Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Arabia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARABIA
ARBETARRÅD
Omfattar omkring 50 miljoner
människor, men sammanhållningen är
svag, likaså de enskilda ländernas
förmåga av kraftutveckling, vilket
visade sig bl. a. under kriget mot
judarna i Palestina med anledning
av staten Israels bildande, 124.
Ara’bia, fajans- och porslinsfabrik i
Helsingfors, grundad 1874. Har på
konsthantverkets område gjort en
betydande insats med sitt stengods.
Tillverkar även hushållsvaror och
sanitetsgods. Konstnärlig ledare är
Knut Ekholm.
Ara’bien, ökenartad halvö i s. delen
av Främre Asien. Ca 3 milj. km2.
Folkmängden torde uppgå till ca 13
milj. Politiskt delad mellan
konungariket Saudi-Arabien, imama
-tet Jemen, brittiska kolonin Aden
samt de brittiska intressesfärerna
Hadramaut, Katar, Oman och
Ko-weit, 121, 122 K, 123 B.
Arabinos [-nå’s], enkel sockerart med
5 kolatomer. Kan framställas ur
arabiskt gummi genom kokning
med utspädda syror. Jfr Pentoser.
Arabiska alfabetet, se Arabiska
språket.
Arabiska havet, Indiska oceanens
n.v. del mellan Somalilandet och
Främre Indien, 122 K.
Arabiska siffror, de i Europa numera
brukliga siffertecknen och deras
arabiska förebilder.
Arabiska språket är det största och
viktigaste av de semitiska språken.
Den klassiska, mer än tusenåriga
arabiskan, på vilken Koranen och
den övriga mycket rika litteraturen
är avfattad, är ett rikt utbildat
språk, som ännu användes av de
bildade och till officiellt världsligt
och kyrkligt bruk. Arabiskan är i
våra dagar utbredd från
Mesopotamien till Marocko och har stor
användning över stora delar av det
övriga Afrika, i synnerhet utefter
kusterna. Trots denna stora
utbredning är arabiskan ett mycket
enhetligt språk. Det skrives med ett
alfabet, som är en efterbildning av
det arameiska, från höger till
vänster och har beteckningar endast
för 28 konsonanter, medan
vokalerna lämnas obetecknade eller
betecknade med punkttecken. Det
arabiska alfabetet har sedan lånats
av flera även icke besläktade språk,
bl. a. persiskan, 3202.
Arabiska viken, detsamma som Röda
havet.
Arabisk häst, ridhästras, av araberna
införd till Spanien, varifrån den
förts vidare till Sydamerika.
Stamform för engelska fullblodet och
andra »varmblodiga» raser.
Arabiskt gummi (lat. gum’mi
ara’-bicum), den intorkade saften av
vissa afrikanska akacia-arter, är
vattenlösligt och användes som
bindemedel (där icke större
beständighet och motståndskraft mot fukt
fordras) samt för många ändamål
i den tekniska industrien, vid
läke-medelsberedning m. m.
Arabista’n, provins i s.v. Iran.
Petroleumförekomster och oljeledning till
Abadan vid Persiska viken, 1777.
Aracajü
cho’j, huvudstad i staten
Sergipe, Brasilien. 78 364 inv. 1950.
Ara’ceae, aracéer, växtfamilj, [-omfattande mestadels tropiska arter,
vilkas blomkolvar omges av ett
kraftigt, ofta färgat hölster. En art,
missne (se d. o.), är inhemsk i
Sverige; kalmusrot och munkhätta (se
dessa ord) ha införts som
medicinalväxter och förvildats. Som
rumsväxt odlas kalla.
A’rachis [-kis], jordnöt (se d. o.).
Ara’d, stad i v. Rumänien, 83 000 inv.
1945. Tillhörde före 1920 och 1940
—45 Ungern.
Arafu’rasjön, Alfu’rasjön, det grunda
havet mellan Australien, Nya
Guinea och Sundaöarna, 256 K.
Arago [aragå’], Francois (1786—1853),
fransk astronom och fysiker,
berömd genom sina forskningar
rörande ljusets natur, interferens och
polarisation samt den elektriska
strömmens magnetiska verkningar.
Aragon [-gåns’], Louis (f. 1897),
fransk författare, surrealist, senare
ansluten till kommunismen. Rik
produktion av dikter, traktater och
romaner, 1185.
Arago’nien, spanskt landskap kring
Ebro och på sydsidan av
Pyrenéerna innanför Katalonien, inrymmer
i n. bl. a. Maladetta (3 404 m), är
söderut till stor del en stäppartad
högslätt, men har även
konstbe-vattnade odlingar. 47 609 km2,
1 094 002 inv. 1950. Största stad är
Zaragoza, 264 256 inv. 1950.
Arago-nien blev självständigt rike på
1000-talet, förenades på 1100-talet
med Katalonien och utvidgades så
småningom till att omfatta ö.
Spanien. Förenades med Kastilien
under Karl V, 3170, 3171, 3175 K.
Aragoni’t, mineral av kalciumkar
-bonat.
Ara’gua, stat i n. Venezuela. 192 555
inv. 1950. Huvudstad Maracay.
Aragua’ya, biflod till Tocantins, som
utmynnar från s. i Amasonfloden,
493 K.
Araka’nbergen, bergskedja i v.
Burma, högsta toppen 2164 m, 1727 K.
Aralia’ceae, araliacéer, växtfamilj,
närbesläktad med flockväxterna;
enda svenska art är murgrönan, se
d. o.
Aralokas’piska inhavet, istidssjö, som
utbredde sig från Persien i s. till
Samua i n. och som matades av
den nordeuropeiska landisens
smältvatten. Kaspiska havet och
Aral-sjön äro lämningar efter densamma.
AraTsjön, avloppslös sjö i
Västturkes-tan, över 65 000 km2, 48 m ö. h.
Jordens till storleken fjärde insjö, 165.
A’ram, biblisk benämning på de
länder i Syrien och Mesopotamien,
som beboddes av araméer (se d. o.)
eller arameisktalande folk.
Araméer, inv. i A’ram, det foma
Mesopotamien och Syrien.
Ursprungligen nomader och nära besläktade
med israeliterna. Deras språk,
ara-me’iska, fortlevde och nådde tidvis
en vidsträckt spridning, trots att de
själva ganska snart kulturellt och
politiskt gingo upp i andra folk.
Arameiska språket bildar tillsammans
med kanaaneiskan den nordvästra
grenen av den semitiska
språkstammen. Under lång tid var A.
officiellt språk i perserriket och på Jesu
tid var det det allmänt talade
språket i Palestina, varför A. har stor
betydelse för bibelforskningen.
Aran’ha, Osvaldo (f. 1894), brasiliansk
politiker, flera gånger
utrikesminister. Chefdelegat i FN, där han 1947
var president i generalförsamlingen.
Aranjuez [aranchuä’bl, sp. stad, s. om
Madrid vid Tajo. Kungl. slott med
världsberömda parkanläggningar. —
»Så är de slut, de sköna dagarna i
Aranjuez», ofta citerad replik ur
Schillers Don Carlos. 24 667 inv.
1950.
Arany [ar’anj], Janos (1817—82),
ungersk skald; betraktas som den
störste epikern i Ungerns litteratur
och som en av dess främsta
balladdiktare. Mest känt av hans verk är
trilogien Toldi. Har även översatt
Shakespeare och Aristofanes till
ungerska.
Aranäs, medeltida borg i Forshems
socken, Västergötland, anlagd kring
en 1100-talskastal på 1200-talet.
Arapai’ma, Arapai’ma gi’gas, sötvat-
tensfisk av ordningen benfiskar,
förekommer i n. Sydamerika och är
den största nu levande sötvattens
-fisken; kan nå en längd av över
4 m och en vikt av 200 kg.
Aranöarna, tre öar pä Irlands
västkust, 46 km2, ca 3 000 inv. Keltiska
fornlämningar.
Ara pacis, »fredens altare», ett med
reliefer rikt smyckat altare på
Marsfältet i Rom, invigt år 9 f. Kr.
som symbol för Pax Augustana
(Kejsarfreden). Altaret, som är ett
av de främsta exemplen på den
augusteiska tidens konst, har i vår
tid framgrävts och rekonstruerats.
Arapu’na, berömt vattenkraftverk pä
Nya Zeelands nordö i Waikato river,
fallhöjd 60 m, effekt 160 000 hk.
Ararat, slocknad vulkan i turkiska
Armenien, 5156 m högt, bekant
frän Gamla testamentet som det
berg på vilket Noaks ark
strandade, 1239 K, 3543.
Aras, forntidens Arax’es, Armeniens
största flod, avrinner till Kaspiska
havet.
Araslöv, kommun i Kristianstads län.
4158 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Färlövs, Norra
Strö och önnestads kommuner.
A’rason, Jön (1484—1550), Islands
siste katolske biskop, bekämpade
energiskt reformationen och
slutade sitt liv på stupstocken. Han har
efterlämnat dikter av högt värde.
Arassuahy [-soa’i], stad i staten Minas
Geraes i Brasilien, 81 000 inv. 1940.
Diamantgruvor, sockerrörs- och
bomullsodling.
Arauka’ner, indianstam i s. Chile, ca
100 000 i våra dagar, 1718.
ArbeTa, assyrisk stad ö. om Tigris,
där Alexander den store 331 f. Kr.
besegrade Darius III.
Arbetarbladet, socialdemokratisk
tidning i Gävle, grundad 1902.
Chefredaktör är sedan 1948 Yngve
Möller (f. 1912). Bland tidningens
tidigare bemärkta medarbetare märks
framlidna riksdagsmännen Fabian
Månsson och Fredrik Ström.
Arbetaridrottsförbund, vars
medlemmar erkändes som deltagare i
klasskampen och ej fingo tävla med de
borgerliga, bildades 1918 i Tyskland
och 1919 i Ryssland (Soc.
Arbetarnas Sportinternational resp. Röda
Sportinternationalen) men ha
nedlagts under 1930-talet. Även ett
Arbetarnas Idrottsförbund har
funnits i Sverige (1923—30, därefter
ombildat och efter 1937 ej i
verksamhet). 1925—37 arrangerades
sammanlagt sex arbetarolympiader, tre
av vartdera världsförbundet, samt
dessutom ett par vinterolympiader.
Arbetarinstitut, en form av
föreläs-ningsverksamhet, avsedd för
personer i avsaknad av högre
skolbildning. Det äldsta grundades i
Stockholm 1880 av A. Nyström, 1066.
Arbetarkommun, den samfällda
organisationen av de fackföreningar
m. m. på en viss ort, som tillhöra
ett och samma arbetarparti. I
Sverige är bl. a. det
socialdemokratiska partiet organiserat som en
sammanslutning av arbetarkommuner.
Arbetarnas bildningsförbund (ABF),
en organisation för frivilligt
bild-ningsarbete, grundad 1912,
statsunderstödd.
Arbetarnas Gymnastikförening, stiftad
1916 i Örebro; införde individuell
tävlingsgymnastik i Sverige och
dominerar i SM.
Arbetarpartier, gemensam benämning
på partier som främst samla sina
anhängare inom den
kroppsarbetande klassen. Se Socialdemokratin,
Kommunismen, Labour party m. fl.
Arbetarråd kallades de av
fabriksar-betarna bland dem själva utsedda
3935
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
