Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bräsch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÄSCH
BUCHMAN, FRANK
som veden innehåller, minskas B.
med i runt tal 50 enheter.
Bräsch (fr. brèche), öppning i
befästningsverk åstadkommen genom
artillerield eller mina; i överförd
betydelse: skada, avbräck.
Bräss eller thymus, inresekretorisk
körtel, belägen i brösthålan. Är
under barnaåldern stor i
förhållande till kroppsvikten, tillbakabildas
under puberteten och är hos den
vuxne ersatt med fettväv. Dess
funktion okänd. Brässen hos vissa
djur, t. ex. kalven, anses som en
läckerhet, 1650 B.
Brätte, fordom stad vid sjön
Vassbottnen strax s. om Vänersborg.
1642 måste dess invånare överflytta
till det nygrundade V.
Bröchner [brök’-J , Hans (1820—75),
dansk filosof, professor i
Köpenhamn. Hans kamp mot teologin
fick betydelse för bl. a. Georg
Brändes och Harald Höffding.
Brödbagge, Sitodre’pa paniczea, 2—3
mm lång, rostbrun eller roströd,
finhårig skalbagge med
punktstrim-miga täckvingar. Larven lever i
knäckebröd m. m. och har vid
vissa tillfällen förstört stora partier.
Brödfruktträd, arter av släktet
Arto-carzpus, hemmahörande på Stilla
havets öar, allmänt odlade i
tropikerna. De nå en höjd av 15 m och
deras frukter, i medeltal vägande
U/a kg, ha högt näringsvärde.
Frukterna ätas råa, rostas eller krossas
och bakas till bröd. 2 å 3 träd ärc
tillräckliga att föda en person, 2562.
Brödnötträdet, Bro’simum alicas’trum
hemmahörande i tropiska Amerika
lämnar kautschuk. Saften av ungé
stånd användes som dryck, oct
fröna, som smaka som hasselnötter
ätas råa eller användas till
bröd-bakning.
Bröd och skådespel, lat. paznem et
circen’ses, från Juvenalis hämtat
uttryck betecknande det romerska
folkets önskemål.
Brödrafolkens väl, Oscar II :s valspråk
under svensk-norska unionen; efter
dennas upplösning 1905 ändrat till
»Sveriges väl».
Brödsbrytelse, beteckning för den
ur-kristna församlingens gemensamma
måltider, som firades till åminnelse
av Jesu sista måltid tillsammans
med lärjungarna. Se Ag. 2:42,
20:7, 1 Kor. 10:16. En sådan
måltid kallades ibland också Herrens
måltid (1 Kor. 11:20). I våra
dagar har uttrycket B. tagits i bruk
inom pingströrelsen som beteckning
för deras nattvardsceremoni. Jfr
Nattvarden.
Brödstil, den texttyp och textgrad
som används till den löpande
texten i en bok i motsats till titlar,
rubriker etc., 438.
Brödsäd, sädesslag, vilka giva ett
bakbart mjöl, i Sverige vete, råg
och i viss mån korn. Havremjölet
är ej bakbart på grund av för låg
halt av gluten.
1. Brögger, Waldemar Christofer
(1851—1940), norsk geolog,
petro-graf, professor i Oslo. Var 1881—
89 professor vid Stockholms
högskola och 1907—11 Oslo
universitets förste rektor.
2. Brögger, Anton (1884—1951), son
till Waldemar B., arkeolog,
professor i Oslo från 1915. B. intog en
framträdande ställning i den
internationella arkeologiska forskningen.
Har bl. a. skrivit om
Osebergsfyn-det och norsk stenålder.
Bröggeri’t, radioaktivt mineral. En
toriumhaltig varietet av pechblände
(se d. o.).
Bröllopet på Ulvåsa, giftermål som
enligt sägnen på 1200-talet ingåtts
mellan lagman Bengt Magnusson
och Sigrid den fagra på gården
Ulvåsa i Östergötland. Motivet är
behandlat i litteraturen av Frans
Hedberg och Verner von
Heiden-stam och i musiken av August
Söderman.
Bröllopsbesvärs ihugkommelse,
hexameterdikt som med humor och
drastisk realism skildrar ett
väldigt kalas vid mitten av 1600-talet.
Har förr tillskrivits Stiernhielm.
Brömsebro, samhälle vid två broar
över Brömsebäck, gränsen mellan
Småland och Blekinge. 253 inv.
1951. Här avslöts juli 1645 den fred,
varigenom Sverige bl. a. vann
Jämtland, Härjedalen, Gotland, Ösel,
Halland på 30 år och tullfrihet i
Öresund, 3111 K, 3368.
Brönderslev, stad på n. Jylland. 8 038
inv. 1950.
Brönnestad, församling i Sösdala
kommun i mellersta Skåne,
Kristianstads län. 777 inv. 1954.
Erönnöysund, stad i s. Nordland
fyl-ke, n. Norge, vid kusten. 1 422 inv.
1950.
Brönsted, Johannes (1879—1947), dansk
kemist, professor i Köpenhamn,
framstående kännare av den
fysikaliska kemien.
Brönsted, Johannes (f. 1890), dansk
arkeolog, professor vid Köpenhamns
universitet sedan 1940, intar en
framträdande plats inom nordisk
arkeologi. Bland hans arbeten
märkas Danmarks Oldtid (1938—40).
Brösarp, kommun i ö. Skåne.
Kristianstads län. 3 353 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Andrarum, Brösarp, Eljaröd,
Fågel-tofta och Ravlunda.
Bröstarvinge, arvtagande barn eller
deras avkomlingar.
Bröstben, sternum, hos människan ett
platt, avlångt ben i bröstkorgens
främre mittparti, förbundet med
nyckelbenen och de 7 övre
rev-bensparen. Saknas hos
ryggradsdjur med tillbakabildade främre
extremiteter, t. ex. ormar, 2433 B.
Bröstbenskam, crista sterni, den längs
bröstbenets mittlinje löpande höga
benkammen hos flertalet fåglar;
även fladdermöss och mullvadar ha
sådan, men strutsfåglama sakna den.
Bröstböld, inflammation, ofta med
varbildning, i bröstet under digiv
-ningsperioden. Uppstår i regel i
anslutning till en spricka i
bröstvårtan, som infekteras. Medför att
bröstet blir uppsvullet, hårt,
ömmande. Oftast medföljer hög
feber. Behandlas med uppbindning
av bröstet, eventuellt våtvarmt
omslag. Stundom måste varet tömmas
genom kirurgiskt ingrepp.
Digiv-ningen bör fortsättas trots smärtan.
Bröstdroppar, liquor pectoralis,
svart-brun, klar vätska, som verkar
slemlösande. Roséns B. som bl. a.
innehålla opium verkar hostlindrande
och lugnande.
Bröstgången, ductus thpra’cicus,
människokroppens största lymfkärl,
leder lymfan från alla kroppsdelar
utom övre högra delen tillbaka till
blodet, inmynnar i vinkeln mellan
vänstra arm- och halsvenen.
Bröstkorg, den lungorna och hjärtat
inneslutande delen av skelettet.
Består hos människan av 12
bröstkotor och därifrån utgående revben.
Bröstkörtlar, mam’ma, på bägge
sidor av bröstet belägna körtlar, vars
utförsgångar mynna på bröstvårtan;
bli i samband med havandeskapet
mj ölkproducerande.
Bröstsim, ett simsätt i framliggande
ställning med liksidiga såväl
armsom bentag, varvid armarna hela
tiden föras under vattnet; en
modi
fierad men mer kraftödande stil är
fjärilssim (se d. o.). Bröstsim
tillhör de elementära simsätten och är
obligatorisk i svensk
simundervis-ning. Världsrekord på 100 resp. 200
m är för herrar M. Petrusevics,
Polen, 1.09,8 resp. M. Tanaka,
Japan, 2.35,2, för damer N. van Vliet,
Holland, 1.18,2 resp. E. Novak,
Ungern, 2.48,5; svenska herrekord
L. Broek 1.11,6, och R. Junefelt
2.41,6, damer 100 m vakant, 200 m
M. Pavoni 3.01,6.
Bröstvärn, vall i ett befäst verk för
eldgivning och till skydd mot
fientlig eld.
Bröt, timmeranhopning vid flottning.
Bröt-Anund, se Anund. Sveakonung.
BSAA, se BOAC.
B. Sc., se Bachelor.
BSSR, detsamma som Vitryska
Socialistiska Sovjetrepubliken.
Bubazstis, Egyptens huvudstad under
22 :a dynastin, nu ruinstad vid Tell
Basta i Nildeltat n.ö. om Kairo.
Bubo’n, ansvällning av lymfkörtlar
vid en del infektionssjukdomar,
t. ex. böldpest och mjuk chanker.
Bubonerna äro mycket ömmande
och kunna bli ända till
gåsägg-stora.
Bubonpest, se Böldpest.
Bucarama’nga, stad i Colombia, n.
Sydamerika, omkr. 30 mil n.ö. om
Bogotå. 104 179 inv. 1951. Centrum
för omfattande kaffe- och
tobaksodling, 762 K.
Bucentoro [botjentåzrå], den
praktgalär på vilken Venedigs doge 1311
—1789 på Kristi himmelsfärdsdag
for ut för att kasta en ring i havet
och därmed symbolisera stadens
förening med vattnet.
Buchanan [bjokän’an], George (1506
—82), skotsk humanist och
politiker, ivrig protestant och
motståndare till Maria Stuart, en av de
s. k. monarkomakerna.
Buchanan, James (1791—1868), USA:s
femtonde president. Hans
ämbets-tid (1857—61) dominerades av
slavfrågan och han anklagades häftigt
i nordstaterna för eftergifter mot
unionsf ienderna.
Buchanan [bjokän’an], sir George
(1854—1924), engelsk diplomat,
verksam 1910—18 i Petrograd, där
han arbetade för engelskt-ryskt
samgående.
Bucha’ra eller Bochara, område i
mellersta Asien, till 1919 självständigt
emirat. Uppdelades 1924 på
sovjetrepublikerna Turkmenistan,
Usbe-kistan och Tadjikistan. —
Huvudstad i Usbekistan, berömd
mattillverkning. 50 000 inv. 1939, — 170 K,
3156.
Bucha’rin, Nikolaj Ivanovitj (1888—
1938), rysk politiker. Var en av
Lenins förnämsta medhjälpare,
redaktör för Pravda och
neppoliti-tikens störste teoretiker; stödde
sedan Stalin mot Trotskij men föll i
onåd och avrättades. Utgav bl. a.
Kommunismens ABCD (svensk
övers. 1921), 3214, 3216.
Buchenwald, tyskt
koncentrationsläger nära Weimar. Föll i de
allierades händer i april 1945, varvid
några av den nazistiska
bestialite-tens värsta utslag blottades.
Tiotusentals människor hade där avlivats
av tyskarna.
Buchholz, Johannes (1882—1940),
dansk författare. Ypperliga äro i
synnerhet hans humoristiska
skildringar av den danska småstadens
liv, t. ex. Egholms Gud (1915), Dr
Malthes hus (1936). Bland hans
övriga arbeten märkas Susanne (1931)
och Vanda Venzel (1940).
Buchman [bak’man], Frank (f. 1878),
amerikansk präst, grundare av Ox-
4033
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
