Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Chanchani ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHANCHANI
CHARKOV
des fruktbar genom storslagna
konstbevattningsanläggningar.
Chanchani, 6 090 m högt berg i Peru,
2689.
Chancre, fr., detsamma som Schanker.
ChandaTa [tj-], sammanfattande
benämning på den kastlösa
befolkningen i Främre Indien.
Chandemagor [sjansdärnagå’r],
Chan-demagar, tidigare fransk stad i
Bengalen, 35 km n. om Calcutta,
Indien. 38 000 inv. 1941.
Juteväve-rier. Överläts i aug. 1949 till
Indiska unionen, 1161, 1727 K.
Chandler [tjän’dla], Raymond (f.
1888), amerikansk författare, mest
känd för sina hårdkokta
kriminalromaner, bl. a. Farewell, my lovely
1940 (sv. Mord min älskling, 1947),
704.
Chandragupta, konung i Indien
omkring 320—300 f. Kr. Grundade
Maurya-dynastiens välde i Indien
och Afganistan. Skall ha sett
Alexander under dennes indiska
fälttåg, 1732.
Changaibergen, bergstrakt i n.
Mongoliet, en utgrening av Altai. 3 300 m
ö. h.
Chang-Chou. 1. Stad i ö. Kina vid
Kejsarkanalen, 200 000 inv. — 2.
Stad i s.ö. Kina, 500 000 inv., 1995 K.
Chang-chun, huvudstad i provinsen
Kirin, Mansjuriet, mellan Mukden
och Harbin. 725 000 inv. Hette 1932
—49 Sinking. Järnvägsknut,
betydande handel med timmer,
spannmål och sojabönor.
Change [sjanssj], fr., växling,
växelbank. — Changera, växla, förändras.
Chang Hsue-liang (f. 1898), kinesisk
general; övertog efter fadern, Chang
Tso-lin, makten i Mandsjuriet; då
Japan intog Mandsjuriet anslöt C.
sig till Nankingregeringen och
tillfångatog 1937 Chiang Kai-shek, men
tvisten bilades omedelbart.
Chang’sha, huvudstad i kinesiska
provinsen Hunan, vid Siangkiang,
biflod till Yangtsikiang, 700 000 inv.
1946. Svensk mission, 1995 K.
Chang Tso-lin (1876—1928), härskare
i Mandsjuriet. Började som
rövarhövding, anställdes i kinesiska
armén, avancerade till general och
härskare i Mandsjuriet, där han
visade sig vara god organisatör. Dog
efter ett bombattentat.
Channing [tjän’ing], William E. (1780
—1842), amerikansk författare och
teolog. Försvarade talangfullt
unita-rismens gudsuppfattning och utgav
en mängd skrifter och uppsatser —
t. ex. om Napoleon, Milton och
Fé-nelon — som länge voro
bestämmande för amerikansk uppfattning.
Chans [tjans], fr. chance [sjanss],
utsikt, möjlighet, gynnsamt tillfälle.
Chanson [sjan"såne], fr., sång, visa,
oftast i strofform och av populär
karaktär, 1187, 2380.
Chanson de geste [sjanssån«’ da sjäs’t],
kallas de medeltida franska
hjältedikter, som företrädesvis skildra
striderna mot saracenerna och hade
sin blomstringstid på 1100-talet.
Många handla om Karl den store
och hans paladiner, däribland den
bekanta Rolandssången, översatt av
Frans G. Bengtsson, 1177.
Chansonet’t (fr. chansonette), visa,
slagdänga, förr även
varietésång-erska.
Chantepie de la Saussaye [sja^stpi’ da
la såsä’], Pierre Daniel (1848—1920),
holländsk teolog och
religionshistoriker, professor i Leiden. En av
banbrytarna inom den
religionshis-toriska forskningen.
Chantilly [sjanetiji’], stad i
departementet Oise, n. Frankrike. 6 000
inv. I C. finns en berömd
kapplöp-ningsbana och ett slott, tillhörigt
släkterna Montmorency och Condé,
förstört under franska revolutionen,
återuppbyggt 1876—85 av hertigen
av Aumale och med sitt bibliotek
och sina rika konstsamlingar 1886
skänkt till Institut de France. C.
var tidigare även berömt för sin
spetstillverkning.
Chantillyost [sjangtiji’-], mjuk
dessertost av samma typ som Brie (se
d. o.), tillverkas även i Sverige.
Chanut [sjany’], Pierre (1604—67),
fransk diplomat, 1646—51 och 1653
sändebud i Sverige. Vann
Kristinas förtroende och påverkade
hennes omvändelse till katolicismen.
De s. k. Mémoires de Chanut äro
ej författade av C.
Chao-chou, stad i s.ö. Kina vid
Han-kiang n. om Kanton. Ca 800 000 inv.
Chaperon [sjapråns’j, fr., hätta.
Försvenskat chaperong, »förkläde»,
du-enna. — Chaperon rouge [rosj],
Rödluvan.
Chaplain [sjaplän«’], Jules Clément
(1839—1909), fransk medaljör, en
av nydanarna inom 1800-talets
franska medalj konst. C. utförde ett
stort antal medaljer, vars tekniska
kvalitet var mycket hög.
Chaplin [tjäpTinj, Charles Spencer
(Charlie) (f. 16/4 1889), amerikansk
filmskådespelare, -producent och
-regissör. Började som
barnskådespelare, kom 1910 till USA som
stjärna i Karnos varietétrupp.
Filmer: På axel gevär (1918),
Chap-lins pojke (1920), En kvinna från
Paris (1923), Guldfeber (1925),
Stadens ljus (1931), Moderna tider
(1936), Diktatorn (1941). Monsieur
Verdoux (1947), Rampljus (1952),
603.
af Chapman [tjap’-], Fredrik Henrik
(1721—1808), skeppsbyggare och
sjömilitär. Utförde under Gustav
III:s regering en nybyggnad av
svenska flottan (linjeskepp och
fregatter).
Chapman [tjäp’mon], George (1559—
1634), engelsk författare, skrev,
såväl ensam som i samarbete med
andra, flera utmärkta skådespel.
Mest är han ihågkommen som en
framstående poet och en skicklig
översättare, bl. a. av Homeros, 838.
Chappe [sjap], Claude (1763—1805),
fransk uppfinnare. C. uppfann ett
på sin tid mycket använt system
för optisk telegrafering.
Chapra [tjapra’], stad i n. Indien vid
Gogras inflöde i Ganges. 42 000 inv.
Chapultepec-akten [sp. uttal
tjapulte-päk’, eng. tjapaVtapäk], konvention,
antagen vid panamerikanska
konferensen i Mexico City 1945, och
innebärande att de amerikanska
republikerna skulle samordna sitt
försvar enligt en regional pakt för
västra halvklotet.
Chara’ceae [k-], se Kransalger.
Charad [sjara’d], (fr. charade),
ord-och stavelsegåta. Ex.: Mitt första
är oxens läte (böl), mitt andra är
oxens bete (mark), mitt hela är
oxen själv (Böhlmark).
Charadri’idae, se Brockfåglar, 3630.
Charbin eller Harbin, stad i
Mandsjuriet, ö. Asien, vid Sungarifloden.
760 000 inv. 1947. Viktig
handelsstad och en knutpunkt för
järnvägsnätet, flodhamn, 1995 K.
1. Charcot [sjarkå’], Jean Martin
(1825—93), fransk nervläkare, som
gjort viktiga undersökningar om
hysterien. C. ansåg, att
sinnessjukdomar äro lika materiellt betingade
som de organiska sjukdomarna,
1672, 2751, 2757.
2. Charcot [sjarkå’], Jean Baptiste
(1867—1936), son till J. M. C., fransk
läkare och polarforskare, företog
1903—05 och 1908—10 sydpolsexpe-
ditioner, varunder bl. a. Charcots
land upptäcktes, samt senare flera
expeditioner till Nordatlanten ocn
östgrönland, 2684.
Chardin [sjardäns’]( Jean Baptiste
Si-méon (1699—1779), fransk
figur-och stillebenmålare, till ämnesval
och teknik nära besläktad med
1600-talets holländska genremålare;
företräder med sina intima
skildringar av småborgerligt vardagsliv
den realistiska riktningen i franskt
1700-talsmåleri. Arbetade med ett
intensivt valör- och ljusstudium i
synnerhet i sina stilleben, var även
en rättfram och träffsäker
porträttmålare. Nationalmuseum äger
genom inköp av C. G. Tessin en
förnämlig samling av C:s konst, bl. a.
Morgontoiletten och Stilleben med
död hare, 1174, 2402.
Chardonne [sjardån’], Jacques, pseud.
för Jacques Boutelleau (f. 1884),
fransk romanförfattare, vars många
böcker utmärkas av subtil
psykologisk analys, särskilt av
äktenskapliga förhållanden.
Charente [sjaran»’t]. 1. Dep. i v.
Frankrike, 5 972 km2, 313 635 inv.
1954. Huvudstad Angoulème. — 2.
Flod i v. Frankrike från Massif
Central till Biscayabukten strax n.
om Gironde. Vid floden ligga
Angoulème, Cognac och Rochefort.
Betydande vinodling,
konjakfabrikation, 1145.
Charente-Maritime [sjaran«’t [-maritimm’],-] {+mari-
timm’],+} departement i v. Frankrike.
7 232 km2, 447 973 inv. 1954.
Huvudstad är La Rochelle.
Charge [sjarsj], fr., syssla, ämbete. —
Chargera, belasta, användes mest
i betydelsen överdriva.
Chargé d’affaires [sjarsje’ dafä’r],
diplomat, tillhörande den lägsta
klassen sändebud. C. anställes när
annan representant saknas på platsen
eller under dennes frånvaro.
Ackrediteras hos vederbörande stats
utrikesminister, 710.
Chargeh, El Chargeh, oas i Libyska
öknen, Egyptens största oas, n.v.
om Assuan i en djup sänka.
Järnväg till Nildalen, märkliga
forn-lämningar, bl. a. ett Amontempel.
Charing Cross [tjä’ring krås’], livligt
trafikerad öppen plats s. om
Tra-falgar Square i London.
Chari’terna, i den grekiska gudaläran
behagets gudinnor (motsvaras i den
romerska av gracerna): Aglaia,
Eu-frosyne och Thaleia, döttrar av
Zeus och Eurynome.
Charity begins at home [tjä’riti
be-gins’ ät håom], eng., välgörenheten
börjar hemma, det gäller först och
främst att sörja för de sina.
Charivari’ [sja-], fr., »kattmusik»,
benämning för det oväsen, som
fördes vid bröllop mellan omaka
kontrahenter under medeltiden;
även demonstration mot politiskt
oliktänkande. — Le C. är namnet
på en fransk skämttidning.
Char’kov eller Harkov, industristad i
ö. Ukraina, Sovjetunionen, vid en
biflod till Donets. 833 000 inv. 1939.
Den industriella uppblomstringen
har gynnats av närheten till
Do-netsbäckenets kolfält. Tillverkning
av traktorer, automobiler,
järnvägs-materiel, jordbruksmaskiner m. m.
Flyghamn, rundradiostation. C.
grundades av en kosack, Charikov,
1653. Under andra världskriget
stodo tre stora fältslag om staden,
som två gånger erövrades och
förlorades av tyskarna. Det största
slaget utkämpades i maj 1942 under
Timosj enkos försök att återta
staden. Stor förödelse genom
krigsaktionerna, 3157 K.
4O6i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
