Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Buxus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BUXUS
BYRON, GEORGE NOEL GORDON
mellersta England, Penninska
bergen. 19 310 inv. 1954. Englands högst
belägna stad (350 m ö. h.).
Buxus, växtsläkte. Se Buxbomväxter.
Buys-Ballot [böjs balåt’], Christoffel
(1817—90), holländsk fysiker och
meteorolog, chef för meteorologiska
institutet i Utrecht. Upptäckte 1860
den efter honom namngivna
Buys-Ballots lag för vindriktningen: på
norra halvklotet har den som
vänder ryggen mot vinden alltid lägre
lufttryck åt vänster, på södra
halvklotet åt höger.
Buzau [bosao’], oljestad vid floden B.
i mellersta Rumänien. 45 000 inv.
1941.
B-vitamin, sammanfattningsnamn för
ett flertal vitaminer. Till de
viktigaste hör Vitamin Bi eller aneuri’n
eller tiamin som förekommer i
bryggerijäst, sädeskli, potatis och kött.
Brist på Bi kan medföra
sjukdomen beri-beri. Vitamin Bi ges även
som medikament vid vissa
nervsjukdomar förorsakade av
alkoholism, havandeskap m. m., 3706.
Vitamin Ba eller laktoflavin
förekommer i jäst, mjölk, grönsaker,
kött m. m. Brist på vitamin B» kan
medföra vissa ögonsjukdomar,
munsår, tarmrubbningar m. m., 3706.
Nikotinsyraamid, niacin, förebygger
och botar pellag’ra, 3706. Vanligen
innehåller B-vitamintabletter ett
flertal olika B-vitaminer.
By, kommun i s.ö. Dalarna,
Kopparbergs län. 4 920 inv. 1954, — 641 K.
By, kortvarig vindstöt av plötsligt
stigande vindstyrka.
By, sammanhängande
jordbruksbe-byggelse, numera oftast utan
särskild organisationsform, 540, 541 B.
Byalag, en bys jordägare; enligt äldre
lagar och skiftesförfattningar
detsamma som skifteslag, 455.
Byamot kallades under medeltiden
borgarnas (byamännens)
sammankomster i de svenska städerna.
Byamål, j ordatal, måttsenhet för de
olika gårdarnas andel i en by, t. ex.
attung, mantal, markland,
öresland.
Byarum, församling i Vaggeryds
köping i n.v. Småland, Jönköpings län.
3 947 inv. 1954. — Ett nunnekloster
av cistercienserorden, som
ursprungligen låg där, flyttades under förra
delen av 1200-talet till Sko i
Uppland (Skokloster).
Bybios, hamnstad i det forna
Feni-cien. B. hade sin blomstringstid
under 2:a årtusendet f. Kr. och var
då ett viktigt centrum för handeln
i medelhavsområdet, speciellt med
Egypten. Om B:s kulturhistoriska
betydelse vittnar att grekiska ordet
för bok, biblos, härletts ur stadens
namn.
Büchner, Ludwig (1824—99), tysk
filosof, känd företrädare för
materialismen, som han utvecklade i sin
mycket lästa bok Kraft und Stoff
(1855), 2291.
Bydalen, turistort i Oviksfjällen vid
Dalsjön i Hallens kommun,
Jämtlands län. 597 m ö. h., 1897.
Bydgoszcz [byd’gåsjtj], se Bromberg.
Byfjorden, fjord i mellersta
Bohuslän, innersta delen av
Havstensfjorden. Vid Bäveåns utlopp i B. ligger
Uddevalla, 427 B.
Byfjärden, vik av Vänern v. om
Värmlandsnäs; i B. utmynnar
Byälven.
Byfogde, äldre befattning med
skiftande innebörd, på svenska
landsbygden vanligen byns ledare, i
svenska städer från omkring 1400
ordförande i den lägre
stadsdom-stolen på torget (tillika
kronoupp-bördsman). Ämbetet försvann här
under 1600-talet.
Bygdeborg, detsamma som fornborg.
Bygdén, Leonard (1844—1929),
biblio-graf, historiker, chef för Uppsala
universitetsbibliotek. Har bl. a.
ut-gett ett stort svenskt anonym- och
pseudonymlexikon.
Bygdeå, kommun i s.ö. Västerbottens
län. 6 400 inv. 1954, därav i
Roberts-fors municip alsamhälle 1310, —
2135 K.
By’gdin, fjällsjö i Jotunheimen, v.
Norge, 1 058 m ö. h. 47 km2, 215
m djup.
Bygd och Natur, sedan 1939
Samfundet för hembygdsvårds tidskrift.
Bygdöy, halvö i Oslofjorden v. om
Oslo. Kungafamiljens sommarslott
och berömt friluftsmuseum.
Byggnadsgille, byggnadsskrå, under
medeltiden en sammanslutning
mellan de hantverkare,
byggmästare m. fl., som arbetade vid samma
byggnad. Dessa gillen fingo
stundom en fast organisation och
kunde ha hemliga statuter, symboler
m. m.; de anses som föregångare
till frimureriet.
Byggnadskreditiv, av bank beviljat
lån mot inteckning i hus som
håller på att byggas. Lånet utgår
successivt efter en på förhand
uppgjord plan. Vid kredittidens slut
upptages lånet i ett inteckningslån.
Byggnadslagen, lag av 30 juni 1947,
som innehåller allmänna
bestämmelser om planläggning av bebyggelse
i stad och på landet.
Byggnadsnämnd, i städer, köpingar
och municipalsamhällen, för vilka
stadsplanelagen och
byggnadsstadgan för rikets städer gälla, tillsatt
organ om 3—5 ledamöter med
uppgift att vaka över stadsplanelagens
och byggnadsstadgans tillämpning.
Eyggnads- och reparationsberedskapen
(BRB), organisation för större
fältarbetsuppgifter inom områden som
inte direkt berörs av
stridshandling-ar på marken. B. utnyttjar landets
civila kapacitet i fråga om
byggnads- och anläggningsarbeten, 1761.
Byggnadsregleringen, infördes i
Sverige år 1943 som en krisåtgärd,
främst i syfte att minska
inflationstrycket men även betingad av
bristen på arbetskraft och
byggnads-materiel. Byggnadsarbete får (med
vissa undantag) icke igångsättas
utan byggnadstillstånd, vilket skall
sökas hos länsarbetsnämnden. Högsta
instans i byggnadstillståndsfrågor
är (förutom K. M:t)
arbetsmarknadsstyrelsen, 1773.
Eyggnadsråd, chef för teknisk byrå i
byggnadsstyrelsen.
Byggnadsskrå, detsamma som
byggnadsgille C se d. o.).
Byggnadsstadgan, med stöd av
byggnadslagen (se d. o.) utfärdad
författning av 30 juni 1947 med
närmare föreskrifter om bebyggelsen.
Byggnadsstyrelsen, centralt
ämbetsverk sorterande under
kommunikationsdepartementet med uppgift att
förvalta statens slott och offentliga
byggnader samt övervaka statlig
byggnadsverksamhet.
Byggnadstillstånd, se
Byggnadsregle-ring.
Byggningabalken, den del av 1734 års
lag, som handlar om hur
jordbruket skall bedrivas.
1. Bühler, Karl (f. 1879),
österrikiskamerikansk psykolog, professor i
Wien 1922, framstående forskare på
tanke-, språk- och barnpsykologiens
områden, gift med Charlotte Bühler.
2. Bühler, Charlotte Berta (f. 1893),
österrikisk -amerikansk barnnsyko -
log, professor i Wien 1940. Bekant
för sin uppfattning att individen i
sin utveckling genomlöper två
trotsperioder, en i treårsåldern och en
under förpuberteten. Av hennes
arbeten finnas följande översatta till
svenska: Ungdomens själsliv (1935),
Praktisk barnpsykologi (1938),
Utvecklingspsykologi (1938),
Barnpsykoterapins nuvarande läge (1941),
2757.
Bükkbergen, 957 m höga berg i
Ungern, ö. om Matra. Vinodling på
sydsluttningarna.
Byli’nor, ryska hjältedikter från tidig
medeltid. Bylinorna ha levat på
folkets läppar till våra dagar; några
av dem gömma minnen av den
nordiska koloniseringen under
vikingatiden, 2907.
1. von Bülow, Friedrich Wilhelm
(1755—1816), preussisk general,
deltog i Napoleonkrigen som
underställd kronprins Karl Johan, till
vilken han stod i spänt förhållande.
Utmärkte sig vid Waterloo.
2. von Bülow, Hans (1830—94), tysk
pianist och dirigent. Föregångsman
för det moderna avancerade
pianospelet och genom sin instruktiva
och grundliga dirigeringskonst. Från
början en stor beundrare av
Wag-ner blev B., sedan hans hustru
Co-sima, Liszts dotter, lämnat honom
och gift om sig med Wagner,
dennes motståndare och i stället
förkämpe för motståndarlägrets
förnämste tonsättare, Brahms.
3. von Bülow, Bernhard (1849—1929),
furst von Bülow, tysk statsman,
rikskansler 1900—09. Hans politik
ansågs isolera Tyskland och
fullborda inringningspolitiken. Utgav
mot den kejserliga politiken
kritiska memoarer (4 dir, 1930—31).
Byordning, mellan jordägarna
överenskomna bestämmelser om
underhållet av gärdesgårdar, grindar
m. m. i en by.
Byrd [bad], Richard (f. 1888),
amerikansk flygare och polarforskare,
amiral. Framför allt känd genom
en rad stort upplagda expeditioner
till Antarktis 1928—30, 1933—35,
1939—40 och 1946—47. Framstående
reseskildrare, bl. a.: Mitt liv i
luften (1928; sv. ö. 1929), Ensam i
Sydpolens is (1938; sv. ö. 1939).
Tilldelades Vegamedaljen 1948, —
2682, 3191.
Byrd [ba’d] (Bird), William (ca 1543
—1623), Englands störste
kyrkomusiker, kallad »Englands Palestrina».
Byrett, ett vanligen i cm3 och delar
därav graderat cylindriskt glasrör,
som användes vid titreranalys (jfr
Titrimetri) för uppmätning av
vätskevolymer eller inom
gasanalysen för mätning av gasvolymer.
Bürger, Gottfried A. (1747—1794),
tysk skald av »Sturm und
Drang»-skolan. Genom sitt mest bekanta
verk, dikten »Lenore», är han den
litterära spökballadens skapare.
Byrnes [ba’ns], James F. (f. 1879).
amerikansk politiker,
utrikesminister 1945—47; deltog i flera
utrikesministerkonferenser, bl. a.
Pots-damkonferensen. Bidrog verksamt
till FN :s uopbyggnad och
fullföljandet av Roosevelts politik. Har
utgivit Rakt på sak (1947; sv. ö.
1948).
Byron [baj’ran], George Noel Gordon
(1788—1824), lord B., engelsk
diktare, den kanske mest
inflytelserika av alla romantikens skalder.
Individens revolt mot
samhällsban-den förkroppsligas såväl i hans
dramatiska levnadslopp och
legendariskt demoniska personlighet som
i hans poesi, där våldsamt patos
och desperat melankoli blandas med
vass ironi och respektlöst leklynne.
Hans versberättelser, främst Don
Juan (1818), beundrades och
imi
4039
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
