Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bacchelli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BACCHELLI, RICCARDO
BACKTIMJAN
Meurthe-et-Moselle i n.ö.
Frankrike, 6 022 inv. 1954. Frankrikes
största kristallglasbruk, grundat 1765.
Bacchelli [bakälTi], Riccardo (f. 1891),
italiensk romanförfattare, vars verk
även översatts till svenska, t. ex.
Floderna flyter mot havet (1941),
Gammal värld är alltid ny (1944),
Lais’ son (1948).
Bac’chus, latinsk form för Bakkos, ett
grekiskt binamn till Dionysos, 1429.
1. Bach, Johann Sebastian (1685—
1750), tysk tonsättare, sin tids
förnämste orgelspelare, den
protestantiska kyrkomusikens största namn
och en av alla tiders främsta
mästare i kontrapunktisk satskonst.
Har producerat ett otal verk inom
musikens alla arter (utom opera)
och är särskilt berömd för sina
konstfulla fugor o. a. orgelverk,
248 B, 2381, 3564.
2. Bach, Wilhelm Friedemann (1710—
84), tysk tonsättare, son till J. S.
Bach. Han var 1746—64 director
musices och organist i Halle men
förde därefter ett oroligt och
kringflackande liv och dog i fattigdom.
Var en framstående orgel- och
kla-verspelare samt skrev bl. a.
originella klaververk, 248.
3. Bach, Carl Philipp Emanuel (1714—
88), tysk tonsättare, son till J. S.
Bach och ofta kallad Berlin- eller
Hamburg-Bach. Var 1740—67
anställd vid hovet i Berlin och
mycket uppskattad av Fredrik den
store. Av stor betydelse blev hans
lärobok i pianospel (2 bd 1752—
62), och han utövade ett väldigt
inflytande på sin samtid, ej minst
på Haydn och Mozart, 248, 2381,
3564.
4. Bach, Johann Christian (1735—82),
tysk tonsättare, son till J. S. Bach
och kallad Milano- eller
London-Bach. Verksam som
operakompositör men också framgångsrik på
instrumentalmusikens område; särskilt
hans »sjungande allegro» gjorde
starkt intryck på den unge Mozart,
248, 2381, 3564.
Bachelier [basjalje’], fr., student; se
Baccalaureus.
Bachelor [bäVsjala], eng., ungkarl.
Även akademisk titel: kandidat.
B. of Arts (B. A.) filosofie kandidat
i humanistiska ämnen, B. of Science
(B. Sc.) filosofie kandidat i
naturvetenskapliga ämnen, B. of Medicine
(B.M.) medicine kandidat (se
Baccalaureus).
Bachtjisaraj’, kanatet Krims forna
huvudstad, ca 9 500 inv. Kanens palats
är nu museum för orientalisk konst.
Bacill (lat. bacilVus, liten stav). 1.
Stavformig sporbildande bakterie,
259. — 2. Stavar av kakaosmör
m. m. impregnerade med vissa
läkemedel för behandling av rörformiga
håligheter, såsom urinröret,
sårkanaler o. dyl.
Bacillbärare, en person, som utan att
visa sjukdomssymtom är infekterad
med sjukdomsalstrande bakterier och
sålunda smittofarlig för sin
omgivning; särskilt tyfus och difteri
spridas icke sällan på detta sätt.
Bacillskräck (bakteriofobi),
överdriven rädsla för bakterier. Kan
understundom ta form av
tvångstan-kar och bottnar då i psykopati,
2473.
Back. — 1. Den del av ett fartygs
(översta) däck, som ligger för om
främsta masten. — 2. Matkärl
ombord på fartyg (se Backlag); även
lådliknande artikel, t. ex. i form
av en grov serveringsbricka. — 3.
Vissa verktygs- och maskindelar,
bl. a. härdade stålstycken
(gängbackar), som utgöra de skärande
verktygen vid gängning, och de järn-
eller stålstycken, som t. ex. i en
svarv eller fräsmaskin fasthålla
ar-betsstycket. — 4. Försvarsspelare
närmast framför målvakten i
fotboll, bandy, vattenpolo m. fl.
bollspel.
Backa, västkustnamn för långrev.
Backa, förutvarande kommun i
Göteborgs och Bohus län, sedan 1948
inkorporerad med Göteborgs stad.
Backa-Hosjö AB har sågverk och
hyv-lerier i Sparreholm och Vrena
(Södermanlands län) samt
snickerifabrik (Sparreholm) och tegelbruk
(Vrena). B. grundades 1897 under
namnet Nittsjö tegelverks AB;
nuvarande namn från 1903. Antal
anställda ca 140. Dotterbolag till
Holmens Bruks & Fabriks AB.
Backamo’, Bohusläns regementes
forna lägerplats 2 mil s. om Uddevalla.
Backana’l (jfr Bacchus), orgiastiskt
dryckeslag. — Backanalier, i det
antika Italien nattetid firade hemliga
fester till Bacchus ära, som på grund
av sina vilda ceremonier förbjöds av
staten 186 f. Kr.
Backan’t, bacchant (jfr Bacchus),
kvinnlig deltagare i den orgiastiska
Dionysoskulten.
Backaryd, församling i Hallabros
kommun i n. Blekinge län. 1854
inv. 1954.
Backe, stationssamhälle vid Fjällsjön,
Ångermanland, samt
Forsmo-Ho-tingsbanan. Lasarett, tingsplats m. m.
759 inv. 1951, — 3835 K.
Backen, municipalsamhälle strax v. om
Umeå, 2 541 inv. 1954.
1. Backer, Harriet (1845—1932), norsk
målarinna. B., som vistades i Paris
1878—89, är känd särskilt för sina
koloristiskt finstämda interiörer med
figurer och porträtt. Genom sin
målarskola övade B. ett betydande
inflytande på norsk konst, 2531 B,
2532.
2. Backer-Gröndahl, Agathe (1847—
1907), syster till H. Backer, norsk
kompositör, uppskattad för sina
sångstycken och pianokompositioner.
Back’fisch (ty., stekfisk, liten fisk),
halvvuxen flicka.
Backhammer, grepp i brottning i
parterr, varvid brottaren i överläge
sticker sin ena arm (t. ex. den
högra) under motståndarens
motsvarande (högra) arm, ända till
armbågsvecket samt bryter inåt ryggen,
så att motståndaren börjar vridas
åt vänster. Flera
greppkombinationer med hjälp av den andra armen
kan därpå göras, 512, 513 B.
Backhand [bäk’händ] (eng., baksidan
av handen). 1. Slag i tennis, bandy
m. fl. spel, varvid racketen m. m.
föres framför eller förbi kroppen
med handens yttersida i
slagriktningen. — 2. I amatörboxning
förbjudet slag med handens
(handlovens, boxhandskens) yttersida.
Back’haus [-häös], Wilhelm (f. 1884),
världsberömd tysk pianist, som flera
gånger uppträtt i Sverige. Har
särskilt ägnat sig åt förnämliga
Beet-hoven- och Brahmstolkningar.
Backhoppning sker i specialbyggda,
branta backar med »stup» och
av-göres med ledning av hopparnas
stilpoäng och hopplängder, som även
poängyärderas. Världens längsta
uppmätta hopp är 139 m (T. Luiro,
Finland, 1951 i Oberstdorf,
Tyskland; dessförinnan D. Netzell,
Sverige, 135 m, 1950), det längsta i
Sverige 81,5 m (Evert Karlsson i
Källviksbacken utanför Falun, 1948),
3054.
Backlag, matlag inom en
fartygsbe-sättning (jfr Back).
Backlandskap, småkuperad, sjörik
moränterräng i trakter, där
inlandsisens tillbakavikande rand stått stilla
någon tid. Särskilt typisk för
Danmark och s. Skåne.
1. Backlund, Oskar (1846—1919),
svensk astronom, direktör för
ob-servatoriet i Pulkova, Ryssland 1895.
B:s arbeten ha väsentligen varit
inriktade på s. k. störningsteori,
varvid rörelserna hos den Enckeska
kometen var föremål för B :s
särskilda intresse.
2. Backlund, Helge (f. 3/9 1878), son
till O. B., geolog och mineralog,
studerade i S :t Petersburg och var chef
för geologisk-mineralogiska museet
där 1912—18, tillika statsgeolog i
Argentina 1911—13; professor vid
Åbo akademi 1918, i Uppsala 1924
—43.
Backlund, Sven (f. 1889),
socialdemokratisk journalist, mångårig
utrikeskorrespondent för arbetarpressen.
1. Backman, Gaston (f. 11/7 1883),
läkare, anatom och antropolog, med.
dr 1913, professor i anatomi och
histologi i Riga 1920, prorektor vid
Karolinska institutet 1925, professor i
anatomi i Lund 1933—49. Har bl. a.
skrivit Människans förhistoria (1911),
Människoraserna och moderna
rasproblem (1935).
2. Backman, Louis (f. 11/7 1883),
tvillingbror till G. B., fysiolog och
far-makolog, med. dr och docent i
Uppsala 1912, prof, i farmakologi där
1925—49. Har bl. a. skrivit
Älvablåst och de folkmedicinska riterna
vid helbrägdagörandet (1927),
Hjärnan och dess arbete (1932),
Hum-bugsmedel i vår tid (1934).
Backman, Sigrid (1886—1938),
finlandssvensk författarinna, vars milt
ironiska berättelser förståelsefullt
skildra småborgar-, arbetar- och
allmogemiljö: Familjen Brinks öden
(1922), Den gamla spinnrocken
(1929) m. fl.
Backprojectio’n, se Bakprojektion.
Backsippa, PulsatilTa vulga’ris el.
Ane-mo’ne pulsatilla, fam.
ranunkelväx-ter, har ensamma, stora, blåröda
blommor på hårig stjälk. På sandig
mark (rullstensåsar) i Göta- och
Svealand. Vårväxt.
Backskiva, en med individuellt
ställbara backar försedd skiva, som vid
svarvning osv. användes att fasthålla
arbetsstycket.
Backslag, anordning speciellt vid
propellermaskinerier för omkastning av
fartygets rörelseriktning. Består av
en på planetväxelprincipen baserad
växellåda, utnyttjar en propeller
med vridbara blad eller är
anordnad att omkasta maskinens egen
rörelseriktning.
Backström, Sven (f. 20/1 1903),
arkitekt, har tillsammans med L.
Rei-nius utfört ett flertal
bostadsområden, t. ex. punkthusen på
Dan-viksklippan i Stockholm (1945) samt
stjärnhusen i Gröndal i Stockholm
(1947) och i Rosta i Örebro (1950).
Backstuga, förr stuga på ofri grund.
Backstugusittare, jordbrukare som
bebor stuga på annans mark och (i
regel) saknar egen jord eller annan
fast egendom. Denna socialgrupp
ökade starkt under förra delen av
1800-talet men minskade sedan åter
genom övergång till industrien eller
emigration. Benämningen har
numera kommit ur bruk.
Backsvalan, Ripa’ria ripa’ria, der»
minsta av våra tre svalor, ovan
sandfärgad, allmän i hela Sverige,
där häckningsmöjligheter finnas.
Bona anläggas kolonivis i form av
2 m långa, vågräta gångar i
lodräta sandstup, såsom nipor och
grustag, 1274, 3297.
Backtimjan, Thy’mus serpylTum,
ris-artad, nedliggande ört av fam.
läpp-växter (se d. o.); har mattformigt
3958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
