Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Backus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BACKUS
BAGGESEN, JENS
växtsätt och röda blommor;
förekommer på backar och hedar och
utvecklar vid blomningen på
hög-och eftersommaren en stark,
aromatisk doft.
Bac’kus, se Bacchus.
Bacon [beikn], eng., rökt sidfläsk,
3379.
Bacon [beikn], Francis, baron of
Ve-rulam, viscount St. Albans (1561—
1626), engelsk statsman och filosof,
en föregångare till den empiriska
filosofin i England. Metafysikern
liknar han vid spindeln som
spinner sitt nät ut ur sig själv. Idealet
är att likna biet som på en gång
samlar och ordnar. Bacon varnade
för vissa oriktiga tankevanor
(idoler, skenbilder), som skymmer vår
blick för sanningen, 838, 948, 2985,
3134.
Bacon [beikn], Roger (1210—92), eng.
franciskanmunk, mångsidig och
självständig naturforskare, den
empiriska forskningens förste
förespråkare under medeltiden; gjorde flera
viktiga uppfinningar
(förstoringsglaset, luftpumpen m. m.) och
kemiska upptäckter; betraktades
därför som trollkunnig, 46.
Bacup [bäk’ap], industristad i
Lan-cashire, v. England, n. om
Manchester. 18 320 inv. 1954.
Badajoz [baöachåb], huvudstad i
spanska provinsen med samma namn vid
floden Guadiana. 79 291 inv. 1950.
Badaksja’n, berglandskap i n.ö.
Afga-nistan, huvudstad Faisabad.
Badalo’na, hamnstad i n.ö. Spanien.
61654 inv. 1950. Rundradiostation.
Baddeleyi’t, mineral av ren
zirko-niumoxid (ZrOs) med färglös, gul
eller brun till svart färg.
Förekommer i Brasilien samt på Alnön
utanför Sundsvall.
Badelunda, förutvarande kommun i
Västmanland, 1946 inkorporerad med
Västerås. Rik på forminnen,
därav på Badelundaåsen stora gravfält
med Anundshögen, resta stenar och
fem skeppssättningar, 1911.
Baden, förutvarande storhertigdöme
vid Rhen, Schwarzwald och
Bodensjön. Rhenslätten tillhör Tysklands
bördigaste och rikaste trakter.
Betydande industri. Städer:
Mann-heim, Karlsruhe, Heidelberg,
Frei-burg, Konstanz, 3559 K.
Baden, badort i Österrike, s. om Wien.
21312 inv. 1951.
Baden-Baden, en av Tysklands
förnämsta badorter i Baden vid foten
av Schwarzwald. Varma källor.
39 000 inv. 1952.
Bade’ni, Kazimierz (1846—1909),
polskösterrikisk politiker, österrikisk
ministerpresident och inrikesminister
1895—97. Genomförde den första
rösträttsreformen i Österrike.
Baden-Powell [bei’dan-pa’oall], Robert
(1857—1941), engelsk officer,
scoutrörelsens grundare. B. deltog i
boerkriget och utmärkte sig vid
försvaret av den obefästa staden
Mafe-king, där han organiserade en
or-donnanskår av stadens pojkar. Tog
avsked som generallöjtnant 1910 för
att ägna sig åt den av honom 1908
grundade scoutrörelsen. Utgav flera
arbeten, bl. a. Scouting for boys
(1908, sv. ö. 1910), där han
utformade scoutrörelsens program, och
Vad livet lärt mig (1933, sv. ö.
1936), 2962, 2963 B.
Baden-Württemberg, delstat i s.v.
Tyskland, omfattande de av
amerikanerna ockuperade delarna av de
förutvarande riksdelarna
Württem-berg och Baden. 35 750 km2, 6 863 200
inv. 1953. Huvudstad Stuttgart.
Badin [badäns], fr., gyckelmakare,
namn på en negergosse, som
egentligen hette Couschi (d. 1822) och
1761 skänktes till drottning Lovisa
Ulrika såsom kammarlakej och efter
hennes död kom i prinsessan Sofia
Albertinas tjänst; titelfigur i
Crusen-stolpes roman Morianen.
Badinage [badina’sj], fr., gyckel. Se
Badin.
Badings, Henk (f. 1907), holländsk
tonsättare. B. har skrivit
uppmärksammade verk, delvis under
inflytande av Hindemith, t. ex. 5
symfonier, Symfoniska variationer och
en stråkkvintett.
Bad Lands [bädd länds], eng., dåligt
land; ökenartade, oerhört
sönderskurna och oframkomliga områden
på v. prärieplatån, USA.
Bad loser [bädd lo’sar], eng., »dålig
förlorare», en som tappar humöret
inför motgången.
Badminton [bäd’mintan], tennislik
-nande spel med fjäderboll och
lång-skaftad räcket. Urgammalt indiskt
spel, omkring 1870 infört i England,
på 1930-talet i Danmark, sedan 1932
utövat även i Sverige (SM från
1937), 254 B.
Badoglio [-ål’jå], Pietro (f. 1871),
italiensk militär, general i första
världskriget, var flera gånger generalstabs
-chef, senast vid Italiens inträde i
andra världskriget 1940, men avgick
samma år. Ivrig anhängare av
kungahuset ledde Badoglio kuppen
mot Mussolini juli 1943 och blev
efter dennes störtande
regeringschef. Slöt vapenstillestånd med de
allierade och förklarade Tyskland
krig, men tvangs att avgå juni 1944
och gick i landsflykt jämte sin
konung.
Badura-Skoda, Paul (f. 1927),
österrikisk pianist, som på europeiska
och amerikanska turnéer visat sig
vara en av de mest framstående
yngre konstnärerna i sitt fack. B.
uppträdde i Sverige f. f. g. 1951. Han
har även framträtt tillsammans med
landsmannen Jörg Demus (f. 1928)
med musik för piano fyra händer.
Badsvamp, detsamma som tvättsvamp.
Bæckström, Birger (f. 1/3 1878),
tidningsman, fil. lic. 1904,
litteraturkritiker 1904, konst- och
teaterkritiker 1911 i Göteborgs-Posten, i
Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidning 1919—1947.
Bæckström, Oscar (1854—1919), sin
tids främste skådespelare i det
komiska facket, specialitet Holberg,
Molière, Shakespeare. Efter Kungl.
teatrarnas elevskola verksam vid
olika scener i Helsingfors, Göteborg,
Stockholm (Dramaten 1885—1901,
Albert Ranfts teatrar 1901—11).
Baedeker, Karl (1801—59), tysk
bokhandlare och författare till kända
resehandböcker. Verksamheten har
fortsatts av förlaget och berör så
gott som alla länder.
Baensch [bänsj], Friedrich (1825—98),
tysk vattenbyggare, skapade bl. a.
Nord-östersj ökanalen (Kielkanalen).
von Baer [bär], Karl Ernst (1792—
1876), tysk-rysk naturforskare, den
moderna embryologins
grundläg-gare.
von Baeyer [baj’ar], Adolf (1835—
1917), tysk kemist, prof, i München,
nobelpristagare i kemi 1905 för
upptäckter rörande organiska färgämnen
och hydroaromatiska föreningar,
vilka upptäckter kraftigt bidragit till
den kemiska industriens utveckling,
2676.
Baffin [bäf’in], William (1584—1622),
engelsk sjöfarare, deltog 1615—16
i en expedition för att finna
nordvästpassagen och utarbetade
utmärkta kartor över bl. a. Hudson-,
Smith- och Jonessunden. Efter
honom ha Baffin Bay och
Baffins-land uppkallats, 75, 1474.
Baffin Bay [bäf’in bej], djup havsarm
v. om Grönland, 2490 K.
Baffinsland, arktisk ö i Canada, ca
522 000 km2, skiljes från Grönland
av Baffinsviken och Davis sund. Till
storleken jordens femte ö, 72, 2490
K, 2686.
Bag [bä’g] eng., säck, fodral.
Bagage [-asj’], fr., resgods.
Bagamoyo [-måj’å], hamnstad i
brittiska Tanganjika. 5 000 inv. Förr
viktigt slavhandelscentrum och
utgångspunkt bl. a. för Stanleys resor
till Afrikas inre.
Bagatell, lappri, småsak. —
Bagatellisera, förringa.
Bag’dad, huvudstad i Irak, vid
Tigris. 364 049 inv. 1947. Livlig handel.
Textilindustri. Omajjadernas moské,
annars få rester från glanstiden
under kaliferna. Berömda basarer.
Flygtrafikknut,
automobilförbindel-ser med Medelhavskusten. Viktig
station vid Bagdadbanan, 170 K,
1774.
Bagdadbanan, järnväg i Främre Asien
från Bosporen till Persiska viken.
Fullbordades slutgiltigt 1940 och
mäter sammanlagt 2 632 km
normal-spårig järnväg till Bagdad.
Bagehot [bäd’sjat], Walter (1826—77),
engelsk liberal nationalekonom,
politiker och kritiker. Anhängare av
den s. k. historiska skolan inom
nationalekonomien. Mångårig redaktör
för The Economist. Huvudarbete:
The Lombard Street (1873), en
skildring av Englands
penningmarknad.
Bagett’, gardinstång.
Baggböle, kraftstation v. om Umeå,
förr sågverk, som sades »baggböla»,
dvs. olovligt avverka skog från
kronans mark. Ordet baggböla
användes även synonymt med »skövla
skog».
Bagge, Eva (f. 15/12 1871),
konstnä-rinna, har främst utfört interiörer
och porträtt med fin känsla för
valörerna.
Bagge, Jakob, svensk sjöhjälte (1502—
77), bidrog verksamt att kuva
Dac-keupproret och slog danska flottan
vid Bornholm 1563. Tillämpade en
ny taktik vid manövrering och
artillerield, 1654, 3576.
1. Bagge, Algot (f. 19/7 1875),
rätts-lärd; revisionssekreterare 1915,
häradshövding 1927, justitieråd 1930—
43. Har utarbetat ett flertal
gällande lagar, särskilt på straffrättens
område, samt även behandlat
ämnen inom processrätten, sjörätten
och den internationella rätten.
Delegat under 1920- och 30-talen vid
ett flertal internationella
lagstift-ningskonferenser och
skiljedom-stolar.
2. Bagge, Gösta (1882—1951), bror till
A. B. Nationalekonom och
socialpolitiker, fil. dr 1917, professor vid
Stockholms högskola 1921—49,
grundare av (1920) och föreståndare för
Socialinstitutet i Stockholm 1920—
45; led. av F.K. 1932—36, av A.K.
1937—47; högerpartiets ordf. 1935—
44; statsråd och chef för
ecklesiastikdepartementet 1939—44.
Vetenskapligt huvudarbete: Arbetslönens
reglering genom sammanslutningar
(1917), 2712.
Baggensfjärden, vik mellan Södertörn
och Värmdön i Stockholms
skärgård.
Baggensstäket, sund mellan Värmdön
och fastlandet, förbinder
Baggensfjärden med Lännerstasundet (och
Stockholm). En föreslagen
kanalanläggning har tills vidare uppskjutits.
Här tillbakaslogs 1719 ryssarnas
angrepp mot Stockholm.
Baggesen, Jens (1764—1826), dansk
författare. Hans Komiske Fortællinger,
3959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
