Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bärtelsmässa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÄRTELSMÄSSA
BÖRS
efterföljdes av fysisk och psykisk
matthet och torde ha varit ett
pa-roxytiskt sjukdomsf enomen. Jfr
Amok.
Bärtelsmässa (eg. Bartelsmässa) eller
Bärsmässa, den 24 augusti, aposteln
Bartolomeus’ dag, som firades i
Norden under medeltiden.
Bä’rwalde, stad i Pommern i n.
Tyskland, där 1631 ett förbund ingicks
mellan Gustav Adolf och kardinal
Richelieu, »traktaten i Bärwalde».
Bärvåg, den av modulationen
oberoende och till sin frekvens fixerade
grundvåg, som utskickas från
antennen vid sändning av vanliga,
amplitudmodulerade radiosignaler.
Då en ton utsändes, uppkomma
sidovågor över och under
bärvågens frekvens, varvid
frekvensskillnaden gent emot bärvågen är
lika med tonens svängningstal.
Bäve, förutvarande kommun i
mellersta Göteborgs och Bohus län,
1945 inkorporerad med Uddevalla.
Bäver, Cas’tor fi’ber, gnagare av
familjen bäverdjur, längd 105—120
cm, varav svansen 32—38 cm, ögon
och öron små, svans platt, fjällig,
framfötter med fem klobärande tår,
, bakfötter stora, med simhud,
fram-tänder breda, starka, tät mörkbrun
päls. Utrotades i Sverige 1880.
Inplanterades från Norge 1922 och
senare på nitton ställen,
huvudsakligen i Norrland, 565 B, 720 B.
Bävergäll, en myskartad avsöndring
från körtlar i närheten av
analöppningen hos bävern. B. är en
vätska, stelnande till ett fast,
mjukt, starkt luktande ämne, som
användes inom folkmedicinen, 565.
Bäverråtta, sumpbäver, nu’tria,
My-opot’amus (Myocas’tor) coypus,
familjen Octodon’tidae bland
gnagar-na, längd 86 cm, varav svansen 34
cm, bäverlik men med rund svans,
simhud på bakfötterna, ovan
kastanjebrun, under svartbrun. Lever
parvis i hålor vid sjöar och floder
i Laplatastaterna. Växtätare, som
är långsam på land men simmar
och dyker utmärkt. Köttet
välsmakande, skinnet eftersökt.
Bäveån, flod i v. Sverige, från v.
Västergötland genom öresjön,
utfaller i Bohuslän vid Uddevalla i
Byfjorden.
BöckTin, Arnold (1827—1901),
schweizisk målare, renresenterar en
klassisk senromantik, i stark
motsättning mot den impressionistiska
konsten. Utförde mytologiska
kompositioner och landskap befolkade
med naturpersonifikationer och
fabelväsen, ofta framställda med en
naturalistisk påtaglighet i
detaljerna och med hårda lokalfärger. B:s
konst uppskattades oerhört kring
sekelskiftet, men har senare
betydligt omvärderats. Bland hans mest
kända verk märkas Dödens ö och
Triton och nereid, 3553 B, 3554.
Böckling, rökt strömming eller sill.
Böda, församling i ölands-Åkerbo
kommun med kronopark på
nordligaste Öland, det största
skogsområdet på ön. 1463 inv. 1954.
Bödtcher [böt’kar], Ludwig (1793—
1874), dansk diktare, vän till
Thor-valdsen, Italienfarare. Sparsam men
fin lyriker av klassisk prägel.
Böggild, Mogens (f. 1901), dansk
skulptör. B. har främst blivit känd
för sina monumentala
djurskulntu-rer, bl. a. Björnbrunnen i Nyköbing
och Grisbrunnen i Århus.
Böhm, Karl (f. 28/8 1894), österrikisk
operadirigent, var vid mitten av
30-talet ledare för Staatsoper i
Dresden och innehar från 1943
motsvarande befattning i Wien. Har
gäst-dirigerat även i Sverige (1943).
Böhm, Theobald (1794^-1881), tysk
flöjtist, särskilt känd genom
konstruktionen av den efter honom
uppkallade böhmflöjten (1832), där
noggranna akustiska beräkningar
kommit instrumentet till godo.
Böhme, Jakob (1575—1624), tysk
reli-gionsfilosof, skomakare i Görlitz.
Sysselsatte sig i sitt tänkande
mycket med problemet om det ondas
ursprung, vilket han trodde sig
finna hos Gud själv. Utan den
negativa principen i tillvaron skulle
den positiva aldrig bli uppenbar.
Fick stor betydelse för romantiken
och senare strömningar, 3567.
Bö’hmen, tjeckiska Cechy, fordom
konungarike, 1620 kronland under
kejsaren i Wien, från 1918
Tjeckoslovakiens kulturellt och
ekonomiskt mest betydande huvuddel.
52 062 km2, 6 473 000 inv. 1946.
Huvudstad Prag, 3484, 3489, 3559.
Böhmen-Mähren, tyskt »protektorat»
1939—45, omfattande de delar av de
tjeckoslovakiska provinserna
Böh-men och Mähren, som ej avträddes
till Tyskland 1938.
Bö’hmerwald [-valt], tjeckiska
Cesky’-les, bergstrakt på gränsen mellan
Böhmen och Bayern. Når i Arber
1 457 m och i Rachel 1 452 m ö. h.
Är till största delen skogklädd,
3489, 3559 K.
Böhmiska bröder, religionssamfund av
efterföljare till Johannes Hus.
Böhmiska Schweiz, bergstrakt vid
Elbes genombrott i Erzgebirge,
detsamma som Elbsandsteinsgebirge.
Böhm von Ba’werk (von
Böhm-Ba-werk), Eugen (1851—1914),
österrikisk nationalekonom, prof, i
Innsbruck och Wien; finansminister;
den s. k. österrikiska skolans
(»gränsnytteskolans») mest
framträdande representant;
kapitalteoretiker. Huvudarbete: Kapital und
Kapitalzins (1884—89).
Böja, församling i Timmersdala
kommun i n. Västergötland, Skaraborgs
län. 257 inv. 1954.
Böjgen, jätte i ormhamn i den
norska folktron. Ibsen har i »Peer
Gynt» använt gestalten som
representant för tröghet, feghet och
kompromissanda.
Böklin, Per (1796—1867), pedagog och
präst, nära vän och förtrogen till
Fredrika Bremer, på vilken han
utövade ett stort inflytande.
Böldpest, den vanliga formen av
pesten, se d. o., 2195, 2912.
Bömmelfjord, Bömlafjord, en av
Har-dangerfjordens mynningsarmar, s.v.
Norge.
Böna, Phase’olus vulga’ris, familjen
ärtväxter, från Sydamerika, ört,
blad trepariga med uddblad, det
nedersta och översta paret
stipel-lika, kronköl i spetsen vriden, klase
fåblommig, kort, krona vit.
Ingenstädes vild. Odlade former av tvä
huvudtyper, se Krypböna, Störböna.
— Ph. cocci’neus. Rosenböna,
1455 B.
Böndagar, fyra årligen
återkommande av Konungen genom det s. k.
böndagsplakatet påbjudna allmänna
tacksägelse-, faste-, bot-, och
böndagar, av vilka den första (vanl. i
mars) kallas botdagen, den andra
(maj) reformationsdagen, den
tredje (juli) missionsdagen och den
fjärde (oktober) tacksägelsedagen.
Böne. församling i Redvägs kommun
i ö. Västergötland, Älvsborgs län.
241 inv. 1954.
Bönekonekrabba, västkustfiskarnas
namn på Litho’des maj a, en art av
stenkrabboma.
Bönematta, matta på vilken
muhammedaner förrätta sin andakt.
Böneremmar, läderremmar som
ortodoxa judar vid sina böner bära
kring pannan och armen.
Bönhas eller fuskare, under skråtiden
hantverkare, som utövade yrke utan
att tillhöra skrået eller ha tillstånd
till yrkets utövande, 3080.
Bönmalm, ett slags myr- eller
sjömalm.
Bönnelycke, Emil (f. 1893), dansk
författare, lyriker, har också
skrivit romaner och skådespel.
Ud-valgte Digte (1922), romanen
Angrepp (1945).
Bönsyrsor, Manti’dae, familj av
rätvingarna (se d. o.) med lång, smal
mellankropp och kraftiga framben
med gripklor. De äro rovdjur och
förekomma i varmare länder, upp
till s. Mellaneuropa. B. ha fått sitt
namn av att de hålla frambenen
liksom uppsträckta till bön.
Bönsöndag, femte söndagen efter
påsk. Predikotexterna handla
denna dag om bönen.
Bördsrätt. Enligt de äldre svenska
lagarna fick jord icke säljas utan
ättens tillstånd. Jorden skulle först
erbjudas någon medlem av ätten,
vilken därvid gavs tillfälle utöva
sin B.
Börgefjell [-ge-], fjällmassiv i
Nordland fylke, n. Norge, 1 703 m.
Börje, församling i Bälinge kommun
i mellersta Uppsala län. 651 inv.
1954.
Börje, Gideon (f. 21/2 1891), målare,
en av de första svenska
naivister-na. På 1920-talet övergick B. till en
mera klassiskt betonad stil och har
senare utvecklats mot en allt större
koloristisk frigörelse i sina
landskap, figurtavlor och stilleben.
Börjeson, John (1835—1910), skulptör,
professor vid Konstakademien 1886
—1907, på sin tid Sveriges mest
anlitade monumentalbildhuggare.
Bland hans arbeten märkas Fången
viking, statyerna över Stenbock
(Hälsingborg), Geijer (Uppsala)
samt främst ryttarstatyn över Karl
X Gustav på Stortorget i Malmö,
2947 B, 3325.
Börjesson, Johan (1790—1866),
kyrkoherde, dramatisk författare. Hans
mest betydande drama är Erik XIV.
Börlin, Jean (1893—1930),
danskonst-när, 1920—24 artistisk ledare av
Svenska baletten. B., som studerat
för den ryske balettmästaren M.
Fokin, försökte sig gärna i dennes
modernistiska dansstil.
Börresen, Hakon (1876—1954), dansk
tonsättare. I romantiskt färgad stil
har B. skrivit sceniska verk, 3
symfonier, violinkonsert m. m.
Börringe, före 1931 Gustavs,
församling i Anderslövs kommun i s.
Skåne, Malmöhus län. 1213 inv. 1954.
Börringekloster, f. d. nunnekloster av
benediktinorden i Anderslövs
kommun i Malmöhus län, Skåne,
omtalas tidigast på 1200-talet, indrogs
vid reformationen till danska
kronan och kom sedermera i enskild
ägo; tillhör sedan 1745 grevliga
ätten Beck-Friis, sedan 1791 som
fideikommiss. Klosterbyggnaderna
äro förstörda.
Börrum, församling i Stegeborgs
kommun i ö. Östergötlands län.
221 inv. 1954.
Börs, institution för handel med
värdepapper (fondbörs, se d. o.),
standardiserade varor (t. ex. spannmål,
kaffe e. d.) eller valutor. Affärerna
avslutas utan att varorna finnas
tillgängliga. De priser, till vilka
affärerna avslutas, kallas
börsnoteringar och bli ofta normerande för
priserna på varorna (värdepappe-
4O42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
