Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brevduvetävlingar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREVDUVETÄVLINGAR
DE BRINON, FERNAND
av skarpa sinnen, utomordentlig
orienteringsförmåga och inneboende
drift att uppsöka hemorten, vilken
drift kvarstår ännu efter sex
månaders fångenskap. B. finner
riktningen på öppna havet och på stora
avstånd och tillryggalägger
hemfärden med en hastighet av 1 km per
minut, 747 B.
Brevduvetävlingar är speciellt
vanliga på kontinenten. Duvorna förs
till en utsedd plats, startar
samtidigt därifrån med resp, hem som
mål. Segrare blir den som haft
största medelhastigheten. En duva
kan i en längre tävling tillrygga
-lägga över 1 500 m i minuten i
genomsnittsfart.
Brevhemlighet. I vårt land, liksom i de
flesta kulturländer, straffas den som
i ont uppsåt öppnar annans brev
med fängelse eller straffarbete. Har
brytandet skett utan sådant ont
uppsåt, är straffet böter. Straffbelagt är
även att taga ut annans brev
olovligen från posten och med uppsåt
förstöra eller undanhålla brevet.
Brevia’rium (lat., av brev’is, kort).
1. Kort översikt, utdrag ur ett större
verk. — 2. Katolsk bönbok, avsedd
till daglig läsning.
Brevik, kuststad i s. Norge, Telemarks
fylke. 2 281 inv. 1950. Sjöfart och
träexport.
Brevik, församling i Mölltorps
kommun i n.ö. Västergötland,
Skaraborgs län. 746 inv. 1954.
Erev’is, lat., kort (not eller stavelse).
Brewitz, Paul (f. 25/7 1895), redaktör
i Idrottsbladet sedan 1922, är ordf,
i såväl Sveriges Sportjournalisters
Rikskommitté som
Sportjournalisternas Klubb, Stockholm.
Brevkort, av postverket tillhandahållet
kort för brevförsändelse, infördes av
svenska postverket 1872.
Portomärket är direkt påtryckt och korten
kosta i skandinavisk trafik lika
mycket som portot (20 öre för enkla
och 40 öre för dubbla kort). —
Enskilda brevkort, t. ex. vykort, skola
hålla ett minimiformat av 10 X 7
cm.
Brevskolan, Kooperativa förbundets
korrespondensinstitut, stiftat 1919,
— 2058, 2070.
Brewster [bro’sta], sir David (1781—
1868), skotsk fysiker, professor vid
Edinburghs universitet. Särskilt hans
optiska undersökningar äro kända;
han uppfann kaleidoskopet och
pris-mastereoskopet och inlade stora
förtjänster om det engelska
fyrväsendet.
Brevställare, tryckta formulär för
olika slags brev.
Briancon [brian£såns], fästningsstad vid
Durance i dep. Hautes-Alpes i s.ö.
Frankrike. 8 274 inv. 1954.
Briand [brians], Aristide (1862—1932),
fransk statsman. Spelade stor roll i
efterkrigspolitiken och arbetade för
försoning med Tyskland och för
Europas enande; erhöll jämte
Stre-semann Nobels fredspris 1926, —
3394.
Bric å brac [brikabrak’], fr., diverse,
småsaker, i synnerhet antika.
Briar [braj’9] el. bruyère, träslag som
användes för tillverkning av
tobakspipor och fås från rotveden av
Eri’-ca arbo’rea, ett upp till 20 m högt
träd i Sydeuropa och Nordafrika.
Bridgeport [bridj’påt], stad i
Connecticut, n.ö. USA, vid Long Island
sound, n.ö. om New York. 158 709
inv. 1950. Maskin- och vapenfabri-
Bridges [bridj’is], Robert (1844—1930),
engelsk författare, subtil lyriker och
djuptänkt estetiker.
Bridgetown [bridj’taon], huvudstad på
Barbados, Västindien. 12 874 inv.
1946.
Bridgewater [bridj’oåta], hamnstad i
Somersetshire i s. England. 23 700
inv. 1954.
Bridgewaterkanalen [bridjoåTa-],
Englands äldsta trafikkanal, anlagd 1758
—72 mellan Liverpool och
Manchester, har genom tillkomsten av
Manchester Ship Canal förlorat i
betydelse.
Bridgman [bridj’man], Percy Williams
(f. 1882), amerikansk fysiker, 1919
professor i Harvard. Erhöll 1946 års
nobelpris i fysik för sina
forskningar om materiens egenskaper vid
extremt höga tryck, upp till 500 000
atm.
Bridlington [bridTingtan], hamnstad i
Yorkshire, ö. England. 24 470 inv.
1954.
Bridong [bridå’ng], fr., tränsbetsel.
Brie, franskt landskap mellan Seine
och Marne, n. Frankrike. Bördigt
slättland med berömd
osttillverkning, 3118.
Brieg [bri’k], industristad vid Oder i
v. Polen. 31 000 inv. 1939. Praktfullt
renässansslott, omfattande
maskin-och kemisk industri.
Briem, Efraim (1890—1946),
religionshistoriker, från 1928 professor i
teologisk encyklopedi i Lund. Har
utgivit ett stort antal
populärvetenskapliga böcker, främst från det
re-ligionshistoriska området (bl. a.
serierna Myter och sagor samt Modern
religionspsykologi) samt
Kommunism och religion i Sovjetryssland
(1945).
Brienne-le Chåteau [briän’ la sjatå’],
stad i n. Frankrike. Förr berömd
krigsskola där Napoleon erhöll sin
första utbildning. Slaget vid B., 1814,
då Napoleon besegrades av Blücher.
Brien’z-sjön, sjö i schweiziska
kantonen Bern på n. gränsen av Berner
Oberland. 567 m ö. h., 29 km2, 259
m djup. Vid ö. ändan Interlaken.
Enorm turisttrafik.
Brieux [briö’], Eugène (1858—1932),
fransk dramatisk författare. Han är
elegant och kultiverad i sådana
pjäser som La robe rouge och La
femme seule. Stiftade ett pris, som
årligen utdelas till en förtjänt
dramatiker.
Brig, betydande järnvägsknut i s.v.
Schweiz vid Rhöne och n. ändan av
Simplontunneln. Utgångspunkt för
Lötschberg- och Simplonbanorna.
Briga’d, se Infanteribrigad och
Pansarbrigad.
Brigadö’r, officersgrad i
Frälsningsarmén, mellan major och
överstelöjtnant.
Brigand [brigads], fr., stråtrövare.
Brigantbn (ital. brigante, rövare),
skonertbrigg, tvåmastat segelfartyg
med rår på bägge masterna men
utan märssegel och utan segel
under storrån.
Brigg, härlett av brigantin, tvåmastat
fartyg med råsegel och märsar på
båda masterna; härjämte ett
gaffelsegel (krysseglet) på den aktre,
6021.
Briggs, Henry (1556—1630), engelsk
matematiker, införde 1616 talet 10
som bas för logaritmberäkningar,
vilka därigenom vunno praktisk
användbarhet. B. ägnade en stor del
av sin verksamhet åt beräkning av
14-ställiga logaritmtabeller.
Bright [brajt], John (1811—89), engelsk
liberal politiker, var vid sidan av
Cobden motståndare till
spannmålstullarna (dessa avskaffades 1846),
arbetade för utvidgad rösträtt, var
handelsminister i Gladstones första
ministär och medlem även av hans
andra, 2301.
Brighton [brajtn], stad på Englands
sydkust, landets största havsbad,
157 900 inv. 1954, — 3273 K.
BrigTda (d. 523), irländsk nunna,
grundade klostret i Kildare,
dyrkades som Irlands skyddshelgon. Efter
henne fick Birgitta av Sverige sitt
namn.
Briket’ter, av pulverformigt material
sammanpressade större stycken.
Avsikten med briketteringen är att göra
materialet lättare hanterligt och
transportabelt; metoden har i fråga
om malmbriketter dessutom
metallurgisk betydelse. Briketter
framställas av torv, kolstybb, järnmalms
-slig m. m.
1. Brilioth, Börje (f. 11/5 1884),
tidningsman, fil. dr. Grundare 1927 av
och chef för Svensk-Internationella
Pressbyrån (SIP) i Sthlm. Var 1937
—48 chefredaktör för Stockholms
-Tidningen.
2. Brilioth, Yngve (f. 12/7 1891), bror
till B. B., teolog, ärkebiskop. Blev
1925 professor i kyrkohistoria vid
Abo akademi, 1928 i praktisk teologi
i Lund, 1937 biskop i Växjö stift
och 1950 ärkebiskop. Utg. ett stort
antal skrifter, däribland
Nyanglikansk renässans (1—3, 1921—23),
Svensk kyrkokunskap (1933) och
Svenska kyrkans historia 1274—1521
(1941).
Brilje’ra, fr., glänsa, pråla.
Brillat-Savarin [brija-savaräns’],
An-thelme (1755—1826), fransk
gour-met och författare till den kvicka
och roliga boken Smakens fysiologi.
(1825, sv. ö. 1883 och 1924).
Brinckmann, Erich (f. 1881), tysk
konsthistoriker, professor bl. a. i
Frankfurt am Main sedan 1935,
framstående kännare av barockens
arkitektur och skulptur. Utgav 1917
—39 det av Fritz Burger grundade
stora samlingsverket Handbuch der
Kunstwissenschaft.
Bri’ndisi, huvudstad i provinsen med
samma namn i Apulien, s.ö. Italien.
Örlogsbas och livlig sjöfart på
Orienten och Indien. Betydelsefull
flygplats. 58 313 inv. 1951. Kallades
under romartiden Brundi’sium och
spelade stor roll som ändpunkt för Via
Appia och överfartsort till
Grekland, 1813 K.
Brinell, Johan (1849—1925), metallurg.
Den av B. utarbetade
kulprovnings-metoden (Brinellprovet) har gjort
hans namn världsberömt.
Bring, Samuel (f. 25/9 1879),
bibliotekarie och historiker, har tills, m.
S. Tunberg redigerat Norstedts
världshistoria (1926—37) och utgivit
Bibliografisk handbok till Sveriges
historia (1934) samt författat och
medverkat till ett flertal
minnesskrifter och företagsmonografier.
Bringetofta, församling i Norra
Sandsjö kommun i mellersta Småland,
Jönköpings län. 869 inv. 1954.
Brink, brant backe, brant gata.
Brinkman, Johannes A. (f. 1902),
holländsk arkitekt, skapade
tillsamman med L. C. van der Vlugt
före-gångsverk inom den moderna
industriarkitekturen, bl. a. van Nelles
tobaksfabrik i Rotterdam.
von Brinkman, Carl Gustaf (1764—
1847), diplomat, ämbetsman. Ägde en
fin och omfattande bildning och var
en av tidens ledande
kulturpersonligheter. Berömd är hans
utomordentligt intressanta brevväxling
med Tegnér.
de Brinon [brinå"?], Fernand (1887—
1947), fransk politiker, ivrare för
tyskt-franskt samarbete, medlem av
Vichyregeringen. Bildade 1944 i
Tyskland en fransk motregering.
Arresterad och avrättad för
landsförräderi 1947.
9—5°7°33 VIII
4025
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
