Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Arbetarrörelsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARRÖRELSEN
ARBETSTILLSTÅND
utskott, som i Ryssland 1905 och
1917 arbetade för revolutionens
genomförande. Soldat-, matros- och
bonderåd bildades också 1917.
Arbetarråd uppstodo även i Tyskland,
Österrike och Ungern efter första
världskriget, liksom 1936 i Spanien,
där de verkade för organiserat
motstånd mot Franco, 2035 B.
Arbetarrörelsen, se Socialdemokratin,
125 B.
Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm,
öppnat 1903, tillhör Sveriges
socialdemokratiska parti och
Landsorganisationen; samlar trycksaker,
handlingar och bilder, som kunna belysa
arbetarrörelsens historia.
Arbetarskyddslagar,
lagstiftningsåtgärder för förbättring och reglering av
arbetstagares arbetsförhållanden.
Gällande allmänna A. äro av 3 jan.
1949 med tillhörande kungörelse av
6 maj 1949 och behandla åtgärder
till förebyggande av ohälsa och
olycksfall i arbetet, arbetstiden och
dess förläggning samt minderårigas
och kvinnors användande i arbete.
Till A. höra ett stort antal
specialförfattningar såsom lag 14 maj 1954
om yrkesskadeförsäkring, lag 16
maj 1930 om arbetstidens
begränsning (åttatimmarslagen), reviderad
senast 1950, lag 16 maj 1930 om
vissa inskränkningar beträffande
tiden för förläggande av bageri- och
konditoriarbete, skogshärbärgeslagen
av 21 maj 1937, arbetstidslagen för
detaljhandeln av 18 juli 1942,
hembiträdeslagen av 30 juni 1944,
semesterlagen av 29 juni 1945, lag 21
dec. 1945 om förbud mot
avskedande av arbetstagare i anledning av
äktenskap, havandeskap m. m.,
arbetstidslagen för hotell,
restauranger och kaféer av 23 maj 1947,
lant-arbetstidslagen av 4 juni 1948,
bu-tiksstängningslagen av 21 juli 1948
samt sjöarbetstidslagen av 26 aug.
1948. — 1681, 1894, 2570, 3138.
Arbetarskyddsnämnden, permanent
samarbetsorgan mellan Svenska
arbetsgivareföreningen och
Landsorganisationen för främjande av den
s. k. lokala säkerhetstjänsten (se
d. o.) inom företagen.
Arbetarskyddsstyrelsen, central
myndighet för arbetarskyddsfrågor,
upprättad 1949 genom sammanslagning
av Arbetsrådet och
Riksförsäkrings-anstaltens arbetarskyddsbyrå.
Yrkesinspektionen (se d. o.) sorterar
numera under arbetarskyddsstyrelsen,
som även är högsta instans för
ar-betstidsfrågor, 1681, 2570.
Arbetarsmåbrukslån, speciell form av
egnahemslån som 1933—1948 utgick
för att hjälpa arbetare på
landsbygden till bostad. A. har numera
uppgått i egnahemslån.
Arbete, i mekanik och övriga exakta
vetenskaper detsamma som
mekanisk energimängd. — I
nationalekonomin den mänskliga (fysiska och
andliga) energi, som användes i
produktivt syfte.
Arbetet, socialdemokratisk tidning i
Malmö, grundad 1887. Chefredaktör
är sedan 1944 Gösta Netzén (f.
1908). Bland tidningens medarbetare
kan nämnas f. finansministern E.
Wigforss och framlidne
försvarsministern A. Vougt, 127.
Arbetets frihet. Centralförbundet för,
en organisation av arbetare
(ursprungligen skogs- och
flottnings-arbetare i Norrland), bildad 1923 för
att värna den enskildes rätt till
arbete oberoende av
fackföreningarna; utger sedan 1924 tidningen
Arbetets Frihet.
Arbetets söner, en arbetarmarsch med
text av korkskäreriarbetaren
Henrik Menander i Malmö (1885).
Arbetsavtal, avtal mellan å ena sidan
arbetsgivare, å andra sidan arbetare
(individuellt arbetsavtal) eller
organisation av arbetare
(kollektivavtal) rörande villkoren för
anställning, se även Avtalsfrihet,
Kollektivavtal.
Arbetsberedningskontor, se
Arbets-vårdsexpedition.
Arbetsbi, ofruktsam hona i
bisamhället, längd 15 mm (visen 19 mm),
med äggläggningsröret ombildat till
gadd, 352 B.
Arbetsblock, form för samarbete inom
jordbruket, tillkommen under
andra världskriget. Ett antal gårdar
sammanföras till ett arbetsblock
för att minska svårigheterna på
grund av inkallelserna.
Blockrörelsen står under ledning av
läns-blockmyndigheter, som i sin tur
sorterar under
Arbetsmarknadsstyrelsen. I spetsen för ett lokalt
arbetsblock står en blockledare, och
länsmyndigheten ledes av en
läns-blockledare.
Arbetsbyrån, se Internationella
arbetsorganisationen.
Arbetsdomstolen, en 1928 tillkommen
specialdomstol för mål angående
tolkning och tillämpning av
kollektivavtal. Består av ordf, och 7
ledamöter; 2 representera
arbetsgi-var-, 2 arbetar- och 1
tjänstemannaorganisationerna. Ordf, och 2
ledamöter äro fristående.
Arbetsdomstolen utgör första och sista instans,
897, 2977, 3057.
Arbetsfred, frånvaro av
arbetskonflik-ter. — I den svenska
kollektivavtalslagen föreskriven arbetsfred under
avtals giltighetstid. Rättstvister om
avtalets tolkning e. d. skola
hän-skjutas till Arbetsdomstolen.
Arbetsförmedling, i lag reglerad
anstalt för förmedling av anställning.
Får ej drivas i förvärvssyfte.
Förstatligades definitivt 1 jan. 1948 och
står sedan dess under tillsyn av
Arbetsmarknadsstyrelsen, 3807.
Arbetsgivarorganisationer, efter
fackföreningsrörelsens mönster
tillkomna sammanslutningar av
arbetsgivare för tillvaratagande av dessas
intressen främst vid uppgörande av
kollektivavtal samt vid
arbetskon-flikter. Dominerande i Sverige är
Svenska arbetsgivareföreningen.
Arbetshem, anstalt inrättad av
landsting, avsedd för dels försumliga
försörj are, dels arbetsföra
under-stödstagare, vilka uppträtt störande
på kommunal socialvårdsanstalt.
Avveckling av denna vårdform har
ifrågasatts.
Arbetshypotes, antagande som lägges
till grund för vetenskapligt
undersökande.
Arbetslöshetsförsäkring,
socialförsäkring, i Sverige sedan 1934
organiserad i form av frivilligt bildade,
statsunderstödda s. k. erkända
arbetslöshetskassor. F. n. (1955) drygt
1,2 milj, medlemmar.
Arbetslöshetskassorna förvaltas i regel av
arbetarnas fackorganisationer.
Under-stödsf ormer: daghjälp, barntillägg
samt i vissa fall maketillägg.
Daghjälpen är högst 20 kr., 3132.
Arbetslöshetskassor, organ för
arbetslöshetsförsäkring, ursprungligen i
regel upprättade av fackföreningar
eller fackförbund, sedan 1934 i
flertalet fall förvandlade till
statsunderstödda erkända
arbetslöshetskassor, öppna även för löntagare
utanför fackföreningsrörelsen. 1955 drygt
1,2 milj, medlemmar. Se även
Arhjälpen är högst 20 kr., 3132.
Arbetslöshetskommissionen, eg.
Statens arbetslöshetskommission, 1914
skapat organ för beredande av
hjälp vid arbetslöshet. 1940 fick
kommissionen utvidgade
befogenheter beträffande arbetsmarknadens
reglering och benämndes
arbetsmarknadskommissionen.
Arbetslöshetsnämnd, kommunalt organ
med uppgift bl. a. att pröva
ansökningar om statlig eller
statsunderstödd hjälp till arbetslösa på
orten.
Arbetsmarknadens yrkesråd,
permanent samarbetsorgan bildat 1944
mellan Svenska
arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen
för frågor rörande
yrkesutbildningen (särskilt av lärlingar) inom
företagen.
Arbetsmarknadskommissionen övertog
1940 Arbetslöshetskommissionens
uppgifter och efterträddes i sin tur
1948 av Arbetsmarknadsstyrelsen.
Arbetsmarknadskommittén, ett
informellt, permanent förhandlingsorgan
mellan Svenska
arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen.
Har bl. a. tagit initiativ till
upprättandet av arbetarskyddsnämnden,
arbetsmarknadens yrkesråd,
arbets-studierådet samt till avtalet om
företagsnämnder.
Arbetsmarknadsnämnden, permanent
samarbetsorgan mellan Svenska
arbetsgivareföreningen och
Landsorganisationen. Tillkom genom det
1938 ingångna s. k. huvudavtalet,
där nämndens funktioner preciseras.
I praktiken har nämnden
företrädesvis handlagt ärenden angående
permitteringar av arbetskraft.
Sedan 1948 är nämnden även högsta
instans i frågor rörande
företagsnämndernas verksamhet. Som mera
kontinuerligt förhandlingsorgan
mellan SAF och LO fungerar
Arbetsmarknadskommittén, 897.
Arbetsmarknadsstyrelsen, Kungliga A.,
centralt ämbetsverk för
arbetsmarknadsfrågor ss. arbetsförmedling,
ar-betslöshetshj älp,
arbetslöshetsförsäkring, byggnadstillstånd. Tillkom
1948 genom ombildande av
Arbetsmarknadskommissionen.
Arbetspsykologi, den psykologi som
specialiserar sig på att undersöka
arbetsprocessen från psykologisk
synpunkt.
Arbetsrådet, 1919—1949 myndighet för
prövning av frågor rörande
tillämpning av arbetstidslagarna. A.
sam-manslogs 1949 med
arbetsskyddsby-rån inom Riksförsäkringsanstalten
till ett nytt ämbetsverk,
Arbetarskyddsstyrelsen.
Arbetsseger erhåller den brottare,
som av domarna får högsta poäng
i en match, men ej lyckats vinna
på »fall».
Arbetsstudier, systematisk iakttagelse
av arbetsprocessen och
arbetsmetoderna inom ett företag i syfte att
rationalisera produktionen, 2805. Se
även Arbetsstudierådet.
Arbetsstudierådet, permanent
samarbetsorgan mellan Svenska
arbetsgivareföreningen och
Landsorganisationen för främjande av de av
SAF och LO branschvis upprättade
arbetsstudienämndernas
verksamhet. Dessas syfte är att undvika
konflikter mellan arbetsgivare och
arbetstagare vid genomförandet av
arbetsstudier, se d. o.
Arbetsterapi, eller
sysselsättningstera-pi, en metod att genom speciellt
avpassade arbetsuppgifter bota
personer med vissa (företrädesvis
psykiska) sjukdomar. Användes även
vid försök att återanpassa
sjuk-domsdrabbade personer till
arbetslivet.
Arbetstidslagstiftning, se
Arbetarskyddslagar, 2571.
Arbetstillstånd, tillstånd att antaga
eller inneha arbetsanställning i
annat land än det egna. A. meddelas
i Sverige av polismyndighet eller
länsarbetsnämnd med statens utlän-
3936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
