Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bredsjö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREDSJÖ
BREVDUVA
Bredsjö, bruk i n.v. Västmanland, v.
om Kopparberg. 376 inv. 1951.
Anriknings- och briketteringsverk.
Järnvägsknut, 2554 K.
Bredsäter, församling i Lugnås
kommun i n.v. Västergötland,
Skaraborgs län. 256 inv. 1954.
Bredsätra, församling i Köpingsviks
kommun på ö. Öland, Kalmar län.
433 inv. 1954.
Bredåkra, järnvägsknut i mellersta
Blekinge n. om Ronneby, förr
mötesplats för Blekinge bataljon.
Bre’genz, huvudstad i Vorarlberg,
Österrike, vid Bodensjön. 20 277 inv.
1951. 1646 erövrades staden av
svenska trupper under Wrangel, 2955 K.
Brehm, Alfred Edmund (1829—84),
tysk naturforskare, direktör för
zoologiska trädgården i Hamburg,
mest känd för sina enastående
medryckande djurskildringar, som
framlagts i Brehms Tierleben (1—6,
1863—69, Djurens liv 1—15, sv. ö.
1923—31), vilket verk översatts till
de flesta kulturspråk och utkommit
i talrika upplagor.
Brehm, Bruno (f. 1892), österrikisk
romanförfattare. Apis und Este
(1931; Så började det, sv. ö. 1934),
Die Sanfte Gewalt (1940; Det
hände i Wien, sv. ö. 1941) m. fl.
Breidablick, se Bredablick.
Breidahl, Axel (1876—1948), dansk
författare och journalist, känd
genom farsen Ebberöds bank.
Brei3ifjör3ur, bred havsvik på
Islands västkust.
Breisach [braj’-J, stad vid Rhen i
Baden, s.v. Tyskland. 2 507 inv. 1950.
Breisgau [brajs’gao], tyskt landskap i
s.v. Baden, vid Rhenkröken.
Huvudstad: Freiburg.
Breitenfeld [brajTanfält], by nära
Leipzig, platsen för två svenska
segrar under trettioåriga kriget.
Gustav II Adolfs seger över Tilly den
7 sept. 1631 och Lennart
Torsten-sons seger över Piccolomini den 23
okt. 1642, — 498 B, 1497, 1654.
Breitinger [braj-], Johann Jakob (1701
—76), schweizisk författare.
Kämpade jämte sin vän Bodmer för
känslans och fantasiens rätt inom
poesien.
Breitschwanz, pälsverk berett av
ka-rakulfårets lamm, 2774.
Bre’mangerland, ö vid Norges v. kust
i Sogn och Fjordane fylke vid
Nordfjords mynning, 153 km2, 1 850 inv.
Bre’men, stad i Tyskland, 75 km från
Wesers mynning, Tysklands andra
stad betr, handel och sjöfart. 473 000
inv. 1952. Svårt skadad genom
bombanfall under andra världskriget.
Ingår i den amerikanska
ockupationszonen. — Staden lydde 1648—1719
under Sverige, 3368, 3559 K.
Bre’mer, Fredrika (1801—65),
författarinna, grundare av den svenska
kvinnosaksrörelsen. Hennes
Teckningar utur vardagslivet (1828—48),
däribland Grannarne och Hemmet,
gjorde henne till Sveriges första
betydande romanförfattarinna och
manade andra att följa hennes
exempel. Med romanen Hertha (1856)
slog hon ett slag för kvinnans
frigörelse, och hennes amerikanska
reseskildringar stärkte kontakten
mellan gamla och nya världen, 499 B,
2106, 3336.
Bremerhaven, Bremens uthamn vid
Wesermynningen. 121 000 inv. 1952.
Hamnen svårt skadad under andra
världskriget, 3559 K.
Bremond [bramå11»’], Henri (1865—
1933), abbé, fransk författare, har
genom sitt omfattande verk om den
religiösa känslan i äldre fransk
litteratur gett en ny belysning
särskilt av 1600-talet och genom
tal
rika inlägg berikat den moderna
debatten om »den rena poesin».
Brenden, Hallgeir (f. 1929), norsk
skid- och hinderlöpare,
skogsarbetare, vann vid OS 1952
överraskande skidloppet på 18 km.
Brenner, pass i Östalperna, 1370 m
ö. h., sedan gammalt huvudväg
mellan Tyskland och Italien, 60, 1813 K.
Brenner, Arvid (f. 6/7 1907),
pseudonym för författaren Helge
Heer-berger. Hans lågmälda, psykologiskt
inträngande författarskap intar en
rangplats i modern svensk
prosalitteratur. Bland hans verk märkas
Rum för ensam dam (1941), Så går
vi mot paradis (1944), Stjärnorna
ser oss inte (1947) och Hägringen
(1950), 3342.
Brenner, Elias (1647—1717),
finsksvensk miniatyrmålare, verksam i
Stockholm, hovminiatör 1684. B :s
porträttminiatyrer utmärkes av
finstämd, blek kolorit och minutiös
teckning. Han var även verksam
som kopparstickare, fornforskare
och numismatiker.
Bren’ner, Sofia Elisabeth (1659—1730),
skaldinna. Hennes dikter röja
formsäkerhet och sunt borgerligt
förstånd, som i vissa kretsar gjorde
henne till ett orakel i
familjeange-lägenheter.
Bren’nus, enligt sägnen namnet på
anföraren för de galler som 387
f. Kr. skövlade Rom.
Bren’ta, italiensk flod i Sydtyrolen
genom Val Sugana, utmynnar i
Adriatiska havet s. om Venedig, förr i
Venedigs lagun. Trakten kring övre
Brenta var under första
världskriget en viktig krigsskådeplats.
1. Brenta’no, Clemens (1778—1842),
tysk romantisk skald. Tillsammans
med A. von Armin utgav han 1806—
08 den utomordentliga
folkvisesam-lingen Des Knaben Wunderhorn och
var själv en utsökt lyriker, 2858,
3569.
2. Brenta’no, Franz (1838—1917),
brorson till Clemens B., teolog och
filosof, professor i Wien. Hans talrika
skrifter ha utövat ett stort
inflytande och bl. a. banat väg för
fenome-nologien.
3. Brenta’no, Lujo (1844—1931), bror
till Franz B., nationalekonom och
ekon, historiker; liberal
socialpolitiker; professor i München, en av
de s. k. katedersocialisterna.
Huvudarbete: Die Arbeitergilden der
Gegenwart, 2 bd (1871—72).
Brentford [brent’fad], industristad i
Middlesex i s. England. 59 160 inv.
1954. Bryggerier, tvålindustri.
Brereton [bri’atan], Lewis (f. 1890),
amerikansk militär, chef för de
allierades flygburna trupper på
västfronten 1944.
Brescia [bräsjüa], huvudstad i
provinsen med samma namn i n.
Italien vid foten av Alperna och v. om
Lago di Garda. Viktig järnvägsknut.
I B. finnas bl. a. ett märkligt
Her-kulestempel, uppfört år 72 e. Kr.,
samt märkliga målningar i de
talrika kyrkorna. 144 692 inv. 1953,
— 1813 K.
BresiFja, veden av Caesalpi’nia
echi-na’ta, ett träslag med mörkt
röd-eller brunfärgad snittyta. Brasilien.
Bresj’ko Bresjkov’skaja, Katarina (1844
—1934), rysk socialist och
revolutionär, under tsarväldet flera ggr
landsförvisad och fängslad. B., som
kallades »den ryska revolutionens
mormor» lämnade Ryssland efter
bolsjevikernas seger.
BresTau, polska Wroclaw, stad i
Nie-derschlesien vid Ohles inflöde i
Oder. Närheten till de schlesiska
kolfälten betingar den högt
utvecklade industrin (järn- och stålvaror.
järnvägsvagnar, skeppsvarv m. m.).
B. belägrades våren 1945 mer än en
månad av ryssarna, varunder staden
till stora delar förstördes. Nu
huvudstad i polska vojvodskapet
Wroclaw. 341 419 inv. 1950, — 2691 K.
Bressano’ne, ty. Brixen, stad vid
Ei-sack i italienska Tyrolen. 11 797 inv.
1951.
Brest, fransk stad i v. Bretagne vid en
vik av Atlanten, Rade de Brest.
110 713 inv. 1954. Starkt befäst
ör-logshamn. Från 1631 gjordes den till
Frankrikes förnämsta krigshamn.
Under den tyska ockupationen 1940
—44 svårt härjad av allierat
bombflyg, 1143 K.
Brest-Lito’vsk, stad i v. Vitryssland,
vid Bug och Dnjepr—Bug-kanalen.
57 000 inv. 1938. Här slöts B.-freden,
se nedan, 3167, 3734.
Brest-Litovsk’freden, avslöts 3/3 1918
mellan sovjetregeringen och
centralmakterna. B. dikterades väsentligen
av de senare och innebar i stora
drag avskärandet av Ukraina och
viktiga delar av Balticum från
Ryssland. Dess bestämmelser upphävdes
genom freden i Versailles 1919, —
3734.
Bretagne [bratan’j], halvö på
Frankrikes nordvästkust, förr provins med
viss självstyrelse och utpräglat
lokala drag i fråga om språk och
administration. — Krigsskådeplats vid
invasionen 1944, — 1142, 1143 K,
1147 B.
Brétigny [bretinji’], by i dep.
Eure-et-Loire, n. Franrike, där 1360 den
fred mellan Frankrike och England
ingicks som betecknar slutet på
hundraårskrigets första del.
Breton [bratåns], André (f. 1896),
fransk författare, har med sina
dikter, essayer och manifest varit en
ivrig förespråkare för surrealismen,
1185.
Breton, bas-breton [babratåns’], se
Bretonska språket.
Breton de los Herre’ros, Manuel (1796
—1873), spansk skald;
överbibliotekarie i Madrid. Hans 175
teaterpjäser utmärkas av elegans och
kvickhet och hade utomordentlig
framgång.
Bretonska klubben, namnet på en
sammanslutning av deputerade från
Bretagne under franska
revolutionen. Föregångare till
jakobinklub-ben.
Bretonska romaner, se Romans bretons.
Bretonska språket, keltisk dialekt i
Bretagne i Frankrike. B.
härstammar från den britanniska dialekt,
som talades av de på 400- och
500-talen invandrande kelterna. B. talas
nu av ca 1,4 milj, människor.
Bretton Woods [bret’an oods], kurort
i New Hampshire, n.v. USA. Där
ingicks juni—juli 1944 avtal om
upprättandet av en internationell
valutafond på över 8 miljarder dollar
och av en världsbank för
internationell återuppbyggnad.
Breuer, Joseph (1842—1925),
österrikisk läkare, fysiolog och neurolog.
Mest bekant är Breuer genom sitt
tillsammans med S. Freud utgivna
arbete Studien über Hysterie (1895).
Det var Breuer som satte Freud pä
spåren, och på sätt och vis är det
han som är psykoanalysens egentlige
grundare, 2751.
Breuer, Marcel (f. 1902), ungersk
arkitekt, verksam först i Tyskland
bl. a. som lärare vid Bauhaus i
Dessau 1925—28, från 1937 i USA,
där han jämte W. Gropius tillhör
funktionalismens banbrytare. B. har
konstruerat de första
stålrörsmöb-lerna.
Brevduva, tamras av klippduvan och
till det yttre lik denna, utmärkes
4024
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
