Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Arlberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARLBERG
ARMIN1US
fransk författare,
Goncourtpristaga-re 1929 med romanen L’ordre (sv.
ö. Allt återgår till ordningen, 1930).
I sin talrika romaner, noveller och
essayer förenar A. fin psykologisk
uppfattning med stark poetisk
känsla. Utgivare av en ypperlig antologi
av fransk poesi, 1186.
Arlberg, alppass mellan Tyrolen och
Vorarlberg (Bodensjön), 1 802 m
ö. h. Järnvägen Schweiz—Österrike
över Feldkirch—Innsbruck går fram
i en tio km lång tunnel mellan
Langen (1218 m) och S:t Anton
(1287 m).
Arlberg, Fritz (1830—96), sångare,
baryton, anställd vid Kungl. Teatern
1858—74, tidvis även som regissör.
Bland hans elever märkas Sigrid
Arnoldson och A. Ödmann.
Arlen [aTan], Michael, pseud. för
Dikran Kuyumjian (f. 1895),
engelsk författare av armenisk
härkomst. Vann stor framgång med
societetsromanen The green hat
(1924; sv. ö. Den gröna hatten,
1925).
Arles [arl], stad i s.ö. Frankrike vid
Rhönedeltats början, 37 433 inv.
1954. Är rik på minnen från
romartiden, bl. a. en teater samt
amfiteater för 25 000 åskådare.
Kvinnorna i Arles äro berömda för
sin skönhet. Staden var romersk
militärkoloni, senare huvudstad i
kungariket Arelat eller Burgund,
kom 1271 till Frankrike.
Arletty [arletti’] (f. omkr. 1909), fransk
varietéartist som blivit
karaktärsskådespelerska i älskarinneroller.
Filmer: Hotel du Nord (1938),
Dagen gryr (1939), Nattens gäster
(1942), Paradisets barn (1944).
Arlöv, municipalsamhälle i Skåne n.ö.
om Malmö, 3 591 inv. 1954. Stor
industriort med sockerfabrik, mek.
verkstad och vaggonfabrik m. fl.
industrier.
Arma’da, sp., flotta. — Den
oövervinneliga armadan som Spaniens
konung Filip II sände mot England
1588, gick till större delen under
genom engelsmännens vapen och
genom stormar, 929.
Armagedon, se Harmagedon.
Armagh [ama’], stad och grevskap i
Nord-Irland, andligt centrum i
Irland under 500—800-talen, 1779.
Armagnac [armanjak’], gammal fransk
provins i Gascogne i s.v. Frankrike
med huvudstaden Auch. Namn på
en konjaksliknande spritdryck.
Armagnaker [armanja’ker],
anhängarna av greve Bernhard VII av
Armagnac, som tävlade med Johan av
Burgund om makten i Frankrike
under Karl VI :s sinnessjukdom.
Namnet användes även för vilda
legotrupper.
Ar’masjärvi, sjö s.v. om övertorneå
i Norrbottens län, där 44 militärer
och 2 civila omkommo vid en
färj-kantring 24 oktober 1940.
Armatur, numera vanligen
belysnings-utrustning, kran- och
ventilutrustning etc.; även de delar av en
elektromagnetisk krets (t. ex. i en
elektrisk maskin) som ej äro att
hänföra till ankaret.
Armavi’r, stad vid övre Kuban i
territoriet Krasnoda’r, Sovjetunionen.
84 000 inv. 1939. Kring staden ligga
några av Sovjetunionens största
statliga jordbruk (sovchoser).
Armborst, ett slags pilbåge med stock
och kolv som på ett gevär.
Strängen spändes med tillhjälp av en vev.
Även blykulor kunde användas
som projektiler i armborst. Vapnet
försvann småningom efter
eldvapnens tillkomst, 3084.
Armé. 1. Krigsmakt till lands. — 2.
Under krig en stor självständigt
uppträdande underavdelning av en
stats trupper bestående av ett
antal armékårer m. m., 150.
Armée du maquis [arme’ dy maki’],
»snårskogsarmén» eller Armée
se-crète [sakrä’t], den under jordiska
franska armé som 1942—44
bekämpade tyskarna i Frankrike. A. var
direkt underställd general de
Gaulle. Dess skilda grupper döko
upp överallt under den stora
invasionen och bidrogo kraftigt till
Frankrikes befrielse från tyskarna.
Arméfördelning. 1. Högsta
truppförbandet i svenska armén 1889—1942.
Ersatt i fredsorganisationen med
militärområde (milo). 2. A. i
krigsorganisationen, se Fördelning.
Arméförvaltningen, centralt
förvaltningsverk för högsta ledningen av
arméns tyg- och
intendenturförvalt-ning. Efter omorganisation år 1943
bestod A. av en tygavdelning under
generalfälttygmästaren, en
intenden-turavdelning under
generalintendenten och en civilbyrå,
underställd ett krigsråd. A. uppdelades
1954 på två institutioner,
armétyg-förvaltningen och
arméintendentur-förvaltningen.
Arméhundväsendet, organisation för
uppfödande och dressyr av hundar
för militära ändamål, underställd
arméchefen. Det upprättades 1936
och utökades starkt under andra
världskriget. Hunden användes i
militärväsendet företrädesvis för
be-vakningsändamål.
Arméintendenturförvaltningen, se
Arméförvaltningen.
Armékår, högre truppförband inom en
armé på krigsfot. I Sverige vanligen
sammansatt av två eller flera
fördelningar m. m.
Arméledningen, gemensamt namn för
arméchefen, arméstaben,
arméförvaltningen, centrala
värnpliktsby-rån, rikshemvärnschefen med
hem-värnsstaben samt arméns
tjänste-grensinspektörer och personalkår
-chefer, 155.
Armémuseum i Stockholm, inrymt i
Artillerigården, vapenhistoriskt
centralmuseum, grundat 1879 under
namnet Artillerimuseum, en
benämning som behölls till 1932.
Arme’nien, geografiskt berglandet i
Främre Asien mellan Svarta havet,
floden Kura och Kaspiska havet.
Politiskt den armeniska socialistiska
sovjetrepubliken i Kaukasien, s.
Sovjetunionen, 29 800 km2, 1 282 000
inv. 1939, därav 85 % armenier.
Huvudstad Erivan. 200 000 inv., 1238 K,
3156.
Arme’nier, indoeuropeiskt biandfolk i
Främre Asien, n. Afrika och på
Balkanhalvön. Tillsammans omkr.
3 milj., kortskalliga med hög, böjd
näsa, mörkt hår och mörka ögon,
3543.
Arme’niska språket, ett indoeuropeiskt
s. k. satemspråk. Litteraturspråk
sedan 400-talet e. Kr. A. har rönt
stark påverkan från omgivande
språk, 1743.
Armeniska SSR, sovjetrepublik
omfattande den ryska delen av Armenien.
Arme’nisk konst hade sin förnämsta
blomstringsperiod mellan 500—1000.
Betydelsefulla för
arkitekturutvecklingen över huvud voro de
armeniska kupolkyrkorna, av vilka flera
olika typer finnas. Bland dessa
märkas Hripsimekyrkan i
Waghar-schapat (618), palatskyrkan i
Zwarthnotz (600-talets mitt),
katedralen i Thalin (600-talets början)
samt katedralen i Ani (omkr. 1000).
— Rester av monumentalmåleri
finns bevarade. Ett betydande
handskriftsmåleri uppstod på
1000-talet. — Den skulpturala konsten
begränsar sig huvudsakligen till
utsmyckningen av kyrkorna.
Arméns flotta, 1747—1824 benämning
på svenska skärgårdsflottan. Den
var avsedd att direkt understödja
armén genom operationer utmed
kusterna och kom i denna
egenskap till användning under de
finska krigen.
Arméns jägarskola (JS), Kiruna,
uppsatt 1942, uppkommen av
Skidlöpar-bataljonen vid 119.
Arméns underofficersskola (AUS),
undervisningsanstalt i Uppsala för
blivande underofficerare. Deras
undervisning i allmänbildande ämnen
sker i ett särskilt Försvarets
läroverk (se d. o.), likaledes i Uppsala.
Armentières [armanstjä’r], stad i dep.
Nord, n.v. Frankrike. 24 940 inv.
1954. Textilindustri.
Arme’ra (lat. arma’re, beväpna). —1.
Utrusta en fästning eller ett fartyg
med vapen, ammunition m. m. —
2. Förstärka, bekläda eller inkläda
med metall. Armerad betong är
sålunda betong, förstärkt med
ingjutna järnstänger, 557 B, 558, 596. —
3. Klargöra en mina för sprängning
genom att taga bort
säkringsanord-ningen.
Arméstaben, chefens för armén stab,
lyder närmast under
arméstabsche-fen, som tillika är chef för
generalstabskåren, och arbetar på en
orga-nisationsavdelning, en utrustnings
-avdelning, en utbildningsavdelning,
en taktikavdelning, en
personalavdelning samt sju
truppslagsavdel-ningar.
Armétygförvaltningen, se
Arméförvaltningen.
1. Armfelt, Karl Gustaf (1666—1736),
general. Tjänade med utmärkelse
under hela stora nordiska kriget,
företrädesvis i Finland. Sedan detta
måst utrymmas, fick han befälet
över den armé, som 1718 gick mot
Trondheim men vid återtåget efter
Karl XII:s död förolyckades i
Jämt-landsfjällen. Flera monument ha
rests till minne härav. A. blev
överbefälhavare i Finland 1735, —
3323 B.
2. Armfelt, Gustaf Maurits (1757—
1814), krigare, hovman, Gustav III:s
gunstling. Förföljdes av Reuterholm
(Armfeltska förräderiprocessen) men
rehabiliterades av Gustav IV Adolf,
övergick 1811 i rysk tjänst och
verkade bl. a. för Finlands
intressen. Jfr Magdalena Rudenschöld, 28.
Armfotingar, Brachio’poda, en
djurklass, fordom räknad till
blötdjuren; har en ytlig likhet med
musslorna i sina pariga, från manteln
avsöndrade skal, som emellertid
icke som hos musslorna täcka
höger och vänster sida utan rygg och
buk. A. har på vardera sidan av
munnen en fransad arm med
flimmerhår, vilkas rörelser föra näring
till munnen; de ha också primitiva
nerv- och blodkär Issystem. De
fun-nos redan i kambrisk tid och äro
viktiga ledfossil; ett par hundra
arter kvarleva, bland dem några i
de nordiska haven.
Armfda, en skön och trollkunnig
kvinna, den kvinnliga
huvudpersonen i Tassos episka dikt
Gerusa-lemme liberata.
Armilla el. armillarsfär, ett av äldre
tiders viktigaste astronomiska
instrument för orientering på
stjärnhimlen, bestående av (senare
vridbara) metallringar, som monterats
i form av ett klot, och försett med
dioptersikte.
ArmFnius, germanhövding (d. troligen
19 e. Kr.), tjänade i romerska
armén men återvände till sina
stam-fränder och besegrade den
romers
3940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
