Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cawén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CAWÉN, ALVAR
CEDERSTRÖM, GUSTAF
Cawén, Alvar (1886—1935), finländsk
målare, tog under sina studieår i
Paris intryck av Cézanne och
kubismen och visar i sina
allmogebilder och altartavlor stort intresse
för färgsammanställningens
formella sida, 964.
Cavendish [käv’andisj], Henry (1731—
1810), engelsk kemist, som bl. a.
visade, att kolsyra och väte äro
gasarter, skilda från luft.
Fastställde även luftens konstanta
sammansättning, 3657.
Cavi’te, hamnstad på Luzon,
Filippinerna, 38 000 inv. 1939; vid C.
besegrade amerikanerna 1898 den
spanska flottan.
Cavling [kao’-], Henrik (1858—1933),
dansk journalist, chefredaktör för
Politiken 1904—27, en banbrytare
för modernt tidningsväsen i
Danmark.
Cawnpore [kå’npå], Khanpur, stad i
mell. delen av Nordindien vid
Ganges. 705 383 inv. 1951. Viktig
handelsstad och järnvägsknut,
metall-, textil- och läderindustri.
Bekant för en massaker på
engelsmännen under seapoysupproret
1857, — 1727 K, 1728.
di Cavour [kavo’r], Camillo Benso
(1810—61), italiensk statsman,
na-tionalliberal politiker och den
italienska enhetsrörelsens främsta
kraft. Konseljpresident i Sardinien
1852, slöt förbund med Frankrike
och besegrade med dess hjälp
Österrike 1859. Utnyttjade
upprors-rörelserna i Italien för att
åstadkomma en förening av de många
småstaterna, blev 1861 stats- och
utrikesminister i det nybildade
italienska riket, 1363.
Cavourkanalen, bevattningskanal i
Piemonte, n.v. Italien, byggd 1863
—65, 82 km lång, bevattnar 2 500
kvkm.
Caxton [käk’stan], William (d. 1491),
Englands första boktryckare.
Tryckte i Brügge omkring 1474 den
första engelska boken. Från 1476
verksam i England.
Cayam’be, vulkan i Anderna,
Ecuador. 5 840 m.
Cayenne [kaj än’], stad i Franska
Guayana. 10 961 inv. 1952. Tropiskt,
föga hälsosamt klimat, stor
nederbörd. n.v. om C. ligger Djävulsön,
1481 B.
Cayennepeppar, se Kajennpeppar,
2094.
Cayley [ke’jli], Arthur (1821—95),
jurist och matematiker, professor i
matematik i Cambridge 1863. Har
grundlagt invariantteorien inom den
analytiska geometrien.
Caylus [kälys’], Philippe de Tubières,
greve de C. (1692—1765), fransk
arkeolog och konstsamlare, vid
sidan av Winckelmann en av de
första företrädarna för
nyklassicismen.
Caymanöarna [kei’man], ögrupp
tillhörande England i Karibiska havet.
584 km2, 6 700 inv. 1943.
Huvudstad Georgetown.
CBS, förkortning för Columbia
Broad-casting System, se d. o.
CC, förkortning för Corps Consulaire,
konsulskåren.
cc (cc.), oegentlig beteckning för
kubikcentimeter.
Cd, kemiskt tecken för kadmium.
CD, förkortning för Corps
diploma-tique [-tik’], diplomatiska kåren.
Igenkänningsmärke för bilar som
tillhöra denna kår.
C-dur, tonart utan förtecken.
Parallelltonart är a-moll. Vårt tonsystems
grundskal a.
Ce, kemiskt tecken för cerium.
Cearå. 1. Stat i n.ö. Brasilien, vid
atlantkusten. 153 245 km2, 2 735 702
inv. 1950. — 2. Huvudstad i C., se
Fortaleza, 493 K, 497.
Cebü, ö i Filippinerna 4 390 km2, ca
1 milj. inv. Huvudstaden med
samma namn på ö. kusten har mer än
„ 167 503 inv. 1948, — 2237.
Cech [tjäch’], Svatopluk (1846—1908),
tjeckisk skald, ofta räknad som sin
tids främste. Hans dikter behandla
ofta nationellt tj eckiska ämnen i
demokratisk och patriotisk anda; i
synnerhet diktcykeln En träls
sånger har haft stor betydelse för de
_ tjeckiska frihetsströmningarna.
Cechy [tjäch’i], tjeckiska namnet på
Böhmen.
Ceci’dier, se Gallbildningar.
Cecil, Robert, tredje markis av
Salis-bury (1830—1903), engelsk
statsman, se Salisbury.
1. Cecil [sesl], William, engelsk
statsman, se Burleigh.
2. Cecil [sesl], Robert, lord Cecil of
Chelwood (f. 1864), engelsk
statsman, 1916—18 och 1924—27 medlem
av regeringen; insiktsfull förkämpe
för fred och mellanfolkligt
samarbete. Tilldelades Nobels fredspris
1937.
Cecilia, den heliga, kyrkomusikens
skyddshelgon, led martyrdöden i
Rom 230. Hennes dödsdag 22/11
firas av den katolska kyrkan.
Cecilia Månsdotter, av Ekasläkten,
Gustav Vasas moder. Hennes make,
Erik Johansson Vasa, avrättades
vid Sthlms blodbad; själv fördes
hon i fångenskap till Danmark där
hon dog 1522.
Cecilia Vasa (1540—1627), Gustav
Vasas dotter, äktade 1564 markgreven
Kristofer av Baden-Rodemachern,
blev 1575 änka och övergick till
katolicismen.
Cedar Rapids [si’do räp’ids], stad i
lowa, mellersta USA. 72 296 inv.
1950. Stor kvarnindustri.
Ce’de majo’ri, lat., vik för
övermakten !
Ceder, Cedrus, barrträdsläkte,
tillhörande granfamiljen. Mest berömd
är Libanoncedern från Libanon och
Cypern, där den förr bildade stora,
ståtliga skogar. Virket finns
numera ej i handeln, men det var på
grund av seghet och hållbarhet
förr högt uppskattat. Salomos
tempel var uppbyggt av C.
Cigarrlåd-trä får man ej av C. utan från en
virginsk en. Andra arter av C.
växa i Atlasbergen och på
Hima-laja, 301.
Cedera (lat. cedere), avstå från, giva
vika, jur. överlåta en fordran, göra
cession (se d. o.).
Cederblad, Carl (1886—1954),
läroverksadjunkt i Uppsala sedan 1919,
initiativrik och entusiastisk
folkbild-ningsman, redaktör för Verdandis
småskrifter 1928—48; har bl. a.
utgivit Beväringssvenska (1940),
Be-väringsstavning (1941) samt
Kamratskap (3 bd 1951).
Cederborg, Allan (1868—1931),
kommunalman och politiker; ordf, i
Stockholms stadsfullmäktige 1920—
27.
Cederborg, Carl August (1849—1933),
journalist och författare, känd för
sina historiska romaner, bl. a.
Göingehövdingen (1899), Den siste
snapphanen (1913).
Cederborgh, Fredrik (1784—1835),
romanförfattare, ämbetsman,
boktryckare, slutligen bruksägare. Skrev
romanerna Uno von Thrazenberg
och Ottar Tralling, ännu läsvärda
genom den saftiga realismen och
den festliga humorn.
1. Cedergren, Hugo (f. 26/7 1891), g.
m. Elsa C., ungdomsledare, fil. mag.,
v+e generalsekreterare i KFUM:s
världsförbund, 1987.
2. Cedergren, Elsa (f. 3/8 1893),
dotter till prins Oscar Bernadotte och
Ebba Munck af Fulkila, g. m. Hugo
C. Är ordförande i Sveriges
KFUK :s förbundsstyrelse samt
scoutchef i KFUK:s scoutförbund.
Cedergren, Henrik Thure (1853—1909),
telefontekniker, industriman.
Startade 1883 Stockholms allm.
telefon-ab och utförde
telefonanläggningar bl. a. i Ryssland och Polen;
stiftade C :ska uppfostringsfonden
för obemedlade barn. C. och L. M.
Ericsson kunna sägas ha grundlagt
det svenska telefonväsendet, 3429.
1. Cederhielm, Josias (1673—1729),
ämbetsman och politiker, 1708
sekreterare i Karl XII:s kansli; togs till
fånga vid Poltava och bedrev
under en 13-årig fångenskap ivrig
diplomatisk verksamhet, arbetade
bl. a. på ett närmande Sverige—
Ryssland. Blev efter hemkomsten
snabbt holsteinska partiets ledare,
riksråd 1723—27; hemkallades frän
ett diplomatiskt uppdrag i
Ryssland, anklagad för att ha
överskridit sina befogenheter och
avskedades.
2. Cederhielm, Josias Carl (1734—95),
sonson till J. C., politiker och
stats-ekonomisk författare. Var
anhängare av mösspartiet men avföll och
berövades sitt ämbete. Han ägnade
sig sedan bl. a. åt författarskap,
gjorde ett försök till politisk
comeback och blev kommerseråd 1786.
Cederlund, Gösta (f. 6/3 1888),
skådespelare, regissör, teaterchef,
anställd hos J. Liander 1908—11,
därefter knuten till olika teatrar i
Sverige och Finland, bl. a.
Lorens-bergsteatern 1917—24 och 1925—26;
chef för Stadsteatern i Hälsingborg
1926—29, sedan mestadels i
Stockholm. Filmer: Ett brott (1940),
Doktor Glas (1942), Skolka skolan
(1949), Flicka och hyacinter (1950).
1. Cederschiöld, Pehr Gustaf (1782—
1848), läkare, professor i obstetrik
och chef för Allmänna
barnbörds-huset från 1822. Åstadkom
förbättrad barnmorskeutbildning samt
bekämpade barnsängsfebern genom
desinfektion med klorvatten och
isolering. C. var en föregångsman
på detta område och föregrep
Sem-melweiss.
2. Cederschiöld, Gustaf (1849—1928),
brorsons son till Pehr Gustaf C.,
språkforskare: professor i Göteborg;
utgav en mängd fornsvenska och
fornisländska texter samt flera
utmärkta skrifter om nysvensk
språkriktighet (Om svenskan som
skriftspråk m. fl.).
3. Cederschiöld, Gunnar (1887—1949),
son till G. C., författare, affärsman.
Ursprungligen tidningsman,
sedermera i Svenska tändsticksbolagets
tjänst. Har skrivit bl. a. Som
handelsresande i Latinamerika (1944),
Efter levande modell (1949).
1. Cederström, Jacob (1782—1857),
friherre, militär, ämbetsman och
politiker. Deltog i krigen 1808—09
samt 1813—14, var landshövding och
militärbefälhavare på Gotland 1817
—31, riksdagsman 1809—51.
Verkade för näringsfrihet.
2. Cederström, Gustaf (1845—1933),
friherre, målare. Ursprungligen
militär, professor vid Konstakademien
1887—1911 (direktör 1899—1911),
ägnade sig främst åt historiemåleri, i
synnerhet med motiv från Karl
XII:s tid, t. ex. i Karl XII:s likfärd
(Nationalmuseum) och Magnus
Stenbock i Malmö 1709 (Malmö
Rådhus). C. målade även
samtids-bilder ofta med sociala och
religiösa motiv, 1235 B, 3293 B, 3328,
3369 B.
4°55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
