Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bora ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von BORA, KATHARINA
BORGARSTÅNDET
kall och torr nordostvind vid
Adriatiska havets norra kust.
von Bora [bå’ra], Katharina (1499—
1552), Luthers hustru, 2212.
Boraci’t, mineral, ett vattenfritt
mag-nesiumborat även innehållande
mag-nesiumklorid.
Borah [bå’ra], William Edgar (1865—
1940), nordamer. politiker, sedan 1907
republikansk senator och en av
förgrundsfigurerna i sitt lands politik.
B. var motståndare till Roosevelt,
ivrig förkämpe för nedrustningen
samt ivrig isolationist, dvs.
motståndare till all inblandning i
europeisk politik.
Boras’sus, släkte av solfjäderspalmer
med en art i Afrika och en i
Sydasien, båda ekonomiskt viktiga.
Lämnar bl. a. värdefullt virke,
gummi och palmvin.
Boras’tus, Gregorius (d. efter 1656),
politisk författare, skrev som
Sigis-munds anhängare den grova
smäde-skriften Hertig Karls slaktarbänk,
riktad mot Karl IX.
Bora’t, borsyrans salter.
Boraxglas, erhålles då borax
upphettas till smältning. I smältan kunna
olika metalloxider lösa sig, varvid
pärlor med karakteristisk färg
erhållas. Utnyttjas inom
blåsrörsana-lysen.
Boraxsjöar, avloppslösa sjöar i
ökentrakter, där vattnet förutom andra
salter även innehåller en större
mängd borax. B. finnas i Iran, Tibet
och Californien.
Borch [bårk], Martin (1852—1937),
dansk arkitekt, en av de ledande
inom den danska
nationalromantis-ka rörelsen. Som hans främsta verk
räknas Andreaskyrkan i Köpenhamn
(1898—1901).
Borchardt, Rudolf (1877—1945), tysk
författare, betydande lyriker och
kritiker, utgivare av antologier och
översättningar av Platon, Dante,
Swinburne m. fl.
Borchgrevink [bå’rk-], Carsten (1864—
1934), norsk polarforskare, den
förste som beträdde Antarktis’
fastland (1895) och även den förste, som
övervintrade där (1900); banbrytare
för den moderna antarktiska
forskningen, 2682.
Borchse’nius [bårk-J, Otto (1844—
1925), dansk författare, ivrig
skandinav, översatte bl. a. Rydberg och
Strindberg till danska.
Borddans, ett av spiritistema
omhuldat fenomen bestående i att ett bord
efter en stund börjar röra på sig
om några personer hålla
fingerspetsarna lätt tryckta mot dess kanter.
B. betraktas i spiritistiska kretsar
som ett ockult fenomen, men i
verkligheten torde bordets rörelser
åstadkommas genom små,
omedvetna muskelrörelser i deltagarnas
händer. Se även Telekinesi.
Bordeaux [bårdå’], stad i s.v.
Frankrike, nära Garonnes mynning.
Betydande handels- och industristad,
centrum i västra rödvinsdistriktet.
— Var 1940 tillfälligt säte för
kapi-tulationsregeringen. 257 946 inv.
1954. Rundradiostation, 1143 K.
Bordeaux [bårdå’], rödvin från dep.
Gironde kring Bordeaux,
alkoholhalt 9—10 %, serveras till fågel,
kalv, ost, eventuellt soppa. Kraftiga
sorter (Médoc, St. Émilion) till
mörkt kött, vilt, oxe; lättare sorter
(St. Julien, Graves) eventuellt till
grönsaksrätter. Temp. 18—20°. Torr
vit B. (Graves) till fisk och
skaldjur; söt (Sauterne) som apéritif
och till bakverk. Temperatur 8—14°,
— 1145, 3698.
Bordeauxpuder, en pulverformig
blandning av kopparvitriol och kalk,
som användes såväl till bepudring
av växter mot svampsjukdomar som
till beredning av bordeauxvätska
för samma ändamål.
Bordeauxvätska, se Bordeauxpuder.
Bordelais [bårdelä’], landskap i
Frankrike kring Bordeaux.
Bordell (fr. bordel, brädhus),
lokalitet med affärsmässigt utbjudande
av prostituerade.
Bordereau [bårderå’], fr., lista,
förteckning, register. Ordet särskilt
känt i samband med den bordereau.
som utgjorde anklagelsens grundval
i Dreyfusprocessen.
Bordet [bårdä’], Jules (f. 1870),
belgisk bakteriolog, professor och
föreståndare för Pasteurinstitutet i
Bryssel, erhöll 1919 års Nobelpris i
medicin för sina upptäckter inom
im-munitetsläran. B. har även studerat
den specifika hemolysen,
agglutina-tionen, precipitationen samt
upptäckt kikhostbacillen.
Bordighera, småstad på italienska
Rivieran nära franska gränsen,
vinterkurort. 8 515 inv. 1951.
Bordläggning. 1. Utvändig beklädnad
av ett fartygs sidor och botten.
Ombordläggning, detsamma som
kollision mellan fartyg. — 2. Vid
sammanträden det förfarande att ett
beslut uppskjutes för begränsad tid,
så att ledamöterna skola ha tid att
sätta sig in i frågan eller för att
ytterligare utredning skall hinna
förebringas.
Bordläggningsple’num, sammanträde,
vanligen tisdagar och fredagar, i
svenska riksdagen för frågors
väckande, bordläggning,
protokolljustering och andra expeditionella
ärenden.
Bordone [bärdå’ne], Pa’ris (omkr. 1500
—71), italiensk målare av den
vene-tianska skolan; influerad av Tizian,
Palma Vecchio och Giorgione.
Utförde porträtt samt religiösa och
mytologiska målningar med
utomordentlig stoffskildring. Hans mest
kända målning är ceremonibilden
S:t Marcus’ ring i Konstakademin
i Venedig.
Bordtennis, uppkom på 1880-talet i
England, på 1920-talet spritt över hela
världen, spelas med celluloidbollar
och träracketar (ofta överklädda med
gummi) på ett bord med
dimensionerna 274-—274,5 X 152—152,5 cm. VM
spelas sedan 1926 och anordnades
1928 och 1949 i Stockholm. —
Kallades tidigare ping-pong, 456, 457 B.
Bordun, basstämma med fixerad
tonhöjd. Vissa instrument är försedda
med b.-strängar med konstant
stämning (nyckelharpa). B.-pipor finns
hos säckpipan. — Jfr Viola d’amore
(medlj udande resonanssträngar).
Bordvarts, riktningen från ett fartygs
midskeppslinje utåt skeppssidan.
Bordy’r, bård, särskilt ramdekor i
guld på insidan av en bokpärm.
Bore (grek. Boreas, nordanvinden),
personifikation av nordanvinden och
vintern.
Borea’1 (jfr Bore), nordlig; boreal
flora, vanligen lika med arktisk
flora, 3798.
Bore’as, se Bore.
Borel [-räl], Émile (f. 1871), fransk
matematiker, professor i Paris. Hans
banbrytande forskningar behandla
framför allt de analytiska
funktionerna. Han har med
sannolikhetskalkylens hjälp lämnat viktiga
bidrag till den teoretiska atomfysiken.
1. Borelius, Johan Jakob (1823—1909),
filosof, professor i Lund 1866—98,
Hegelian, 950.
2. Borelius, Jacques (1859—1921),
medicinare, professor i kirurgi i Lund
1899, framstående operatör.
Kirur-gisk författare.
3. Borelius, Aron (f. 9/6 1898),
konst
historiker, museiman, sedan 1945
intendent vid Norrköpings museum,
vars samlingar han nyordnat. Har
bl. a. utgivit biografier över J. F.
Höckert (1927) och Velazques (1950)
samt Konstens historia i Sverige (1,
1949).
Borel’li, Giovanni Alfonso (1608—79),
italiensk naturforskare, drottning
Kristinas läkare i Rom, en av den
moderna fysiologiens grundläggare.
Boren, insjö i Östergötland, nära
Vättern, på gränsen mellan
östgötaslät-ten och bergstrakterna i
landskapets n. del; 28 km2, 73 m ö. h.,
passeras av Göta kanal, 3880 K.
Borensberg. 1. Kommun i
Östergötlands län. 4193 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Brunneby, Klockrike och Kristberg.
■— 2. Förutvarande
municipalsam-hälle i Östergötland vid Göta kanal
och sjön Boren. 1 157 inv. 1951.
Borg, Arne (f. 18/8 1901), simmare,
professionell hösten 1929, affärsman,
Sveriges mest berömde idrottsman,
gjorde 2 jorden runt-resor, vann i
OS 1928 1 500 m, vidare 5 EM, 40
SM, 2 engelska, 8 amerikanska och
11 australiska mästerskap samt satte
ett 30-tal världsrekord. Fick 1926
Sv. Dagbladets guldmedalj.
Borg, Björn (f. 14/11 1919), en av
Sveriges bästa simmare efter 1935,
direktör i Malmö, vann 2 EM 1938
och fick Sv. D:s guldmedalj, har
hemfört 23 SM och 7 EM samt satt
5 Europa- och 35 svenska rekord,
de senare fördelade på alla simsätt.
Borg, Pär Aron (1776—1839),
blind-och dövstumpedagog, stiftade 1808
Allmänna institutet för dövstumma
och blinda, vilket 1812 förlädes till
Manilla på Djurgården; uppfann
även ett handalfabet för
dövstumma, 411, 759, 3016.
Borgafjällen, två fjäll på var sin sida
om gränsen mellan Jämtland och
Lappland. Norra B. är 1 455 m högt,
2135 K.
Borga hage, naturskyddsområde vid
Borgholms slottsruin.
Borganäs, fästning i Dalarna, förstörd
av Engelbrekt 1434. Dess läge är
okänt; traditionen utpekar dels en
plats vid Grådö, 4 km s.ö. om
He-demora, dels en plats invid
Domnar-vet; på båda ställena ha rester av
medeltida borgar utgrävts, 828.
Borgare, ursprungligen en person som
vunnit rättighet att driva handel
eller hantverk i en stad (vunnit
burskap). Numera använt som
polemisk politisk beteckning på
ickearbetare. — De borgerliga,
sammanfattande benämning på de politiska
partier, som stå till höger om
socialdemokraterna, 460, 3210.
Borgarråd kallas sedan 1919 de f. n.
nio högsta ämbetsmännen i
Stockholms förvaltning; väljas på fyra år
av stadsfullmäktige och förestå var
sin s. k. rotel; föredraga sina
ärenden i stadskollegiet och kunna
deltaga i stadsfullmäktiges
sammanträden och där framställa förslag,
1351, 3270.
Borgarskola kallades i äldre tider
skolor, som upprättats av borgerskapet
i en köpstad; dessa skolor hade till
närmaste uppgift att utbilda
köpmän, varför undervisningen blev
mera reellt och praktiskt inriktad
än i trivialskolorna och
gymnasierna, som huvudsakligen tjänade
prästutbildningen. Vid
borgarskolorna meddelades allmän medborgerlig
bildning, och detta har varit och är
målet även för nu bestående B., av
vilka Stockholms är den mest
bekanta.
Borgarståndet, det tredje av de fyra
forna riksstånden i den svenska
4OI4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
