’n, ädelsten, en blågrön
va-rietet av beryll. Utvinnes mest ur
vittringsgrus (Brasilien, Ural, USA),
3844.
Akvarell’ (av lat. aqua, vatten),
målning med färger, vilkas bindemedel
är upplöst i vatten och vilka icke
äro »täckande», dvs. att färglagret,
sedan det torkat, är genomskinligt,
så att grundens (vanligen papper)
färg mer eller mindre starkt gör sig
gällande. — Akvarellmåleriet har
under 1800-talet utvecklats till en
självständig konstart, särskilt i
England.
Akvariefiskar, fiskar som kan hållas
i akvarium. I kallt vatten t. ex.
dammruda, guldfisk, kvidd, löja,
bitterling. I varmt vatten (22—25°
C) guppy, svärdbärare, zebra,
kardinal, 31, färgpl.
Akvarieväxter. Inhemska vattenväxter
trivas ej i varmvatten och
övervintra dåligt. Bland utländska äro
Elode’a den’sa, Myriophyl’lum,
Lud-wi’gia, Vallisne’ria, Cryptocory’ne
m. fl. omtyckta, 31.
Akvarium (lat. aqua, vatten),
glasbehållare för studium av vattendjurens
och -växternas liv i deras naturliga
omgivning. A. kan ha salt, sött, kallt
eller varmt (22—25° C) vatten.
Offentliga A. i stort format finnas
bl. a. i Göteborg, Malmö, London,
Monaco, New York, 31, färgpl.
Akvatin’t eller tonetsning, en
ets-ningsmetod, varigenom ett mycket
stort antal valörer mellan svart och
vitt kunna åstadkommas.
Akvatin-tatekniken användes ofta i förening
med andra grafiska förfaringssätt,
1417 B.
Akva’tisk, i vatten levande, vatten-.
— Motsats: terrestrisk och amfibisk.
Ak’vavit (lat. aqua vitæ, »livets
vatten»), brännvin, försatt med vissa
kryddor. Alkoholhalten är högre än
i renat brännvin.
Akveduk’t, vattenledning, närmare
bestämt vattenkanal utförd i form av
en broby »tmad. Ursprungligen
utfördes A för tillgodoseende av
städernas vattenbehov innan man ännu
kunde åstadkomma tryckfasta rör
(bl. a. av romarna). Nutida A.
byg
39°5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
