Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Chatfield ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHATFIELD, ERNIE
DE CHENIER, MARIE-JOSEPH
Chatfield [tjät’fild], sir Ernle (f. 1873),
engelsk sjömilitär och politiker,
förste sjölord och chef för
marinstaben 1933, amiral i flottan 1935,
1939—40 minister för försvarets
koordination.
Chatham [tjät’am], stad i Kent, s.ö.
England, tre mil ö. om London.
48 520 inv. 1954. Tillsammans med
Rochester och Gillingham mer än
170 000 inv. Arsenal och örlogsvarv.
Chatham, lord, se Pitt.
Chathamöarna [tjät’am], brittisk
ö-grupp i Stilla havet ö. om Nya
Zeeland, 963 km2. 702 inv.
Chatjaturja’n, Aram (f. 6/6 1904),
rysk tonsättare, vars kompositioner
utgå från kaukasiska och andra
ryska folkmelodier. Främst känd
genom symfonier och
instrumentalkonserter, 2911.
Chattahoochee [tjätaho’tji], flod i s.ö.
USA, upprinner på Blue Mountains
och utfaller i Mexikanska bukten.
Chattanooga [tjätano’ga], stad i s.ö.
Tennessee, USA, vid
Tennessee-floden. 131 041 inv. 1950. Stor
järnindustri. Här segrade Grant 1863
över sydstatsarmén. Slagfältet är nu
nationalpark.
Chatter [sjatt’er], forngermansk
folkstam, bodde från första
århundradet i vinkeln mellan Rhen och
Donau, bildade sedan en grupp inom
frankernas stam.
Chatterton [tjät’atan], Thomas (1752—
1770), engelsk skald. Hans skickliga
förfalskningar av medeltida
manuskript och dikter väckte stort
uppseende och bidrog till det senare
1700-talets starka intresse för
medeltiden. Själv blev han en
legendarisk gestalt, inte minst genom att
han innan han ännu fyllt 18 år
begick självmord.
Chaucer [tjå’sa], Geoffrey (omkring
1340—1400), engelsk diktare, mest
berömd för Canterbury tales (sv. ö.
av H. Jernström, 1938), en samling
till största delen versifierade
berättelser av vilka många höra till
världslitteraturens största
mästerverk. Även andra verk av honom
ha stort värde, t. ex. den berättande
dikten om Troilus och Criseyde, ett
ämne som Shakespeare senare skulle
komma att behandla, 604 B, 837 B.
Chauker, forngermansk folkstam vid
nordsjökusten mellan Ems och Elbe.
Uppgingo på 300-talet e. Kr. i
sachsiska och frisiska stammar.
Chaussé [sjåse’], fr., bred landsväg,
ofta flankerad av planterade träd.
Chautemps [sjåtang’], Camille (f.
1885), fransk politiker. Vid andra
världskrigets utbrott v.
konseljpresident, i vilken egenskap han även
ingick i Petains kabinett 1940, som
han dock kort därpå lämnade för
att bege sig till Amerika. 1947 dömd
(frånvarande) till fem års fängelse
för sitt tidigare samarbete med
tys-kcnns»
1. Chauveau [sjåvå’], Evrard
(1660—-1739), fransk målare, verksam i
Sverige 1696—1703, utförde
dekorativa målningar på Drottningholm
och i Tessinska palatset
(nuvarande överståthållarämbetet).
2. Chauveau, René (1663—1722), bror
till E. C., fransk bildhuggare,
verksam i Sverige 1693—1700, utförde
bl. a. plastiska dekorationer i
Stockholms slott samt dekorativa reliefer
i Tessinska palatset.
Chauvinis’m [sjå-], fr. chauvinisme,
efter den skrävlande soldaten
Chau-vin i en vådevill från 1831,
överdriven och missriktad
fosterlandskärlek. — Chauvinis’t, person med
dessa egenskaper.
Chaux-de-Fonds, La C. [-[la-sjå’-da-fåns’],-] {+[la-sjå’-da-
fåns’],+} schweizisk stad i kant. Neu-
chåtel i en dal i Jurabergen, nära
franska gränsen. 35 300 inv. 1953.
Är jämte Le Locle huvudort för
den schweiziska urtillverkningen.
Chaza’rer [cha-] eller khazarer,
turkiskt folk vid Ural, utbredde sig
under 600- och 700-talen fram till
Dnjepr och hade sin huvudfästning
Itil vid Volga. I förbindelse med
Konstantinopel, kuvades av
ryssarna på 1000-talet.
Cheb, tjeckiska namnet på staden
Eger.
Chebeck’, långt, smalt tre-mastat
fartyg av galärtyp numera
förekommande i Medelhavet. Begagnades
under 1700-talet även som
krigsfartyg, bl. a. av ryska flottan under
kriget mot Sverige 1788—90.
Check, en av checkräkningsinnehavare
utställd anvisning till en bank att
av på checkräkningen innestående
medel utbetala visst belopp till
checkinnehavaren. Förekommer även
i internationella
betalningstransak-tioner såsom anvisning till utländsk
bank att av svenska bankers eller
riksbankens tillgodohavanden ställa
visst belopp i utländsk valuta till
checkinnehavarens förfogande. Med
checkens hjälp kan genom överföring
från konto till konto (s. k. girering)
en lång kedja av betalningar
verkställas utan att penningsedlar
behöver byta ägare.
Checkclearing, genom riksbankens
försorg ordnad avräkning av
affärsbankernas inbördes fordringar i
checkar och postremissväxlar (se
dessa ord). Huvuddelen av dessa
fordringar resp, skulder »kvittas»,
och saldona påföras resp, banks
tillgodohavande (s. k. giroräkning)
i riksbanken. Dylik avräkning sker
varje dag vid visst klockslag i
riksbankens lokaler.
Checkräkning, in- och
utlåningsräk-ning i bank; vid inlåning utgår
ingen eller ibland mycket låg
ränta, då medlen när som helst kunna
tas i anspråk genom att
kontoinnehavaren »drar» checkar på sitt
tillgodohavande (vanlig betalningsform
inom affärslivet). Mot säkerhet
bevilja bankerna »kredit i
checkräkning» upp till ett visst belopp,
vilket låntagaren disponerar genom att
dra checkar. Ett exempel på
check-räkningskredit är de s. k.
byggnads-kreditiven (se d. o.), som är av stor
betydelse för finansieringen av
bostadsbyggandet, 272, 1392.
Cheddarost [tjäd’a-], helfet, fyllig,
syrlig engelsk ostsort i cylinderform,
omgiven av tunt tyg; tillverkas
även i Sverige, 3118.
Cheddi’t, ett kloratsprängämne
uppkallat efter Chedde i Schweiz,
innehållande kaliumklorat, nitronaftalen,
dinitrotoluol och ricinolja.
Cheer [tjfaj, eng., hurrarop. — Cheer
up, friskt mod!
Chef, huvudman, »hövitsman»;
förman, ledare; i militär betydelse den
som har befälet över visst förband
enligt ständig indelning (ex.:
kompanichef) eller tillfällig indelning
(ex.: patrullchef). Territoriell,
militär chef benämnes befälhavare.
Chef-d’æuvre [sjä dö’vr], fr.,
mästerverk.
Che’fren, fornegyptisk konung av 4:e
dynastien, lät uppföra den näst
största av pyramiderna vid Gize, 776,
780.
Cheiran’thus cheiri, lackviol, se
Gyl-lenlack.
Cheirologi, se Kirologi.
Chekiang, provins i ö. Kina, s. om
Shanghai. 10 000 km2, 19 942 000 inv.
1952. Odlad slättbygd i n.,
bergland i s. Huvudstad: Hangchou.
Chelido’nium [k-], se Skelört.
Chelléen [sjeleä"®’], fr., en period av
den paleolitiska stenåldern i Europa
(se d. o.). C. är uppkallad efter
fyndorten Chelles, ö. om Paris, där
de första undersökningarna gjordes
på 1800-talet. Perioden får anses
infalla under en interglacialtid, då
dess djurarter bestå av urelefant,
noshörning m. fl. värmeälskande
djur. Perioden är väl företrädd i
Medelhavsländerna men saknas i
Central- och Östeuropa, 882.
Chelm [tjä°m], ryska Cholm, stad i
ö. Polen nära nuvarande ryska
gränsen. 23 329 inv. 1946.
Chelmsford, huvudstad i grevskapet
Essex, s.ö. England, 39 590 inv. 1954.
Biskopssäte. Ärliga
hästkapplöpningar.
Chelmsford [tjelms’fad], Frederick
Thesiger viscount C. (1868—1933),
engelsk politiker, vicekonung av
Indien 1916—21, under vilken tid
landets självstyrelse vidgades genom
The Government of India Act 1911.
Chelsea [tjäl’si]. 1. Stad i
Massachusetts, USA, förstad till Boston,
38 912 inv. 1950. — 2. Stadsdel i
v. London, på n. stranden av
Tha-mes med många sjukhus,
ålderdomshem och kaserner. 52 060 inv. 1954.
Chelsea Football Club, London,
stiftad 1905, en av Englands främsta
fotbollsklubbar, äger den berömda
idrottsplatsen Stamford Bridge, där
bl. a. mästerskapen i fri idrott
under ett 30-tal år (till 1932)
avgjordes. Vann ligans div. 1 1955.
Cheltenham [tjäVtanam], stad i v.
England, halvvägs mellan Bristol
och Birmingham. 67 450 inv. 1954.
Badort med mineralkällor upptäckta
1716.
Chemin des Dames [sjamänsdedam’],
fr., »damernas väg», landsväg på
den strategiskt betydelsefulla
höjdsträckningen mellan floderna Aisne
och Ailette, där långvariga och
förbittrade strider utkämpades under
första världskriget.
Cheminée [sjamine’], fr., eldstad;
skorsten.
Chemise [sjömi’s], fr., skjorta, linne.
Chemisett’ [sj-], fr., insättning i
klänningar.
Chemnitz [kem’nits], stad i Sachsen
vid foten av Erzgebirge. Centrum
för Sachsens textilindustri med
bomulls- och yllevävnader, trikå- och
strumpfabriker m. m.; även
maskinindustri, 250 188 inv. 1946. Banér
vann här en lysande seger 1639.
Svårt krigsskadad under andra
världskriget, 269, 3559 K.
1. Chemnitz, Martin (1522—86), tysk
luthersk teolog, strängt ortodox, en
av Konkordieformelns författare.
2. von Chemnitz, Bogislav Philipp
(1605—78), sonson till M. C.,
historiker. C. blev 1644 svensk
rikshisto-riograf för att skriva det
trettioåriga krigets historia. Av hans stora
verk förstördes några delar vid
Stockholms slotts brand 1697.
Cheng-tu, huvudstad i provinsen
Si-chuan vid en biflod till
Yang-tsi-kiang, v. Kina. Ca 125 000 inv.
Betydande handel på Tibet, två
universitet.
Cheng-tö, förr Jehol, kinesisk stad n.ö.
om Peking. 510 000 inv. 1940. Har
stort kejserligt palats, var
sommarresidens.
1. de Chénier [sjenje’], André (1762—
94), fransk skald. Från början varm
anhängare av revolutionen, blev
han liksom så många andra av sina
idealistiska själsfränder avrättad
under skräckväldet. Hans lyrik
ut-märkes av klarhet och elegans och
är starkt påverkad av antik
diktning, 1180.
2. de Chénier [sjenje’], Marie-Joseph
4063
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
