Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Chenonceaux ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHENONCEAUX
CHIAPAS
(1764—1811), bror till André de C.
Revolutionär och jakobin,
senklassi-cistisk dramatiker, vars agitatoriskt
politiska pjäser hade stor framgång.
Under Napoleon var C. en
inflytelserik medlem av Franska
akademien.
Chenonceaux [sjonån?så’], slott i
franska dep. Indre-et-Loire, tre mil ö.
om Tours, beläget på en holme i
floden Cher och delvis på valvbågar
över floden, började byggas 1515 och
tillhör den franska renässansens
främsta byggnadsminnesmärken,
1172.
Chenopodia’ceae [ke-], mollväxter,
växtfamilj omfattande ca 500 arter,
som vanl. är mer eller mindre
köttiga örter och oftast växa på
havsstränder, saltstäpper eller omkring
människoboningar och på åkrar.
Hit hör bl. a. spenaten, rödbetan
och vitbetan.
Cheopspyramiden [ke’-], världens
största byggnadsverk, uppförd av den
egyptiske konungen Cheops omkring
2700 fr. Kr. vid byn Gize, nära Kairo.
C. består av 208 avsatser, vilka
ursprungligen voro utfyllda med
polerade block. Var från början 147 m
hög och varje sida vid basen 230 m
lång, 776, 3234.
Chequers, The C. [3a tjek’as],
1500-talsslott 45 km n.v. om London.
Sedan 1921 brittiske premiärministerns
lantresidens.
Cher [sjär]. 1. Flod i mellersta
Frankrike från Centralmassivet till Loire
nedom Tours. 320 km lång. — 2.
Departement i mellersta Frankrike,
7 304 km2, 284 376 inv. 1954.
Huvudstad Bourges.
Cherbourg [sjärbo’r], stad i n.
Frankrike, vid Engelska kanalen, på
nordsidan av halvön Cotentin. 38 262 inv.
1954. Befäst örlogshamn samt
pas-sagerarhamn för transoceana linjer.
Under andra världskriget utsatt för
våldsamma allierade flyganfall,
1142, 1143 K.
Cherbuliez [sjärbylie’], Victor (1829
—99), schweizisk-fransk författare,
medlem av Franska akademien, på
sin tid mycket populär genom sina
skildringar ur det mondäna livet och
som kritiker.
Cherchez la femme [sjärsjé’ la famm],
fr., »sök kvinnan»!, uttryck, som
anspelar på att någon kvinna står
bakom en händelse. Jfr Oü est la
femme?
Chéret [sjerä’], Jules (1836—1932),
fransk litograf och målare. C.
grundade och förestod 1866—81 ett
tryckeri i Paris, och inledde med de
där framställda litograferade
reklamplakaten i flera färger en ny
tid för den konstnärliga affischen,
2814.
Che’ribon, hamnstad på Javas n. kust.
54 000 inv. 1930. Export av socker
och kaffe.
Cherkass’kij [tj-], Shura (f. 1911),
rysk-amerikansk pianist, har
kon-serterat bl. a. i Stockholm (f.f.g.
1936) och även komponerat egna
verk.
Cheroke’ser [tje-J, nordamerikansk
indianstam som ursprungligen
bebodde s. Alleghanybergen. C. äro
numera sammanförda i reservat i
Oklahoma, där de uppgå till ca
40 000.
Cherrapunji [tjärapon’ji], ort i Främre
Indien i Assam, med mer än 12 m
årlig nederbörd, 334.
Cherson [chärså’n], rysk stad i
Ukraina vid Dnjepr. Ca 97 000 inv.
1939. Kvarnar, spannmålsexport,
3157 K.
Chersone’sus (grek. kerson’esos,
halvö), under antiken namn på
flera halvöar och städer, t. ex. C.
tra’cica, nuv. Gallipoli.
Cherubi’ni [ke-], Luigi (1760—1842),
italiensk kompositör, verksam
främst i Paris (från 1788),
konser-vatoriedirektör där 1821. Mest känd
genom operorna Vattendragaren och
Lodoiska samt ett Requiem i
d-moll, 1187, 1824.
Cherus’ker [k-], fomgermansk
folkstam, bosatt i Harz, särskilt bekant
för sitt uppror mot romarna år 9
e. Kr. C. uppgingo slutligen i det
sachsiska stamförbundet.
Chervell [tja’oäl], lord Frederick
Alexander (Lindemann), (f. 1886),
engelsk fysiker och krigsteknisk
uppfinnare, regeringens expert
under andra världskriget på fysikaliska
krigstekniska frågor,
generalkrigskommissarie 1942—45.
Chesapeake viken [tjäsapi’k-], en 32
mil lång vik av Atlanten på
Nordamerikas östkust, avskiljer
Dela-warehalvön; bland de många floder,
som utfalla i viken, märkas
Susque-hanna, Potomac och James River.
Betydande ostronfiske.
Cheshire [tjäsj’a] el. Chester, grevskap
i n.v. England, s. om Mersey. 2 640
km2, 127 500 inv. 1954. Huvudstad
Chester. Från C. kommer
Chester-osten.
Chesneco’pherus, Nils (1574—1622),
ämbetsman. Som hovkansler hos
Karl IX var C. sedan 1602 dennes
förnämste rådgivare, men föll i onåd
efter konungens död.
Chesney [tjes’ni], Francis Rawdon
(1789—1872), skotsk officer och
upptäcktsresande, undersökte i Egypten
och Mindre Asien möjligheterna för
anläggande av en kanal mellan
Medelhavet och Röda Havet.
Chester [tjäs’ta]. 1. Huvudstad i
grevskapet Cheshire, v. England, vid
floden Dee. 58 100 inv. 1954. Delvis
mycket ålderdomlig prägel, gotisk
katedral. Flygplansfabriker, bly-,
läder- och tobaksindustri. Turistort,
3273 K. ■— 2. Stad i Pennsylvania, ö.
USA, vid Delaware. 66 039 inv. 1950.
God hamn och stora skeppsvarv.
Grundlädes av svenska kolonister
omkring 1645 under namn av
Up-land. — 3. Detsamma som Cheshire.
Chesterfield [-fild], stad i mellersta
England, s. om Sheffield. 67 810 inv.
1954. Textilindustri.
Chesterfield [tjäs’tafild], Philip
Stan-hope, earl av C. (1694—1773),
engelsk statsman och författare; hade
flera diplomatiska uppdrag och ledde
på 1730-talet skickligt
överhusoppositionen mot Walpole; var senare
medlem av Pelhams ministär; är
som författare känd för sin lysande
bok »Brev till en son».
Chesterost, en om cheddarost
påminnande sötmjölksost. Tillverkades
ursprungligen i grevskapet Cheshire
(Chester) i England.
Chesterton [tjäs’tatan], Gilbert Keith
(1874—1936), engelsk författare. I
sina kvicka och ofta paradoxala
essäer och kritiker har han med stor
bravur hävdat sin katolska
åskådning mot de flesta modernistiska
hugskott och trosläror. Bland
svenska översättningar av hans
enorma produktion må nämnas den
polemiska programskriften
Ortodoxi, monografierna över Thomas
av Aquino, Franciscus av Assisi och
Dickens, den humoristiska romanen
Det flygande värdshuset och
berättelserna om mästerdetektiven Fader
Brown, 704.
Chevaleresk (fr. cheval, häst),
ridderlig, högsinnad, artig.
Chevalier [sjevalje’], fr., riddare
(även fransk adelstitel), kavaljer. —
C. de la triste figure (da le trista
figy’r), riddaren av den sorgliga
skepnaden (Don Quijote). — C.
er-rant (ärrans’), vandrande riddare. —
C. sans peur et sans reproche (sang
pör e sang rapråsj’), riddare utan
fruktan och tadel.
Chevalier [sjevalje’], Maurice (f. 12/9
1889), fransk revy- och
filmskådespelare, upptäcktes av Mistinguett
och lanserades av henne på
revyscenen. C. har under 30-talet varit
engagerad i Hollywood där han
varit en av de populäraste i
operettfacket. Bland hans filmer kunna
nämnas: Prinsgemålen (1929), Pappa
opp i dagen (1933) samt Glada
änkan (1934) och Kungen (1949).
Chevalier [tjavalie’], Michel (1806—
79), fransk politiker och
nationalekonom, frihandelspolitikens
förnämsta förfäktare i Frankrike.
Chevallier [sjevalje’], Gabriel (f.
1895), fransk författare i den
humoristiska genren. Till svenska
har översatts Förargelsens hus
(1945), Pojkar och patrar (1950),
Förtjusningens hus (1951).
Cheviotfår [tji’viat-], fårras,
uppkallad efter Cheviot-Hills i
gränstrakterna mellan England och
Skottland. Kännetecknas bl. a. av sitt
ullfria, vita, högt burna huvud.
Finnes sedan länge i Sverige och
hålles mest för köttets skull. Ullen
är grov, 1279 B, 3076.
Cheviot-Hills, bergsområde på
engelskskotska gränsen upp till 816 m ö. h.
Berömd fåravel. Jfr ovan, 3076.
Chevreul [sjavröl’], Michel Eugène
(1786—1889), fransk kemist,
professor i Paris, känd bl. a. genom sina
undersökningar om de animaliska
f ettämnena.
Chevreuse [sjavrö’s], Marie de Rohan,
hertiginna av C. (1600—79), fransk
salongsdam. Politiskt intrigant, en
av de främsta motståndarna först
till Richelieu och sedan, tidvis, till
Mazarin.
Chevrolet, amerikanskt bilmärke,
tillhörigt General Motors sedan 1918.
Chevrolet Motor Co. grundades 1911
av racerbilisten Louis Chevrolet
(1878—1941), 385 B.
Chevrote’ra, (av fr. chèvre, get),
bräka, sjunga med darrande röst,
ett vanligt fel hos amatörsångare.
Cheyenne [sjijän’]. 1. Huvudstad i
Wyoming, USA, på ö. sluttningen
av Klippiga bergen. Järnvägsknut.
31 935 inv. 1950. — 2. Biflod till
Missouri från Black Hills, 1 368 km.
Cheyennerna, indianstam tillhörande
algonkinernas språkgrupp; bodde
förr i Minnesota, nu hemmahörande
i Montana och Oklahoma.
1. Chiang Kai-shek (f. 1887), kinesisk
marskalk och statsman. Blev 1925
Kantonregeringens överbefälhavare i
inbördeskriget, 1928 Kinas ledare
med residens i Nanking. Sökte ena
Kina under krigen mot Japan, 1942
ABCD-statemas (se d. o.)
överbefälhavare i Kina, president 1943.
Sedan den av C. ledda
Kuomintang-regimen besegrats i inbördeskriget
av kommunisterna, tog han 1949 sin
tillflykt till Formosa, där han med
amerikanskt stöd lyckats hålla sig
kvar, 605.
2. Chiang Kai-shek, Mayling, f. Soong
(f. 1898), g. m. Ch. K. 1927, har
spelat stor politisk roll som sin
mans rådgivare och gjort flera
politiska utrikesresor. Har även
framträtt som författarinna: Mitt fria
Kina (sv. ö. 1941), 605.
Chia’nti [kian’ti], bergstrakt i
Tos-ca’na, s.ö. om Florens, känd för sitt
i bastomspunna flaskor tappade vin,
1817, 3698.
Chiap’as, stat i s. Mexiko på Tehuante-
4064
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
