Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Besoar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESOAR
BETHANY COLLEGE
för uppbärande av det föremål,
som skall vägas. Dess vikt avläses
sedan upphängningsanordningen
förskjutits så att jämvikt inträtt, på en
utmed stångens ena sidan anbragt
gradering. Att besman är på
avskrivning som lagligt
vägningsred-skap framgår av lagföreskriften:
»bör — — — icke nyttjas med
mindre vederbörande äro överens
därom.»
Besoa’r, besoa’rsten, stenbildning i
magen på vissa idisslare; ansågs
fordom som ett viktigt läkemedel,
särskilt den »österländska besoaren»
från besoargetens löpmage.
Besoa’rantilop, svartbock. Antil’ope
cervicap’ra, familjen antiloper bland
slidhornsdjuren, längd 135—145 cm,
varav svansen 15 cm, höjd 80 cm,
smidig,’ endast hanen har horn,
längd 40—75 cm, raka, skruvvridna.
Ovan gulbrun eller svart, under vit.
Avsöndrar vid ögonvinkeln ett
luktande ämne. Främre Indien, 112,
723 B.
Besoa’rget, Cap’ra hircus (aega’grus),
vild getart från Främre Asiens
bergstrakter, längd 1,7 m, varav
svansen 2 dm, höjd 95 cm. Hornen,
störst hos hanen, tilltryckta, längd
40—80 cm, bilda en cirkelbåge
bakåt. Tjockt skägg. Päls av ragg och
ullhår, rödgrå till rostgul med svarta
tecken. En av tamgetens vilda
stamformer, 1382 B.
Besparingsskog, allmänning, som
uppstått under 1870—80-talen i vissa
delar av norra Sverige i samband
med det s. k. storskiftet, då >/s av
socknens skog avsattes för
jordbrukarnas räkning.
Bessarazbien, landet mellan nedre
Dnjestr i n.ö., Prut i v. och
Donau-mynningama i s., lydde länge
under Turkiet, tillhörde 1812—1917
Ryssland, tillerkändes 1920
Rumänien, men återgick genom andra
världskriget till Ryssland
(temporärt 1940, definitivt 1945), 877 B,
2884, 3168.
Bessel, Friedrich Wilhelm (1784—1846),
tysk astronom och matematiker,
grundläggare av den moderna
ob-servationstekniken inom
astronomien: han var den förste som (1838)
lyckades bestämma avståndet till en
fixstjäma (»61 Cygni»). B.
upptäckte även de efter honom
uppkallade Besselska funktionerna,
vilka äro av största betydelse bl. a.
inom den teoretiska
elektricitets-läran.
Bes’semer, sir Henry (1813—98),
engelsk metallurg, mekaniker,
uppfinnare: fick 1855 patent på en
sedermera världsberömd metod att
genom inblåsning av luft i smält
tackjärn framställa smidbart jäm och
stål, den s. k. bessemermetoden.
Denna utexperimenterades praktiskt
1858 av svensken G. F. Göransson,
2935.
Be’sserwisser, ty., person som menar
sig veta allting bättre än andra.
Bes’sos, persisk satrap i Baktrien, lät
mörda den siste perserkonungen
Darius III på hans flykt, avrättades
själv av Alexander den store år 328
f. Kr.
Best (lat. bes’tia), djur, särskilt
rovdjur; vilddjur, odjur. — Bestia’lisk,
djurisk. — Bestialite’t, djurisk
råhet.
Best, Charles Herbert (f. 1899),
kanadensisk fysiolog, professor i Toronto
1929; samarbetade med F. G.
Banting vid upptäckten av insulinet,
1652, 3145.
Best, Werner (f. 1903), tysk nazistisk
politiker, 1942—45 tysk
befullmäk-tigad i det ockuperade Danmark.
Ställd inför rätta som
krigsförbry
tare. Dömdes 1949 till 5 års fängelse.
Frigavs 1951.
Bestick. 1. Uppsättning av
matematiska eller kirurgiska instrument.
— 2. Den till ett kuvert hörande
servisen av bordsilver; uppsättning
av kniv, gaffel och sked för
turist-eller militärbruk. — 3. Den
beräkning (»död räkning»), varigenom
man fastställer ett fartygs läge (till
skillnad från det genom
astronomiska iakttagelser eller pejling av
kända föremål direkt konstaterade
läget).
Bestickning, detsamma som mutor.
Bestockning, egenskapen hos gräs och
sädesslag att bilda flera skott på
samma planta, varigenom växten
får utseende av en tuva. Man
eftersträvar stor bestockning, emedan
därmed också vanligen följer flera
ax och större skörd.
Best-seller, eng., »den som säljer
bäst», vanligen i fråga om
succéromaner.
Bestusjev-Rjumin [-to’sjef rjo’-],
Mi-chaiT (1688—1760), rysk diplomat,
minister i Stockholm 1721—25 o.
1732—41. Anklagades för att ha
anstiftat mordet på Malcolm Sinclair
1739. Intrigör.
Bestyckning, sammanfattande
benämning på de vapen (kanoner,
robotar, torpeder m. m.) som äro
an-bragta i ett fästningsverk, ombord
på ett fartyg eller ett flygplan.
Beställningsmannaskola, skola för
utbildning vid armén av beställnings
-män, dvs. fast anställt underbefäl
som tekniker av olika slag,
sjukvårdare och hovslagare. Jfr
Instruk-törsskola.
Besvär. 1. Skyldighet eller prestation
för det allmänna, ofta knuten till
fast egendom (rustning, väghållning
m. m.) att utgöras i form av
tjänster eller pengar (allmänna besvär).
— 2. Riksdagsbesvär, under
ståndsriksdagen beteckning för
riksdagsmännens till regeringen framförda
klago- och önskemål. — 3. Klagan
över statlig förvaltande eller
kommunal myndighets beslut hos
närmast överordnad myndighet. Högsta
instans är oftast Regeringsrätten
eller K. M:t i statsrådet men i
många mål är t. ex. Kammarrätten
sista instans. — 4. Klagan över
domstols slutliga beslut samt vissa
beslut under rättegång m. m.
Besvärsrätt, se Besvär, avdelning 3
och 4.
Be’ta, bokstaven f} (b) i det grekiska
alfabetet.
Beta, släkte av fam. mållväxter. B.
vulgaris maritima, strandbeta, vild
på sandiga havsstränder, även vid
Västkusten, är tvåårig. Första året
utvecklas en på upplagsnäring
(socker) rik pålrot och en
bladrosett, andra året en hög stjälk med
små gröna blommor. B. vulgaris
har tre kulturvarieteter, hortensis,
rödbeta, crassa, vitbeta, uppdelad i
foderbeta och sockerbeta samt cicla,
bladbeta eller mangold, vilkens blad
och bladskaft ätas som grönsak.
Betalningsbalans, sammanställning av
ett lands samtliga ekonomiska
transaktioner med utlandet under en viss
period (kalender- eller budgetår).
Betalningsbalansen — som alltid i
princip måste gå jämnt ut —
innefattar dels bytes- (eller
inkomst-och utgifts-)balansen, dels
kapitalbalansen. Bytesbalansen säges vara
positiv eller aktiv, när inkomsterna
från utlandet överstiga utgifterna
till utlandet. Utjämningen sker
genom motsvarande förändring i
kapitalbalansen (skuld resp,
tillgodohavande). I dagligt tal användes
betalningsbalans ofta i betydelsen
bytesbalans, varför man
(oegentligt) även talar om aktiv (positiv)
resp, passiv (negativ)
betalningsbalans. Jfr Bytesbalans och
Handelsbalans.
Betalningsföreläggande, kan av
borgenär utverkas hos allmän
underrätt för att utfå penningfordran,
vilken ej grundar sig å skriftligt
fordringsbevis och som ej avser
skadestånd.
Betalningsmedel, gängse bytesmedel,
vid utvecklad penninghushållning
sålunda mynt, sedlar, checkar, växlar,
postgiroöverföringar m. m. Lagliga
betalningsmedel äro dock i regel
endast landets inhemska mynt och
sedlar, 2637.
Beta’nia, by på Oljeberget nära
Jerusalem, enligt Joh. 11: 1 Lasarus’,
Marias och Martas hemort; enligt
Luk. 24: 50 den plats, där Jesus
anträdde sin himmelsfärd.
B etaniastif telsen, s j ukvårdsorganisa -
tion som bildades 1911 av de
svenska metodisterna med bl. a. egna
sjukhus och vilohem.
Be’tastrålning, en form av strålning
från radioaktiva ämnen. Strålarna
bestå av elektroner eller positroner,
som utslungas med stor hastighet,
210, 2791.
Betatro’n, apparat för
konstframställning av betastrålar och (indirekt)
av röntgenstrålning. Användes vid
studiet av kärnreaktioner.
Elektronerna accelereras i en kretsformig,
evakuerad bana medelst ett
variabelt, transversellt magnetfält, 1266.
Beteendemönster, det typiska och
ständigt återkommande sätt att
handla och uppträda genom vilket
en individ eller en grupp söker nå
sina mål.
Beteendepsykologi, detsamma som
be-haviorism.
Bète humaine [bät ymä’n],
»människodjuret», slagord efter Zolas
roman med samma namn.
Betel, ett i 1 Mos. 28: 19 och
flerstädes omtalat kultställe, beläget
omkring 20 km n. om Jerusalem;
enligt 2 Kon. 23: 15 förstört av Josia.
Bételgeuze [betelsjö’s], stjärnan a i
stjärnbilden Orion, i stjärnbildens
nordöstra (övre vänstra) del, 181 B.
Be’telnötter, fruktkärnor av
areka-palmen och Beteltuggning.
Betelseminariet i Stockholm,
grundat 1866, baptistsamfundets
utbild-ningsanstalt för pastorer och
missionärer.
Be’teltuggning, ett i de tropiska
länderna från Indien i v. till Oceanien
i ö. allmänt bruk att tugga
»betel-nötter» (se ovan), beströdda med
finpulvriserad kalk och inlindade i
friska blad av betelpeppar, en växt
av samma släkte som de, från vilka
våra vanliga pepparsorter komma.
Bruket av beteltuggning färgar
tänderna och munhålans inre starkt
röda, har ett stimulerande
inflytande (på grund av vissa alkaloiders
förekomst i arekafrukten) och är
så till vida nyttig, som kalktillsatsen
i viss mån ersätter bristen på
nä-ringssalter i de tropiska växter, som
tjäna till föda.
Béte-noire [bät-noa’r], fr., »svart
djur»; olycksfågel.
Betes’da, enl. Joh. 5: 2—4 en damm i
Jerusalem, vars vatten hade
undergörande verkan.
Eetflugan, Pegcmy’ia confor’mis,
skadeinsekt, som förstör bladen på
betor och spenat.
Eetfor, fodermedel för hästar och
nötkreatur, bestående av torkad
bet-massa, melass och betprotein.
Bethany College [beb’ani kåVidsj],
svensk undervisningsanstalt i
Lindsborg, Kansas, grundlagd 1881.
3988
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
