Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brask ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRASK, PETRUS
BREDSIDA
dan Gustav Vasa politiskt men bröt
med honom efter reformationen och
begav sig utomlands. Han var den
siste store katolske kyrkofursten i
vårt land.
Brask, Petrus (omkr. 1650—90),
religiös författare och översättare av
psalmer, av vilka flera ingå i
Wal-lins psalmbok.
Brasklapp, en lapp med påskrift »Till
denna besegling är jag nödd och
tvungen» som biskop Brask skall
ha stuckit under det sigill, varmed
han beseglade ärkebiskop Trolles
avsättning. — I överförd betydelse:
hemligt förbehåll.
Brasov [brasj’åv], ty. Kronstadt, stad
i Rumänien, s.ö. Transsylvanien.
85 000 inv. 1945. Handel och industri.
Rumänska rundradions storstation,
2887.
Brass, tåg med vilket en segelrå
in-ställes i rätt vinkel; att brassa är
att vrida en rå genom halning av
brassarna.
Bras’sica, se Kålsläktet.
Brassie, golfklubba av trä för långa
slag.
Brastad, församling i Stångenäs
kommun i mellersta Bohuslän.
Stenindustri. Gasmaskfabrik. 2 891 inv.
1954.
Brate, Erik (1857—1924), språkman;
lektor i Stockholm; utgav
betydelsefulla arbeten i runologi och
översatte Eddan.
1. Bratianu, lon d. ä. (1821—91),
rumänsk liberal politiker,
konseljpresident 1876—88, medverkade till
konungarikets upprättande 1878 och
införde utvidgad rösträtt.
2. Bratianu, lon d. y. (1864—1927), son
till I. B. d. ä., rumänsk politiker
och liberal partiledare, var
upprepade gånger regeringschef och
genomdrev Rumäniens uppslutning på
ententesidan i det första
världskriget samt var senare verksam för
bildandet av »Lilla ententen».
3. Bratianu, Vintila (1867—1930),
rumänsk politiker, efterträdde
brodern lon B. som ministerpresident;
motsatte sig konung Carols
återkomst och störtades vid valen 1928.
Bra’tislava, ty. Pressburg, ung.
Pozso-ny, stad i Tjeckoslovakien, vid
Donau. 173 000 inv. 1947. Livlig
industri och sjöfart. Rundradiostation.
Universitet grundat 1919. Till 1835
var B. Ungerns kröningsstad och
1939—45 Slovakiens huvudstad.
Intogs av ryssarna 4/4 1945.
1. Bratt, Ivan (f. 24/9 1878),
nykter-hetspolitiker, med. dr, upphovsman
till den svenska
rusdryckslagstift-ningen med individuell kontroll och
restriktioner, Brattsystemet (se d. o.).
B. har varit riksdagsman i A. K.,
led. av Stockholms stadsfullmäktige,
chef för Sthlmssystemet och
Vin-och Spritcentralen; 1929—42 chef för
Svenska kullagerfabrikens
dotterbolag i Paris, 2545, 2754.
2. Bratt, Iwan (1881—1946), kusin till
Ivan B., läkare, författare, känd
genom uppsatser och böcker inom
främst det psykoanalytiska området
(Kultur och neuros, 1925;
Neuros-problemet ur psykoanalytisk
belysning, 1930, m. fl.).
3. Bratt, Karl Axel (f. 23/12 1882),
militär, 1935 överste och
krigsmate-rielinspektör. Har i ett antal
skrifter tagit verksam del i
försvarsde-batten (Krig, fred och försvar, 1928;
Försvarsfrågan i stöpsleven, 1930,
m. fl.). Militär medarbetare i DN t.
1943 och 1943—45 i St. T.
Brattfors. 1. Församling i
Värmlands-bergs kommun i s.ö. Värmlands
län. 997 inv. 1954. — 2. Förr
järnbruk, nu träindustriort i ö.
Värm
land, s.v. om Filipstad, tillhör
Ud-deholmsverken, 3764.
Brattsystemet, i Sverige 1917—55
(»rusdrycksförordningen») gällande
system för kontroll över försäljning
av spritdrycker. Systemet, som av
upphovsmannen Ivan Bratt redan
1914 genomfördes i Stockholm
(»Stockholmssystemet»), byggde på
individuell kontroll (motboken),
fastställande av maximikvantiteter samt
avkoppling av det enskilda
vinstintresset från rusdryckshanteringen,
2545.
von Brauchitsch, Walther (1881—1948),
tysk militär, generalfältmarskalk;
1938 överbefälhavare för tyska
armén. Organiserade de tyska
anfallen mot Polen 1939 och mot
Skandinavien och Västeuropa 1940. Ledde
personligen angreppet mot Ryssland
1941 men avlägsnades i dec. s. å. på
grund av oenighet med den
politiska ledningen. Internerades av de
allierade 1945, — 3742.
Braun, Karl Ferdinand (1850—1918),
tysk fysiker, professor vid flera
tyska universitet. Har särskilt ägnat
sig åt värme- o. elektricitetsläran
samt radiotekniken, erhöll för
forskningar inom det senare området
1909 års Nobelpris i fysik, som han
delade med Marconi. B.
konstruerade omkr. 1900 det efter honom
uppkallade katodstråleröret (en
föregångare till
katodstråleoscillogra-fen) för studiet av elektriska
svängningar, 2782.
von Braun, Wilhelm (1813—1860),
skald, löjtnant. Utgav en mängd
humoristiska kalendrar på vers och
prosa, varmed han vann en enorm
och seglivad popularitet. Hans
skämtlynne är bastant och grovkornigt,
ibland välgörande som kontrast till
romantikepigonernas jämmer,
vilken han dock själv ofta deltog i
och rent av överröstade i sina
dystrare stunder.
Brauni’t, manganoxid, ett bensvart
mineral. En viktig manganmalm, som
oftast förekommer tillsammans med
järnmalmer och andra
manganmineral.
Braunsberg, polska Braniewo, stad i
förutvarande Ostpreussen nära
Passarges utlopp i Frisches Haff. 21 000
inv. 1939. Akademi, grundlagd 1568
för att utbilda katolska agenter i
Nordens protestantiska länder.
Braunschweig [-vaik], huvudstad if. d.
fristaten Braunschweig, mellersta
Tyskland vid floden Oker och nära
Mittellandkanalen; gammal
hanse-stad, stora boktryckerier och
bokhandelsfirmor. Livsmedelsindustri.
233 100 inv. 1952, — 3559 K.
Brave’ra (fr. braver), stoltsera, skryta.
— Brava’d, bedrift, även i ironisk
bemärkelse.
Bra’vo (ital., tapper), bra! —
Braviss’-imo, mycket bra.
Bravu’r, fr., tapperhet, överlägsenhet.
— Bravuraria, en aria genom vilken
sångaren får tillfälle att visa sin
tekniska skicklighet.
Braxen, A’bramis bra’ma, se
Braxen-släktet, längd 45—60 cm
(undantagsvis 1 m, vikt 10 kg), har
anal-fenan drygt dubbelt så lång som
ryggfenan och lägre än denna.
Lever av smådjur. Värdefull matfisk.
Förekommer i slättlandssjöar i hela
landet och i östersjöns skärgårdar.
Braxengräs, Isoe’tes lacust’re (lat.
insjö-), en på sjöbottnen ymnigt
förekommande kryptogam.
Braxensläktet, Ab’ramis, familjen
karpfiskar, har hög, hoptryckt kropp,
stora fjäll, liten mun, analfenan
med minst 20 strålar, mycket längre
än den korta ryggfenan. I Sverige
fyra arter, björknan, braxen, faren
och vimman.
Bray [brei], kurort och hamnstad vid
Irländska sjön i ö. Eire. 12 062 inv.
1951.
de Brazza [da brasa’], Pierre
Savorg-nan (1852—1905), fransk
upptäcktsresande och kolonialpolitiker,
grundade 1879—82 Franska Kongo och
anlade staden Brazzaville.
Brazza ville [brasa vil’], huvudstad i
Franska Ekvatorialafrika vid Kongo
(Stanley Pool) med järnväg till
Pointe-Noire vid kusten. 24 000 inv.
1936. Stor radiostation, 1162.
Braås, kommun i Kronobergs län.
3168 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Drev, Dädesjö,
Hornaryd och Sjösås.
Breared, församling i Simlångsdalens
kommun i s.ö. Hallands län. 1434
inv. 1954.
Breccia [bräk’sia], bergart bestående
av skarpkantiga brottstycken av ett
eller flera mineral, fast
sammankittade med varandra av ett
bindemedel.
Brèche de Roland [bräsj da rålans’J,
pass i v. Pyrenéerna. 2 804 m ö. h.
Brecht, Bert (f. 1898), tysk författare,
bitter samhällssatiriker både i sin
lyrik och framför allt i sin
dramatik. Mest känd är hans bearbetning
av John Gays Tiggaropera, Die
Dreigroschenoper
(Tolvskillingsope-ran, uppf. 1928). B. har efter andra
världskriget anslutit sig till den
kommunistiska regimen i
Östtyskland, 3570.
Bred, församling i Asunda kommun i
s.v. Uppland, Uppsala län. 376 inv.
1954.
Bre’da, industristad i s.
Nederländerna. 96 317 inv. 1954, — 319 K.
von Breda, Carl Fredrik (1759—1818),
adlad 1812, porträttmålare, professor
vid Konstakademien 1796, arbetade
i London 1787—96, där han var
Reynolds’ elev och även tog starka
intryck av Gainsborough. Som
kolorist och porträttör är han för sin
tid ensamstående i Sverige och en
av huvudrepresentanterna för den
svenska engelskpåverkade
romantiken. Bland hans arbeten märkas
porträtten av hans lärare J.
Reynolds (1791) och sångerskan Teresa
Vandoni (1797), 3323 B, 3325.
Bredablick (efter Breidablik, Balders
»vitt skinande» borg), Skansens
utsiktstorn i Stockholm, 3262.
Bredared, församling i Sandhults
kommun i mellersta Västergötland,
Älvsborgs län. 1007 inv. 1954.
Bredaryd, kommun i v. Småland.
Jönköpings län. 2 057 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Bredaryd och del av Kulltorp.
Bredbyn, förutvarande
municipalsam-hälle i Västernorr lands län,
Anund-sjö kommun, mellersta
Ångermanland, 458 inv. 1951.
Breddgrad, dets. som Latitud. Vid
ekvatorn är den geografiska »bredden»
0°, vid polerna 90°.
Bredestad, kommun i n.v. Småland,
Jönköpings län. 4 734 inv. 1954,
därav i Aneby municipalsamhälle 1 365.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Askeryd, Bredestad, Bälaryd,
Frinnaryd och Marbäck.
Bre’dius, Abraham (1855—1946),
holländsk konsthistoriker och
museiman, chef för Mauritzhuis i Haag
1889—1909, en av vår tids främsta
kännare av holländsk 1600-talskonst.
Brednäsapor, Platyrrhi’ni, kallas Nya
världens apor, emedan de ha bred
skiljevägg i näsan, 118.
Bredsida, gemensam eldgivning mot
ett mål av alla kanoner på ett
krigsfartyg som kunna riktas åt samma
håll.
4023
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
