Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Camelot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CAMELOT
CANALETTO
läderartade blad och vanligen
ensamma blommor i bladvecken. De
mest kända arterna är C. sinen’sis
el. thei’fera, tebusken, och den
vanliga prydnadsväxten C. japo’nica,
kamelian.
Camelot [kamlå’], fr., parisisk
gatuförsäljare. — Camelots du roi [-dy
roa’], unga medlemmar av
rojalist-partiet L’action francaise, kända för
sina bråkiga gatudemonstrationer.
Camembert [kamansbä’r], mjuk
löpeost av franskt ursprung, 3118.
Ca’mera obscu’ra, lat., »mörk
kammare», en av Leonardo da Vinci
uppfunnen apparat, urtypen för vår
tids fotografikamera. C. består i sin
enklaste form av ett mörkt rum, i
vars ena vägg är upptaget ett litet
hål. Genom detta intränga
ljusstrålar från på utsidan av öppningen
belysta föremål, vilka härigenom
återges på den motsatta väggen i
sina naturliga färger. Bilden
rättvändes om den betraktas genom två
vinkelställda speglar med
horisontell skärningslinje.
Camerlengo [-len»’gå], påvens
skattmästare, numera alltid kardinal,
chef för den påvliga förvaltningen
under påvestolens vakans och
ledare av konklaven under påveval.
Cameron [käm’aran], Vemey Lovett
(1844—94), engelsk
upptäcktsresande. Deltog i en
undsättningsexpedi-tion för att rädda Livingstone, men
då dennes lik påträffats, fortsatte
C. och blev den förste europé, som
genomkorsat Afrika från ö. till v.
Camisar’der, hugenottiska
gerillakrigare i Cevennerna 1702—05.
de Camöes [kamång’sj], Luis Vas (d.
1580), Portugals nationalskald, mest
berömd för sitt efter Aeneidens
mönster diktade hjälteepos Os
Lu-siadas [osj lusiadosj] (sv. ö.
Lusia-derna, 1852), 2720.
Camorra, hemligt förbrytarband i
södra Italien med huvudsäte i Neapel,
utövade en fruktad terror genom
plundringar, utpressningar och mord
ända in på 1900-talet.
Camouflage [svenskt uttal kamofla’sj],
fr., förklädnad. Ordet kom i allmänt
bruk under första världskriget,
närmast för att beteckna åtgärder för
att skydda fartyg från de tyska
u-båtsangreppen. Svensk term:
maskering. — Camoufle’ra, förse med
camouflage, maskera, vilseleda,
även i överförd bemärkelse, dölja.
Campagna di Roma [-panj’a].
Romerska kampagnan, den sumpiga
slättbygden kring Rom. Stora delar
dränerade i modern tid. Talrika
fomlämningar, 1814.
Campagna felice [kampan’ja feli’tje],
»den lyckliga slättbygden»,
neapolitanska kampanjan, slätten kring
Neapel.
Campanella, Tommaso, italiensk
renässansfilosof (1568—1639),
anhängare av en panteistisk naturfilosofi.
Anklagad för kätteri och politiska
stämplingar tillbragte han 27 år i
fängelse och skrev därunder bl. a.
den berömda utopien Solstaten, 2031,
3134.
Campanius, Johannes (1601—83), präst,
ledare för missionen i kolonien Nya
Sverige i Amerika, 2320.
Campa’nula, Campanula’ceae, se
Klock-växter.
Campa’nula isophyTla,
Betlehems-stjärnan, familjen klockväxter,
odlad blåklocka från italienska
Rivieran, ampelväxt för boningsrum,
användbar på soliga balkonger. En vit
variant är brudslöjan, vars stora
klockor helt dölja grenarna.
Campbell Malcolm (1885—1948),
engelsk motorman, har satt en rad
världsrekord för bil och motorbåt
(de snabbaste med namnet Blue
Bird — Blå Fågeln), bl. a. de
absoluta fartrekorden, 2364.
Campbell [kämbl], Roy (f. 1901),
engelsk diktare av vitalistisk typ,
övergick till katolicismen och deltog i
spanska inbördeskriget på Francos
sida. Framstående kritiker och
översättare, bl. a. av Juan de la
Cruz.
Campbell [kämbl], Thomas (1777—
1844), engelsk lyriker av skotsk
härkomst, rikt representerad i
särskilt äldre engelska antologier för
sin formsäkra poesi, av vilken den
patriotiska i synnerhet har blivit
populär.
Campbell [kämbl], William Wallace
(1862—1938), amerikansk astronom,
chef för Lickobservatoriet,
president för California-universitet.
Campbells forskningar ha särskilt
ägnats åt förbättrade metoder för
bestämningen av stjärnornas
radial-hastighet.
Campbell-Bannerman [kämbl
bän’o-man), sir Henry (1836—1908),
engelsk politiker, liberal medlem av
underhuset 1868, krigsminister i
Gladstones andra och tredje
ministär, 1899 liberalernas ledare och
1905 premiärminister. C., som till
sin personliga läggning var
fredsvän, kritiserade regeringens
imperialistiska politik i boerkriget och
arbetade även för självstyrelse på
Irland.
Campe, Joachim Heinrich (1746—1818),
tysk pedagog och författare. Från
att ha varit lärare vid Basedows
»Philantropinum», grundade C. en
egen uppfostringsanstalt vid
Hamburg. Han är särskilt berömd för
sin reviderade utgåva av Defoes
Robinson Crusoe (1779). C.
framträdde även som pedagogisk
författare och språkrensare.
Campecheviken, s. delen av
Mexikanska golfen v. om halvön
Yuca-tan, 2490 K.
van Cam’pen, Jacob (1595—1657),
nederländsk arkitekt, tog under sina
studier i Italien starka intryck av
Palladio (se d. o.) och införde den
klassicistiska riktningen i sitt
hemlands arkitektur. Hans främsta
verk äro Mauritshuis i Haag (1633
—44) och Rådhuset i Amsterdam
(1648—55), nuvarande kungliga
slottet.
von Camp’enhausen [-hao], Johan
Balthasar (1689—1758), friherre,
militär, deltog i Karl XII :s krig,
tillfångatogs av ryssarna och
trädde 1711 i rysk tjänst;
generalguvernör i det av Ryssland ockuperade
Finland 1742—43.
Camnigli [-piTji], Massimo (f. 1895),
italiensk målare, en av de
betydelsefullaste i det moderna italienska
måleriet. Hans figurkompositioner
är klassiskt arkaiserande med sval
kolorit och freskartad teknik.
Campignien [kanspinjiän8], fr., det
äldsta skedet av yngre stenåldern i
Västeuropa, närmast motsvarande
kjökkenmöddingkulturen i Norden,
883.
Campin [kanepäns’], Robert (omkr.
1375—1444), flamländsk målare,
sannolikt identisk med
»Flémalle-mästaren» (se d. o.). En av
förgrundsgestalterna i det tidigare
flamländska måleriet. Bland hans
arbeten märkas främst altarverket
från Flémalle samt Mérodealtaret i
Waterloo, 1006.
Cåmpina [kam’pina], stad n.v. om
Ploesti, Rumänien, ca 10 000 inv.
Medelpunkt i petroleumfält, 2886.
Campinas [kanspin’asj], stad i s.ö.
Brasilien. 99 156 inv. 1950.
Cent
rum i rikt jordbruks- och
kaffedistrikt.
Campine [kan?pin’], flaml. Kempen,
sandplatå i n. Belgien.
Camping [kämm’ping], eng., lägerliv,
friluftsliv med tältning, vanligen i
läger, 575, 577 B.
Campoamor [-må’r], Ramon (1817—
1901), spansk skald och politiker,
under sin livstid högt aktad som
ett språkrör för samtidens idéer.
Campofor’mio, by i n.ö. Italien, i
provinsen Udine. Här slöts 1797 en
fred mellan Frankrike och
Österrike, som avslutade Napoleons
berömda italienska fälttåg, 2424.
Campoll [käm’-], Alfredo (f. 1906),
engelsk violinist av italiensk börd,
känd radio- och grammofonartist
med både seriös och lättare musik
på repertoaren.
Campos [kans’posj]. 1. Torra stäpp
-eller savannartade områden i
Sydamerika. — 2. Stad i staten Rio de
Janeiro, Brasilien. 61 633 inv. 1950.
C. har socker- och konservindustri.
Ca’mpo sa’nto, italienska, »heligt fält»,
kyrkogård, som i allmänhet
omgi-ves av en hög mur med arkader
på insidan.
Ca’mpus Ma’rtius, se Marsfältet.
Camranhbukten, fransk flottbas pä
Annams sydkust, Franska Indokina.
Inne i viken hamnen Bangoi.
Camus [kamy’], Albert (f. 1906),
fransk romanförfattare, essayist och
dramatiker, vars skådespel Caligula
uppförts i Sverige och vars
romaner Främlingen och Pesten (resp.
1946 och 1947) översatts till
svenska. C. tog aktiv del i
motståndsrörelsen och har stått nära
existentialismen, 1186.
Can’ada [eng. uttal: kän’ada],
officiellt Dominion of C., omfattar hela
Nordamerika n. om USA utom
Alaska. 9 570 538 km2, 14 430 000 inv.
1952. Den största av de brittiska
dominierna. Huvudstad Ottawa,
335 B, 578, 581 B, 585 B, 2490 K,
2493 B.
Canadabalsam, ett ljusgult,
lättflytande harts från amerikanska
Abies-arter, används bl. a. för att kitta
ihop glaslinser.
Canadian Pacific Railway Co.
[kanej’-dian passif’ik rej’loej kam’pani], ett
av världens största järnvägsbolag
med ett järnvägsnät (27 500 km),
som förbinder alla viktiga orter i
Canada från Halifax och S:t John
vid ö. kusten till Vancouver och
Victoria vid Stilla havet.
Canadian River [kane’jdian riv’a],
biflod till Arkansas, USA,
upprinner i s. Klippiga bergen, 1 450 km
lång.
Canaille [kanaj’], fr., pack, slödder-
Canal’ de Bourgogne [de borgån’jl
fransk kanal mellan Yonne (Seine)
och Saöne. 242 km lång.
Canal de l’Est [da läst’], kanal i ö.
Frankrike mellan Meuse och Saöne.
Med sidokanaler 450 km.
Canal’ du Centre [dy sanstr], kanal i
centrala Frankrike mellan Saöne
och Loire förbi Le Creusot.
Betydande transporter av kol och malm.
121 km.
Canal’ du Midi [dy midi’] eller
Languedockanalen, kanal i s.
Frankrike, som förbinder Medelhavet
med Atlanten över Garonne. 241
km, byggd 1666—81, — 1142.
Canalet’to, gängse benämning pä tvä
venetianska målare, Antonio Canale
(1697—1768) och hans systerson
Bernardo Bellot’to (1720—80), kända
för sina ytterst exakt utförda
stadsvyer, särskilt från Venedig, i
rik och verkningsfull färghållning
och med en nästan impressionistisk
ljusskildring. Antonio arbetade från
4047
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
