Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Betlehem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETLEHEM
BEVIN, ERNEST
Betlehem, stad i Palestina, 8 km s. om
Jerusalem, på en höjdrygg av
Judeens berg nära gränsen till öknen;
9 000 inv. 1943; Davids hemort och
enl. evangelierna Jesu födelseort;
på den plats, där Jesus enligt
traditionen föddes, anlade Konstantin 330
en ännu bevarad kyrka, som är en
av de viktigaste vallfärdsorterna i
Palestina, 1804 K, 2603.
Bethlehem [be^li-], stad i ö.
Pennsylvania, USA. 66 340 inv. 1950. I
närheten ligga B. Steel Corporations
stålverksanläggningar, USA :s
största oberoende stålverk och
vapenfabrik, skapat av förre presidenten
i ståltrusten Charles M. Schwab.
75 000 arbetare, 3646.
Bethlen, Gabor, furste av
Siebenbür-gen och konung av Ungern (1580—
1629); B. var svåger till Gustav II
Adolf och deltog på protestanternas
sida i trettioåriga kriget.
Bethlen, Stefan, ungersk greve och
politiker (f. 1874); B. spelade en
betydande roll i
mellankrigspoliti-ken, var ministerpresident 1921—31
och motsatte sig kejsar Karls
återkomst. Ställde sig i skarp opposition
till den senare totalitära
utvecklingen och satt en längre tid
arresterad. I landsflykt till 1946, då han
återvände och mottogs med
hedersbetygelser. B. uppges ha avlidit i
ryskt koncentrationsläger 1948.
von Bethmann-Hollweg, Theobald, tysk
statsman (1856—1921). B. var
rikskansler 1909—17; motsatte sig det
oinskränkta ubåtskriget och
störtades av Ludendorff. B:s politik har
utsatts för mycken kritik. Utgav
1919—21 Betraktelser med anledning
av världskriget, 3733.
Béthune [betyn’], stad i dep.
Pas-de-Calais, n. Frankrike. 22 376 inv. 1954.
Medelpunkt i stort stenkolsdistrikt.
Hårda strider i stadens närhet
under första världskriget.
Betingad reflex, en förvärvad reflex
som utlöses av annan retning än
den ursprungliga och naturliga; när
t. ex. en klocka ringer varje gång
en hund matas behövs det till slut
endast att klockan ringer för att
hans salivavsöndring skall sätta i
gång. Denna reflexreaktion har
blivit betingad av klockringningen.
Bètise, fr., försvenskat betis’, dumhet.
Betjänte, förr benämning på i
statstjänst anställda. Kronobetjänte,
länsmän och fjärdingsmän.
Betmassa, återstoden av
sockerbetorna, sedan sockret urlakats.
Användes som fodermedel, 3144.
Betmedel, se Betning.
Betnemato’d, Hetero’dera Schach’tii,
en spolmask, som lever i
sockerbetans, havrens, potatisens o. a.
växters rötter och förorsakar
jordens bettrötthet. På de fina
rötterna finner man mycket små,
nästan runda, mjölkvita korn.
Botemedlet är en ordnad växtföljd.
Betning, behandling av olika ämnen
med vätskor för skilda ändamål; vid
färgning och tygtryckning är
bet-medlets uppgift att bilda olösliga och
beständiga föreningar med
färgämnet, så att detta icke kan
borttvättas, 1283; betning av metaller sker
(före förnickling osv.) för att befria
ytan från oxidskikt m. m.; före
garvning betas hudar för att
befrias från kalk och uppmjukas; trä
betas för att uppmjukas så att det
kan formas genom pressning;
utsäde betas med vissa
kvicksilverhaltiga preparat (tidigare också
kopparsulfat eller formalin) för att
befrias från smittämnen.
Betong definieras i gällande statliga
cement- och betongbestämmelser
som »en hårdnande blandning av
cement, sand och vatten, med eller
utan stenmaterial». Jämbetong
detsamma som med järn armerad
betong, 594 B.
Beto’nica, vanligen kallat Sta’chys,
släkte av fam. kransväxter.
Betsel, sammanfattande benämning på
det bett och de remtyg som man
använder för att styra en häst. B.
består av bett, huvudlag samt tyglar
(vid ridning) eller tömmar (vid
körning).
Betsning av trä innebär infärgning
(genom rökning eller genom
be-strykning med lösta kemikalier) på
sådant sätt, att träets struktur
framträder. De vanliga betserna äro
vat-tenlösliga och måste därför skyddas
genom att träet efter betsningen
bonas eller fernissas.
Bettel, utvikt kant på plåtkärl för
an-fästning av bottnen genom
omfals-ning. Utföres för hand, i en
bettelmaskin eller sickmaskin.
Bettla (ty. betteln), tigga.
Bettna, kommun i s. Södermanlands
län. 4 077 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Bettna,
Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda,
Vadsbro och Vrena.
Betula’ceae, björkfamiljen.
Betygsgrad. Svenska skolbetyg
använda vanligen följande grader: A —
berömlig; a — med utmärkt beröm
godkänd; AB — med berömd
godkänd; Ba — icke utan berömd
godkänd; B — godkänd; BC — icke
fullt godkänd; C — otillräcklig. —
Vid universiteten användas ofta
latinska benämningar: A — lauda’tur,
a — Cum insignio’re lau’de
appro-ba’tur, AB — Cum lau’de
appro-ba’tur, Ba — non si’ne lau’de
appro-ba’tur, B — approba’tur, C —
im-proba’tur.
Betål, se Betnematod.
Betäckning, det skydd mot insyn och
eld, som terrängföremål, byggnader
m. m. kunna ge trupp eller enskild
soldat; i astronomien: det läge, då
två himlakroppar befinna sig i
samma riktning från iakttagaren och
alltså synas intaga samma plats på
himlen (t. ex. vid solförmörkelse);
i fråga om däggdjur (särskilt
husdjur) : parning.
Betänkande, förberedande skriftligt
utlåtande av sakkunniga, kommitté
eller utskott i viss fråga.
van Beuningen [bö’ningan], Koenraad
(1622—93), nederländsk politiker och
diplomat, fiende till Sverige; hade
stor andel i Danmarks fredsbrott
1657.
Beurling, Arne K. A. (f. 3/2 1905),
matematiker, fil. dr i Uppsala 1934,
professor i matematik där 1937. B.
har lämnat värdefulla bidrag till
funktionsteorien och till den
moderna integrationsteorien.
Beurreus [böre’us], Dionysius
(mördad av Erik XIV :s drabanter efter
Sturemorden 1567), fransk lärd,
kalvinist, anställd 1543 som
matematiker och läkare hos Gustav Vasa, var
Erik XIV :s lärare och förblev hans
förtrogne rådgivare; användes för
diplomatiska beskickningar (bl. a.
1558—61 till England för
underhandlingar om Eriks giftermål med
drottning Elisabet), adlades och blev
riksråd 1561.
von Beust [båjst], Friedrich Ferdinand
1809—86), sachsisk och österrikisk
statsman, 1849 utrikesminister i
sachsisk tjänst, efter 1866 i
österrikisk, utnämndes följande år till
kansler och erhöll grevlig
värdighet. B. åstadkom den dualistiska
uppdelningen av Österrike och
Ungern under Frans Josef, genomdrev
flera reformer i liberal anda.
Beuthen [båj’-], pol. Bytom, gruvstad
i s. Polen. 120 693 inv. 1950.
Bevakning, i lag föreskrivna åtgärder
för att tillvarataga ett
fordrings-anspråk, t. ex. vid konkurs och
testamente.
Bevakningsavdelning, närskyddstrupp,
som har till uppgift att trygga
förlagda eller stridsgrupperade truppers
vila och verksamhet;
bevakningsav-delningar äro förpost, postering (se
dessa ord) och bevakningspatrull.
Bevan [bev’an], Aneurin (f. 1897),
engelsk socialistledare. Började som
kolgruvarbetare och gjorde karriär
inom gruvarbetarförbundet. Blev
hälsovårdsminister i
arbetarregeringen 1945 och genomförde 1948 års
genomgripande hälsovårdsreform.
Avgick ur regeringen 1951 som
protest mot socialpolitikens
inskränkning och den forcerade
upprustningen. Har senare framträtt som
ledare för arbetarpartiets
vänsterflygel och riktat skarp kritik mot
den officiella partiledningens
ställningstaganden och politik, speciellt
dess stöd för Västtysklands
upprustning.
Bevare Gud vår kung, svensk
nationalsång, som f. g. sjöngs offentligt
1805 och sedan användes in på
60-talet. Texten var en av A. N.
Edel-crantz gjord översättning av
engelsmännens God save the king (se
art. Folksånger).
Beveland [be’falant], Noord-B. och
Zuid-B., två öar i Scheldes delta,
tillhörande nederländska provinsen
Zeeland, 442 km2.
Beveridge [bev’ridj], William (f. 1879),
engelsk nationalekonom och
socialpolitiker, liberal socialreformator;
framlade 1942 den s. k.
Beveridge-planen, vilken går ut på en
genomgående omdaning av Englands
socialvård och
socialförsäkringssystem i syfte att säkerställa den
enskildes trygghet till arbete och
inkomst. — Vetenskapligt
huvudarbete: Full employment in a free
so-ciety (1944).
Bewick [bjo’ick], Thomas (1753—1828),
engelsk grafiker, bokillustratör,
uppfinnare av trästicket, xylografin,
som fick stor betydelse för bok- och
tidningsillustrationen, 438.
Bevillning, beteckning på statsverkets
extra ordinarie inkomster (dvs.
huvudsakligen skatter) vilka av
riksdagen beslutas för täckande av
utgifterna i den mån de ordinarie
statsinkomsterna icke förslå. B.
utgår för viss period.
Bevillningskrona, se Skattekrona.
Bevillningsutskottet, ett av riksdagens
nio ständiga utskott bestående av
tjugo ledamöter, hälften från
vardera kammaren. B. behandlar
frågor rörande föreskriften om
bevill-nings utgörande, cch beräknar
gemensamt med övriga utskott, som
handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis inkomsterna av de särskilda
bevillningarna cch sättet att genom
bevillningar täcka utgifterna. Till
B. hör dessutom frågor om lagar
och författningar rörande
kommunala skatter m. m.
Be’vin, Ernest (1881—1951), engelsk
arbetarpolitiker, fackföreningsledare,
generalsekreterare i engelska
trans-portarbetarunionen 1921—40.
Medlem av underhuset sedan 1940,
arbetsminister cch medlem av
krigs-kabinettet i Churchills ministär 1940
—45. Utrikesminister i Attlees
ministär 1945—51. B. framträdde som
en robust och kraftfull förfäktare
av Englands intressen och av
samarbetet med Västeuropa samt med
USA. Se Bevinplanen och
Bryssel-p akten.
3989
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
