Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bon mot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BON MOT
BORA
Bon mot [bån? må’], fr., kvickhet,
skämtsamt infall.
Bonn, tysk stad i Rhenlandet, s.s.ö.
om Köln vid Rhen, svårt skadad
under andra världskriget. 129 800
inv. 1952. Bonn var 1273—1794
residensstad för kurfursten av Köln.
Stort universitet (1818). Beethoven
föddes här. Sedan 1949 den
Västtyska förbundsrepublikens
huvudstad, 3559 K, 3560.
Bonnard [båna’r], Pierre (1867—1947),
fransk målare, genom sin
skimrande, sensuella kolorit Renoirs
arvtagare, men samtidigt närstående
modernare riktningar, förmedlare
mellan dessa och impressionismen.
Verksam även som litograf, bl. a.
i illustrationerna till herderomanen
Daphnis och Chloè (1902), 1184 B.
Bonne [bånn], fr., barnfröken.
Bonnet [bånnä’], Georges (f. 1889),
fransk politiker, radikal-socialist,
finansminister i flera ministärer och
utrikesminister vid krigsutbrottet
1939. Förflyttades till
justitiedepartementet och avgick efter tyskarnas
anfall i maj 1940. Samarbetade
under ockupationen med tyskarna som
ett av Petains verktyg.
Bonnet rouge [bonnä’ rosj], fr.,
»rödmössa», öknamn på jakobiner under
franska revolutionen.
de Bonneuil [bånnö’j], Estienne, fransk
stenhuggare, inkallades jämte
medarbetare 1287 till Sverige för
Uppsala domkyrkas utsmyckning, där
flera skulpturer vittna om
påverkan från honom och hans krets,
3320, 3596.
Bonnevilledammen [bånnvill’-],
dammbyggnad och kraftverk i
Columbia-floden, ö. om Portland, Oregon,
v. USA.
Bonnevillesjön [bånnvill’-], stor, en
nu nästan helt uttorkad insjö i
staten Utah, v. USA, under istiden ca
50 000 km2. På dess botten ha
re-kordkömingar gjorts av åtskilliga
bilracerförare.
1. Bonnier [bån’jor], Adolf (1806—67),
bokhandlare, bokförläggare,
inflyttade 1827 till Göteborg, där han
öppnade bokhandel. Från 1829
bosatt i Stockholm, där han förutom
bokhandel från 1852 även drev
förlagsverksamhet.
2. Bonnier, Albert (1820—1900), bror
till Adolf B., utvidgade den 1837
grundade firman Albert Bonnier till
ett av Sveriges största bokförlag.
3. Bonnier, Karl Otto (1856—1941),
son till Albert B., bokförläggare,
fil. hedersdr 1936; från 1900 ensam
innehavare av förlaget, som han
ytterligare utvidgade. Stiftade vid
firmans 100-årsdag 1937 en
stipendiefond för författare, journalister
och bokkonsthärer (Albert Bonniers
100-årsminne). Utgav Bonniers, en
bokhandlarfamilj (4 bd, 1930—31).
Överlät 1939 förlagsverksamheten till
sönerna Tor, Åke och Kaj.
4. Bonnier, Eva (1857—1909), dotter
till Albert B., målarinna, mecenat.
B. har utfört realistiskt hållna
porträtt och interiörer, påverkade av
franskt friluftsmåleri.
Testamenterade stora penningbelopp till
Stockholms stad, Eva Bonniers
donationsfond, varav räntan skall användas
till stadens prydande med
konstverk.
5. Bonnier, Tor (f. 3/1 1883), son till
K. O. B., bokförläggare, delägare i
firman 1913, ordförande i Svenska
bokförläggarföreningen 1943—48,
ordförande i Åhlén & Åkerlunds
förlag samt i Dagens Nyheter (1940)
och Expressen.
6. Bonnier, Åke (f. 4/8 1886), son till
K. O. B., bokförläggare, delägare i
firman 1917, chef för Åhlén &
Åkerlund 1929—40, grundare av
veckotidningarna Nu och Se.
7. Bonnier, Gert (f. 15/11 1890), son
till K. O. B., ärftlighetsforskare,
professor i ärftlighetslära med
hus-dj ursförädling vid Sthlms högskola
sedan 1936. Föreståndare för
Institutet för husdj ursförädling på Viad
4928____1949
8. Bonnier, Kaj (f. 16/3 1901), son till
K. O. B., bokförläggare, 1932
delägare i firman, 1941—53
verkställande direktör. Styrelseordf. sedan
1953.
Bonniers Litterära Magasin (BLM),
en av Bonniers förlag från 1932
utgiven tidskrift, innehållande
skönlitterära alster, litteraturöversikter
och recensioner av svensk och
utländsk litteratur.
Bonnrepubliken, ibland
förekommande benämning på Tyska
förbundsrepubliken (Västtyskland) efter
staden Bonn, som blev huvudstad
genom beslut 3 nov. 1949.
de Bono [bå’nå], Emilio (1866—1944),
marskalk av Italien, deltog i
marschen mot Rom, var två gånger
kolonialminister, överbefälhavare i
abessinska fälttåget till nov. 1935,
då han avlöstes av Badoglio.
Avrättad på Mussolinis order 1944.
Bono’mi, Ivanoe (1873—1951), italiensk
politiker, socialdemokrat. Var
kon-seljpres. 1921—22. Ledare för
motståndsrörelsen från 1943, konselj
-pres. 1944—45.
Bonpland [bån8plans’J, Aimé (1773—
1858), fransk botaniker, deltog i
Alexander von Humboldts
amerikanska forskningsresor.
Bon sens [båne sans], fr., sunt förnuft.
Bon soir [båns soa’r], fr., god afton.
Bontempel’li, Massimo (f. 1884),
italiensk författare, ursprungligen
fu-turist, har vunnit stor uppskattning
genom sin intelligenta, ironiska och
djärvt experimenterande
romankonst (Son av två mödrar m. fl.),
1823.
Bo’num, lat., det goda, gods. —
Com-mune b., gemensam egendom. —
Summum b., det högsta goda.
Bonus, premieåterbäring till
försäkringstagare, extra utdelning för
andel i ekonomisk förening eller
aktiebolag.
Bonvax, en blandning av naturligt
eller syntetiskt vax med terpentinolja
och något färgämne, använt till
po-lering (boning) av parkettgolv,
möbler m. m.
Bonvivant [bånsvivane’], fr.,
goddags-pilt, frossare.
Boo, sedan 1889 särskild kommun i
s.ö. Uppland, Stockholms län, 5 681
inv. 1954, tidigare kapellförsamling
till Värmdö.
Boo, Sigrid (f. 1898), norsk
författarinna i den lättare förströelsegenren.
Har bl. a. utgett romanen Vi som
går Kjøkkenveien (1930, sv. ö. 1931).
Boogie-woogie [bo’gi-o’gi], ett
speciellt spelsätt i pianojazzen,
bestående av monotont punkterade
åtton-delsrörelser i basen. Uttrycket lär
härstamma från pianisten C. »Pine
Top» Smith.
Book of Common Prayer [kåm’on
prä’a], engelska kyrkans bönbok,
stadfäst 1549, flera gånger
omarbetad, senast 1927.
Boole [bol], George (1815—1864),
engelsk matematiker, mest känd som
skaparen av en logisk algebra,
vilken kom att bli utgångspunkten för
den moderna logiken, 2190.
Boom [bom], amerikanskt uttryck för
våldsam kursstegring på börsen,
utpräglad högkonjunktur; även
reklamkampanj .
Boon, Gottfrid (f. 19/8 1886),
pianopedagog, lärare vid Musikhögskolan
1928—53, professor 1949. Till hans
många betydande elever hör Hilda
Waldeland, Käbi Laretei och Hans
Leygraf. B. har utgivit en
pianoskola (1935).
Boo’tes, grek., oxdrivaren, i Sverige
kallad Björnvaktaren, en stjärnbild,
som står i söder vid midnatt omkr.
slutet av april, i mellersta Sverige
sträckande sig 40°—85° över
horisonten. B. innehåller ett 90-tal
stjärnor, som är ljusare än 6:e
storleken, därav en (Arkturus), som är
av 1 :a storleken.
1. Booth, William (1829—1912),
ursprungligen metodistpredikant,
fräls-ningsarméns grundläggare och
förste general. Rörelsens ursprung är
att söka i »den kristna missionen
för öst-London», som B. på
1860-talet startade för att lindra nöden
där, 1234, 1236 B.
2. Booth, Catherine (1829—90), hustru
till W. B., deltog synnerligen aktivt
i hans arbete och fick stor
betydelse inte minst som föredöme för
de kvinnliga frälsningssoldaterna,
1234, 1236 B.
3. Booth, Bramwell (1856—1929), son
till W. B., hans efterträdare som
frälsningsarméns general.
4. Booth, Evangeline (1865—1950),
dotter till W. B., frälsningsarméns
general 1934—39, — 1236 B.
Booth [bo3 eller bob]> Jay (1839—65),
amerikansk skådespelare, mördade
president Lincoln 1865, nedsköts
några dagar senare, då han vägrade
ge sig.
Boothe [bo3], Claire (f. 1902),
amerikansk författarinna, politiker och
journalist. Hennes satiriska komedi
Kvinnorna uppfördes i Sverige 1938.
Boothia Felix [bo’bia fi’liks],
Amerikas nordligaste halvö upp till Kap
Murchison på 71° 54’ n. br.
Upptäckt 1829 av J. Ross och uppkallad
efter expeditionens mecenat Felix
Booth. Här fann J. Cl. Ross 1831
den magnetiska nordpolen, 2036.
Bootle [botl], engelsk stad intill
Liverpool, 76 900 inv. 1954. Dockor, livlig
handel.
Boplats, inom arkeologin benämning
på plats i terrängen, där
krukskär-vor, delar av redskap och andra
rester av mänsklig verksamhet visa
att bosättning ägt rum under
förhistorisk tid.
Bopp, Franz (1791—1867), tysk
språkforskare; professor i Berlin 1822—
24; kan betraktas som den
egentlige grundläggaren av den.
jämförande indoeuropeiska
språkforskningen vid sidan av dansken R.
Rask och tysken Jakob Grimm. B:s
insatser gälla i synnerhet den
jämförande formlärans område, 1742.
Bor, kommun i Jönköpings län, 2 625
inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Gällaryd, Tånnö
och Voxtorp.
Bor, general B. (po. »skog»),
pseudonym för general Tadeus Komorow’ski
(f. 1898), förde 1939 befälet över en
kavalleribrigad, kvarstannade efter
det polska sammanbrottet och blev
överbefälh. över polska
inrikesstyr-korna 1943—44. Ledde upproret i
Warszawa 1 aug.—3 okt. 1944 som
till följd av utebliven rysk hjälp
krossades av tyskarna.
Tillfångatogs men befriades av
amerikanerna 1945.
Bor [bår], med kol besläktat
grundämne, kem. tecken B, atomv. 10,82,
atomnummer 5. Förekommer dels
som diamanthårda färgade (av
föroreningar) kristaller, täthet 2,68,
dels som brunt pulver, täthet 2,45.
Viktigaste föreningar borax
(nat-riumtetraborat) och borsyra.
Bora [bå’ra], italienskt namn på en
4013
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
