Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Calderas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CALDERAS
CAMELLIA
abstrakta konstens ledande
gestalter. C:s skulpturer äro alltid
utförda i metalltråd och -plåt. Mest
känd har han blivit genom sina
rörliga skulpturer, mobiler, vilka
ha en lekfull, lyrisk charm, 84.
Calde’ras, kraterkittlar från
slocknade vulkaner på Kanarieöarna,
efter dem ha alla liknande dalar fått
namn, 224.
Calderon de la Barca [kaldarå’n dala
var’ka], don Pedro (1600—81),
spansk författare, vid sidan av Lope
Spaniens störste dramatiker och
oöverträffad som lyriker.
Utmärkande för hans dramer är deras
högsint aristokratiska och
svärmiskt religiösa uppfattning, men
han har också skrivit uppsluppna
komedier. Av hans rika produktion
ha till svenska översatts Den
mäktige besvärj aren (1870), Vördnad
för korset (1870), Livet en dröm
(1870 och 1929), Hus med dubbel
ingång (1934) och Spökdamen
(1936), 572, 3188, 3189 B, 3416.
Caldwell [kåTdoel], Erskine (f. 1903),
amerikansk författare och
dramatiker. I Sverige har uppförts bl. a.
Tobaksvägen (skriven — som
roman — 1932, uppförd i Sthlm 1946).
Av C:s realistiska romaner ha till
svenska översatts bl. a. Snälla vita
herrar (1942) och Guds lilla land
(1947), 87 B.
Calen’dae, lat., romersk benämning på
första dagen i varje månad.
Calendula, släkte av fam. Compositae,
se Ringblomma.
Calgary [käl’gari], stad i v. Canada
i Alberta i Klippiga bergen. 129 060
inv. 1951. Viktig järnvägsknut,
betydande jordbruksförsöksanstalt, 579,
584.
Calhoun [kælho’n], John (1782—1850),
nordamerikansk statsman.
Genomdrev som medlem av kongressens
representanthus krigsförklaringen
mot England 1812, var
krigsminister 1817—25 samt vicepresident 1824
—32. C. kämpade hela sitt liv för
slaveriets bibehållande som
grundvalen för sydstaternas
maktställning inom unionen.
CaTi, stad i v. Colombia vid floden
Cauca. 259 259 inv. 1951. Järnväg
till stillahavskusten, centrum i stort
kaffe- och gruvdistrikt, 622, 762 K.
Caliban [käl’ibän], anagram av eng.
canibal, kannibal;
människovidun-der i Shakespeares drama Stormen.
Caliche [kali’tja], benämning på
salpeterförande jordlager i Chile.
Calicut [käPikat], stad på
Malabar-kusten i Främre Indien, söder om
Bombay, 126 000 inv. 1941. Här
landade Vasco da Gama 1498. Blev
1792 engelskt, 1727 K.
Califor’nien, eng. och sp. California,
stat i s.v. USA, vid Stilla havet.
403 244 km2, 12 087 000 inv. 1953.
Huvudstad Sacramento. Upptogs som
delstat i unionen 1850, — 1320, 1321
K.
Californium, konstgjort radioaktivt
grundämne med atomnummer 98.
Upptäckt och för första gången
framställt av Glenn T. Seaborg
genom bestrålning av curium med
he-liumkärnor eller bestrålning av uran
med kolkärnor, 207.
Cali’gula, namn på Gaius Caesar,
romersk kejsare 37—41. Oduglig,
låg-sinnad, omättligt grym. C. är det
första exemplet på
»kejsarvansin-net». Mördad, 2860.
Calixti’ner av calix, lat.,
nattvards-kalk, moderata husiter, som
krävde nattvardens utdelande åt lekmän
i båda former och därför även
kallades utraquister. Uppnådde på
Baselkonsiliet en kompromiss med
påven.
Calix’tus, Georg (1586—1656), tysk
luthersk teolog, professor i
Helm-stedt, sökte förgäves minska
motsatserna mellan de olika kyrkorna
men blev därigenom upphov till
den s. k. synkretistiska striden.
Calix’tus II (d. 1124), påve 1119—24,
ingick 1122 konkordatet i Worms,
varmed han avslutade
investitur-striden.
Calix’tus III, påve 1455—58, eg.
Al-fonso Borgia, predikade förgäves
korståg mot turkarna efter deras
erövring av Konstantinopel.
CalTa, växtsläkte av familjen
Ara’-ceae med tjock blomkolv, omgiven
av ett på insidan vitt hölster.
Blommor tvåkönade, utan hylle.
Blad fjädernerviga. Se Kalla,
Missne.
Callao [kaja’å], stad i Peru, hamnstad
till Lima. 104 500 inv. 1952.
Förträfflig hamn, över vilken större
delen av Perus handel går. Ofta
hemsökt av jordbävningar, 3384.
Calles [kaj’äs], Elias (1877—1945),
Mexikos president 1924^—28. Väckte
uppmärksamhet genom sin kamp
mot klerikalismen.
Callit’riche, växtsläkte, något
avvikande från familjen törelväxter.
Små sump- eller vattenörter med
motsatta blad, blommor i blad
vecken, utan hylle, med en ståndare.
Fyrdelad klyvfrukt. Se Lånke.
Callot [kalå’], Jacques (1592—1635),
fransk etsare och kopparstickare, f.
i Lothringen, vistades 1609—22 i
Italien och verkade sedan vid
hovet i Nancy. C. är den förste som
höjde etsningen till en självständig
konstart. Hans ca 1 500 blad, ofta
utförda i litet format och med
talrika små figurer i en på samma
gång realistisk och fantasifull stil,
ger en allsidig bild av samtiden.
Hans motiv omfattar folkliv,
hov-och teaterliv, krigshändelser (serien
Krigets olyckor) samt religiösa
ämnen, 1419, 1943.
Callu’na, se Ljung.
CalFus, den vid ett benbrott
uppstående benvävnad som läker brottet.
Calmette, Albert (1863—1933),
framstående fransk bakteriolog och
tuberkulosforskare. Har gjort sig
känd genom sin strävan att
vaccinera nyfödda barn mot tuberkulos.
Se vidare Vaccinering, 3529.
Calmettevaccinering eller
BCG-vacci-nering, förebyggande vaccinering
mot tuberkulos med BCG, en genom
långvarig, speciell odling
framställd ej sjukdomsalstrande
tuber-kelbacill, Calmette—Guerins tuber-
Calo’nius, Matthias (1737—1817),
finlandssvensk rättslärd och
ämbetsman. Var professor i Abo 1778—
1815; hans föreläsningar och
efterlämnade skrifter (i synnerhet
författningssamlingen) ha haft
utomordentligt stor betydelse. Tack vare
C:s fasta hållning i en för landet
kritisk tid efter Finlands förening
med Ryssland 1809 och hans
organisation av senaten, han var själv
dess prokurator (högste
representant), ägde svensk lag i Finland
bestånd i över 100 år.
Caitaniset’ta, stad i det inre av
Sicilien, huvudort i provinsen med
samma namn. 60 634 inv. 1951.
Medelpunkt för omfattande
svavelbrytning.
CaVtha, se Kabbeleka.
CaJvado’s [-då’s], 1. Dep. i n.v.
Frankrike, 5 693 km2, 442 991 inv. 1954,
huvudort Caen. — 2. Namn på ett
i Normandie, bl. a. i Calvados,
tillverkat änpelbrännvin.
Calvi’n, Johan (1509—64), latiniserat
namn för Jean Cauvin,
fransk
schweizisk reformator. C. bröt med
katolska kyrkan 1533 och blev en
sträng politisk och religiös diktator
i Genève, varifrån hans rörelse
snabbt spred sig. Hans teologiska
läror komma klarast till uttryck i
Institutio religionis christianae
(Undervisning om den kristna
religionen) och bibelkommentarerna.
Hans inflytande har varit särskilt
stort i Schweiz, Holland och
Frankrike samt framför allt inom den
anglosaxiska puritanismen och dess
följdföreteelser, 573 B, 2747 B, 2748,
2810.
Camacho [kamat’sjå], Manuel (f.
1896), mexikansk general och
politiker, Mexicos president 1940—46.
Camagüey [kamagoej’], stad på
mellersta Cuba, inne i landet, 180 994
inv. 1951. Centrum i ett bördigt
jordbruksområde. Cigarrfabriker.
Camalduens’erorden, andlig orden,
som under 900-t. sökte sedligt
förbättra klosterlivet.
Camargue [kamarg’], La C.,
sumpom-råde i Rhönes delta, s. Frankrike.
Särskilt förr stor boskapsskötsel,
numera betydande vinodling, ett
djur-rikt område utlagt som
nationalpark.
de Cambacérès [kan®baserä’s], Jean
Jacques Régis (1753—1824), hertig
av Parma, fransk politiker och
jurist. Framträdde under franska
revolutionen, var en av utarbetarna
av den nya franska lagsamlingen
»code civil» (sedermera »code
Na-poléon»).
di Cam’bio, Arnolfo (d. 1302),
italiensk arkitekt, verksam i Florens,
där han planlade den 1296
påbörjade domkyrkan. 1295 började C.
anlägga franciskankyrkan Santa
Croce, en enkel, sträng, klart
disponerad byggnad, 1818.
1. Cambon [kansbån8’], Paul (1843—
1924), fransk diplomat. Var 1898—
1920 Frankrikes ambassadör i
London och arbetade för den
franskengelska ententen som till stor del
var C:s verk. Han var både under
och efter världskriget en medlare
i engelsk-franska
meningsskiljaktigheter.
2. Cambon [kanebåns’], Jules (1845—
1935), bror till P. C., fransk
diplomat, ambassadör i Berlin 1907—14,
ordf, i Ambassadörkonferensen 1919
—25, medlem av Franska akademien.
Cambrai [kansbrä’], stad i n.
Frankrike vid Schelde. 29 534 inv. 1954.
Här avslöts 1529 en fred mellan
Karl V och Frans I. S.v. om C.
utkämpades i slutet av 1917 det s. k.
tankslaget.
Cambridge [kejmTjridsj]. 1.
Huvudstad i grevskapet Cambridgeshire,
ö. England, vid Ouse, biflod Cam.
91460 inv. 1954. Berömt
universitet, grundat i början av 1200-talet.
Stora boktrvckerier och
bokbinde-rier, 835 B, 3273 K. — 2. Förstad till
Boston, Massachusetts, n.ö. USA.
120 740 inv. 1950. Säte för Harvard
University. Betydande industri.
Cambridgeshire [käimbridsjia],
grevskap i ö. England, 2 239 km2,
179 700 inv. 1954. Huvudstad
Cambridge.
Camden [käm’dan], stad i New
Jersey, USA, vid Delaware, mitt emot
Filadelfia. 124 555 inv. 1950.
Industri (stålpennor, grammofoner,
radioapparater) och stora skeppsvarv.
Camden [käm’don], William (1551—
1623), engelsk historiker och
forn-forskare, efter vilken Camden
So-ciety, som utger historiska
källskrifter, fått sitt namn.
Cameli’na, se Dådra.
CamelFia, släkte av träd och buskar
i Ostindien, Kina och Japan med
4046
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
