Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Châlons-sur-Marne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHÅLONS-SUR-MARNE
CHANCHÄN
delningen vid Chalmers tekniska
institut; den lägre avdelningen
om-bildades samtidigt till Göteborgs
tekniska gymnasium. C. är numera
i meritavseende jämställd med
Tekniska Högskolan i Stockholm och
har en med denna gemensam
överstyrelse. Kurserna är 4-åriga, 3073,
3588.
Chålons-sur-Marne [sjalån»’-syr-mar’n],
stad i n.ö. Frankrike vid Marne
och Marne-Rhenkanalen, s.ö. om
Reims. 36 834 inv. 1954. Textil- och
läderindustri, champagnetillverkning.
På Katalauniska fälten invid
staden blev Attila besegrad år 451, —
1401.
Chålons-sur-Saone [sjalån»’-syr-så’n],
fransk stad vid Saöne, där Canal
du Centre inmynnar. 37 399 inv.
1954.
Chamaecy’paris nutkaen’sis, barrträd,
se Sitkacypress.
Chamae’rops [kame’-], släkte bland
solfjäderspalmerna, se Dvärgpalm.
Chama’lhari, fjälltopp i Himalaya, v.
Bhutan, 7 350 m.
1. Chamberlain [t j eim’balin], Joseph
(Joe), (1836—1914), engelsk
politiker, den främste representanten för
såväl 80-talets radikalism som
90-talets imperialism. 1880—85 och 1886
medlem i Gladstones kabinett.
Motståndare till dennes försök att ge
Irland självstyrelse övergick C.
småningom till de konservativa och var
kolonialminister 1895—1903, där C:s
imperialistiska politik ledde till
Boerkriget. Utträdde ur regeringen
Balfour för att genomdriva en
tull-skyddspolitik som dock avböjdes av
väljarna 1905, — 3534.
2. Chamberlain, sir Austen (1863—
1937), son till J. C., engelsk
politiker, 1903—05, 1918—22
finansminister, 1924—29 utrikesminister, då han
ivrigt verkade för freden och
spelade en framträdande roll vid
tillkomsten av Locamoavtalet 1925.
Erhöll 1926 tillsammans med Dawes
Nobels fredspris för 1925.
3. Chamberlain, Neville (1869—1940),
halvbror till Austen C., engelsk
politiker, minister i flera konservativa
regeringar, premiärminister 1937—40.
Sökte genom eftergifter för Hitler
undvika kriget, bl. a. genom den
beryktade
Münchenöverenskommel-sen. I maj 1940 tvangs C. att avgå
som premiärminister, men kvarstod
i Churchills ministär till oktober
s. å., 701 B.
Chamberlain, Houston Stewart (1855
—1927), tysk författare av engelsk
börd, svärson till Richard Wagner.
Framlade i flera skrifter
grunddragen av den »raslära», som senare
upptogs av nazismen, 2802.
Chamberlen [tjeim’balin], ryktbar
engelsk läkarfamilj från mitten av
1500-talet till början av 1700-talet.
En av dess medlemmar, troligen
Peter C. (d. 1631), uppfann
förlossningstången, men uppfinningen
hemlighölls generation efter
generation för att utnyttjas ekonomiskt.
Chamberlin, Edward (f. 1899),
amerikansk nationalekonom, professor i
Harvard. Bekant genom sina
undersökningar om prisbildning och
prispolitik vid monopol och
mono-polliknande företag.
Chamberlin [tjeim’balin], Thomas
Crowder [krauda] (1843—1928),
amerikansk geolog, president för
Chicago universitet. C. är mest känd
genom den s. k. Chamberlinska
planetisimalhypotesen. Enligt denna
har vårt solsystem uppkommit
genom en ebb- och flodvåg på solens
yta, förorsakad av en
förbipasserande stjärna, varigenom stora
mängder materia slungats ut i
världsrymden.
Chambers [tjeim’bas], Raymond
Wil-son (1874—1942), engelsk
språkforskare, ryktbar kännare av den
forn-engelska litteraturen, bl. a.
Beo-wulf.
Chambers [tjeim/bas], William (1726—
96), engelsk arkitekt, anslöt sig
huvudsakligen till den palladianska
klassicismen, t. ex. i det 1776—86
uppförda Somerset House i London.
Anläde Kew Gardens och var en
stor beundrare av kinesernas
byggnads- och trädgårdskonst.
Förmedlade viktiga impulser från Kina till
Europa efter en resa i Orienten.
Chambertin [sjan»bärtän»’], vindistrikt
i Bourgogne mellan Dijon och
Beaune.
Chambéry [sjan»beri’], huvudstad i
franska departementet Savoie
mellan Lac du Bourget och Isère. 32 139
inv. 1954. Förr residensstad för
grevarna av Savoyen. Vackert slott,
katedral.
Chambord [sjan»bå’r], slott i franska
dep. Loir-et-Cher, påbörjat omkring
1520 av Frans I, senare tillbyggt av
Ludvig XIV; i sina ursprungliga
delar ett av den franska renässansens
främsta byggnadsminnesmärken.
Tillhör sedan 1914 franska staten,
1172.
Chambord [sjan»bå’r], Henry (1820—
83), hertig av Bordeaux, greve av
C., fransk tronpretendent, sonson
till Karl X. Hade efter Napoleon
Hlts fall utsikt att bestiga tronen,
vilket dock strandade på hans egen
omedgörlighet.
Chambre [sjan»br], fr., kammare, rum
— C. des députés [de depyte’],
motsvarar vår andra kammare. — C.
des pairs [de pä’r], pärskammaren.
— C. séparée [separe’], enskilt rum
(på restaurang el. dyl.).
Chamfort [sjan»få’r],
Sébastien-Roch-Nicolas (1741—94), fransk författare,
mest berömd för sina aforismer.
von Chamisso [tjamis’å], Adalbert
(1781—1838), tysk skald och
naturforskare. Hans mest betydande verk
är berättelsen om Peter Schlemihl,
mannen utan skugga (sv. ö. 1926).
Chamonix-Mont-Blanc [sjamoni’ må’?
blan»], fransk turistort vid foten av
Mont Blanc. 5 699 inv. 1954. Är en
av Alpernas förnämsta
vinteridrottsplatser, 2577, 3052.
Chamotte eller chamotT, bränd eldfast
lera. Användes till eldfast tegel,
deglar, ugnsinfodringar m. m.
Champagne [sja^panj’], franskt
landskap kring Marne och mellersta
Seine; tillhör Parisbäckenets
randlandskap. I den n. delen odlas vin
kring Reims m. fl. städer, i s. äro
fåravel och spannmålsodling
övervägande. Slagfält under både första
och andra världskriget, 1143 K.
Champagne [sjampanj’], namn på
musserande vitt vin av blå och
gula bourgognedruvor från vissa
bestämda kommuner i trakten av
floden Marne, uppkommet i slutet
av 1600-talet. Cirka 12 % alkohol.
Torr (»sec» [seck] några % socker),
mogen C. kan serveras som
apéri-tif; till fågel, kött, ost — kyld till
12—14°; relativt ungtorr C. till fisk
och skaldjur (10—12°); halvtorr
(»demi’-sec», 6 % socker) och
halvsöt (»demi’ Doux» [dömi’ do], 9 %
socker) till bakverk, konfityrer,
glass (10—14°), 51, 1146, 3698.
Champagny [sjan»panji’], Jean Baptiste
de C., hertig av Cadore (1756—
1834), fransk militär och diplomat,
Napoleons utrikesminister 1807—11.
de Champaigne [sjanspanj], Philippe
(1602—74), fransk målare av
flandrisk börd, vars konst betecknar en
opposition mot barocken,
hovmålare 1628. Började som
dekorations-och historiemålare, blev omsider en
av tidens främsta porträttmålare
med realistisk och psykologisk
skarpblick. C. var starkt påverkad
av jansenistisk fromhet, vars allvar
särskilt på senare år präglade hans
konst, 1173, 2828 B.
Champinjoner, Psallio’ta (Aga’ricus),
släkte bland svartskivlingarna. Fot
med ring utan strumpa. Skivorna
svartna, när sporerna mogna.
Läckra matsvampar. Störst är
kungs-champinjonen, P. augusta, hatt 25
cm, fot vid med nedhängande ring.
Snöbollschampinjonen, P. arven’sis,
förväxlas stundom med
flugsvampar men har i motsats mot de
senare svartnande skivor, 3299, 3300 B.
Champion [fr. uttal sjan»piån»’, eng.
uttal tjäm’pjan], under medeltiden
riddare, som var någons försvarare
(t. ex. ett barns, en kvinnas);
användes nu om mästaren inom
någon idrottsgren eller om hundar
som besegrat sina medtävlare vid
en hundutställning. — C. of the
world [av 3a oaTd], världsmästare.
Champlain [tjäm’plin], Lake C., sjö i
n.ö. Amerika på gränsen mellan USA
och Canada, 28 m ö. h., 1920 km2,
180 m djup. Avvattnas av Richelieu
river till St. Lawrence.
Champlain-kanalen förbinder St. Lawrence
över sjön med Hudsonfloden.
Champlainperioden [tjäm’plin-], den
sen- eller postglaciala perioden i
Nordamerika, började vid den sista
inlandsisens tillbakaryekande.
de Champlain [da sjan»plä’n»], Samuel
(1567—1635), fransk
upptäcktsresande, vilken grundläde kolonin Quebec
i n.ö. delen av Nordamerika. C.
upptäckte den efter honom
uppkallade sjön Champlain, 75, 582.
Champollion (tjan»påljån»], Francois
(1567—1635), fransk
upptäcktsresande. Utforskade från 1603 trakterna
kring S:t Lawrencefloden,
grundade 1608 Quebec, upptäckte 1609
Lake Ch., blev därpå franska
Kanadas guvernör och den egentlige
grundläggaren av kolonien.
Champollion [sjan«påljån»’], Frangois
(1790—1832), fransk egyptolog, en
av egyptologins grundläggare.
Genom hans tolkning av
Rosettestenens skrift lades grunden till
studiet av hieroglyfinskrifterna, 775.
Champs-ÉIysées [sjan»selise’], fr., de
elyseiska fälten, bred aveny i Paris
som leder från Place de la
Concorde till Triumfbågen, 2621 B, 2622,
3741 B.
Chamson [sjan»sån»’], André (f. 1900),
fransk författare, mest känd för
sina bygderomaner.
Chancellor [tjan’sala], Richard (d.
1556), engelsk upptäcktsresande.
Nådde under ett försök att
framtränga n. om Asien 1553 fram till
Vita havet och Archangelsk,
varifrån han for till Moskva och
inledde den engelska handeln på Vita
havet.
Chancellor of The Duchy of Lancaster
[tjan’sala av 3a datji av [-läng’-kasta],-] {+läng’-
kasta],+} gammal medeltida engelsk
ämbetstitel. Kanslern för
hertigdö-met Lancaster som numera tillhör
kabinettet är ett slags minister
utan portfölj.
Chancellor of the Exchequer
[tjan’-sala av 3i ikstjäk’a], eng.,
räntekammarkansler, finansminister.
Chanchån [tjantjan’], ruinstad i n.
Peru, huvudstad i det forna
Chimü-riket. C. som anses vara Amerikas
största ruinområde beräknas ha
omfattat ungefär 30 km2 med ca
250 000 invånare. Staden omgavs av
en mur i soltorkat tegel och gjor-
4060
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
