Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Chvalkovsky ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHVALKOVSKY, FRANTISEK
CIRCEO
Överbefälhavare i Kinesiska
folkrepubliken 1949. Utnämndes 1954
till folkrepublikens vice ordf., dvs.
ställföreträdande statschef, 2254.
Chvalkovsky [chval’-], Fran’tisek (1885
—1945), tjeckisk politiker och
diplomat, 1938—39 utrikesminister. C.,
som företrädde en utpräglad
efter-giftspolitik gentemot Tyskland, blev
sedermera den tjeckiska
protekto-ratsregeringens representant i
Berlin.
Chyde’nius [sjy-], Anders (1729—1803),
prost i Gamla Karleby (Finland),
politiker och skriftställare. C., som
var en oerhört mångfrestande man,
arbetade bl. a. för koppympningens
spridande, för ett förbättrat
åkerbruk, för frihandel och tryckfrihet.
Som politisk-ekonomisk författare
var han en av 1700-talets främste
och med sina reformkrav i
demokratisk anda visade han sig långt
före sin tid, 3103.
Ciampino, se Littorio.
Ciano [tjia’nå], Galeazzo C. di
Cortel-lazzo (1903—44), italiensk diplomat
och politiker, gift med Mussolinis
dotter Edda; blev 1935 minister för
press och propaganda och var 1936—
febr. 1943 utrikesminister. Intog en
tvetydig roll, i det yttre
befordrande samarbete med Tyskland.
Deltog i Stora fascistiska rådets
avsättning av Mussolini, arresterades
senare och arkebuserades på
Mussolinis order. C:s dagböcker från åren
1937—43 har utgivits postumt och
utgör en värdefull historisk källa
om axelmaktemas politik.
Cibo’rium, lat. (grek. kibo’rion), i
katolska kyrkan dels beteckning på
en altaröverbyggnad, dels ett ofta
rikt smyckat förvaringskärl för
hostian.
Cicer, se Kikärt.
Cicero [sis’aråo], stad i Illinois, USA,
67 544 inv. 1950, förstad till Chicago.
Elektrisk industri.
Cicero [ki’kerå eller si’serå], Marcus
Tullius (106—43 f. Kr.), romersk
politiker, författare, talare, son till
en godsägare, mångsidigt bildad,
konsul 63, uppträdde mot Catilina
och hans anhängare och genomdrev
dödsdom mot dem, måste 58 lämna
Rom, slöt sig till Cæsar 48 och
uppträdde efter dennes död mot
Antonius i sina filippinska tal men
mördades av andra triumviratets
män. Populariserade hellenismen
och stred för konservativa ideal men
hämmades av sin vekhet och
fåfänga. En av Roms största talare
med ett mönstergillt språk
(cicero-nianskt latin). Talrika värdefulla
brev och skrifter äro bevarade,
618 B, 2142, 3098.
Cicero, typgrad på 12 punkters kägel.
Grundbeteckning vid typografisk
måttsättning. Namnet efter Ciceros
brev som trycktes 1466 med typer
av liknande storlek, 3518.
Cicero’n (ital. cicerone), vägvisare,
gid; även om resehandbok.
Benämningen hänsyftar förmodligen på de
italienska vägvisarnas vältalighet.
Jfr Cicero.
Cichlider, fisk, se Munruvarna.
Cicho’rium, se Cikoria.
Cicisbe’o [tjitjisbe’o], ital., gift dams
uppvaktande kavaljer, en allmänt
godtagen institution inom 1700-talets
italienska societetsliv.
Ciconiiformes, storkfåglar, se Storkar.
Cid (arab., herre), tillädes tidigt
Rodrigo Diaz de Vivar (omkring
1040—1099), spansk krigare och
nationalhjälte. Han är huvudpersonen
i en hel krets av hjältesånger, av
vilka den mest betydande är
Cid-sången, den spanska litteraturens
äldsta verk. Se även Comeille, P.,
1179, 3188.
Cider [si’der], (fr. cidre), vin bryggt
på äpplen. Normandie är med rätta
känt för sin goda cider, 1145.
Cienfue’gos, hamnstad på Cubas s.
kust. 112 016 inv. 1951.
Sockerexport.
de la Cierva [tiär’va], Juan (1895—
1936), spansk flygplanskonstruktör,
uppfann 1919 autogiron.
Cif [sif], handelsterm bildad av
begynnelsebokstäverna i cost,
insu-rance, freight (kostnad, försäkring,
frakt); en vara levereras cif då
nyssnämnda betalas av säljaren.
Ciko’ria, kaffesurrogat framställt av
den krossade och rostade roten av
Cicho’rium in’tybus, som växer vild
i södra och mellersta Sverige,
färg-pl. vid art. Blommor.
Ciliarkroppen, strålkroppen,
åderhinnans fortsättning mot
regnbågs-hinnan.
CiUater, se Infusionsdjur.
Cili’cien eller Kilikien, landskap i s.ö.
delen av Mindre Asien, vid
Medelhavet, mitt emot Cypern. Var ett
fruktat sjörövarnäste före den
romerska erövringen 64 f. Kr. av
Pompejus. 1080—1375 var landet ett
armeniskt rike. Erövrades 1515 av
turkarna, som under början av
1900-talet anställde fruktansvärda
massakrer på armenierna.
Huvudstad var Tarsus.
CiTier, flimmerhår, mikroskopiska,
hårlika, livligt rörliga
protoplasma-utskott från ytan av encelliga
organismer, hos vilka de äro simorgan,
samt från flimmerepitelet hos
fler-celliga djur, där de åstadkomma
strömningar i vätskor. Även
hanliga könsceller simma med hjälp av
C., såväl inom djurriket som inom
växtriket med undantag för
fanero-gamerna, 258 B, 259 B.
Cimabue [tjimabo’e] (f. omkr. 1240,
d. efter 1302), florentinsk målare,
var en framstående representant för
det toskanska medeltida
monumentalmåleri som förmedlar
övergången från den bysantinska riktningen
till en mera realistisk uppfattning
och därigenom förebådar Giotto. C:s
enda dokumenterade verk är en
Johannesfigur i Pisas dom, men han
tillskrives även en madonnabild
(Uffizierna, Florens), samt vissa
fresker i San Francesco i Assisi,
1817.
Cimarosa [tjimarå’sa], Domenico (1749
—1801), italiensk operakompositör.
Var på sin tid vida berömd för sina
tragiska operor och sin kyrkomusik
men är numera mest känd genom
den lilla operabuffan Det hemliga
äktenskapet 111 matrimonio segreto,
1792), 1824, 2580.
Cimarron [-ån’], biflod till Arkansas,
USA, 1 000 km.
Cimbrer. germansk folkstam, se
Kim-brer.
Cimbrishamns-Bladet, högertidning i
Simrishamn, grundad 1857.
Stadsnamnets stavning beroende på att
det felaktigt har associerats med
cimbrerna. C. nedlades 1938.
Cimi’no [tji-], Monte C., bergstopp
och utsiktspunkt över Campagnan
n.v. om Rom, 1 053 m.
Cimone [tjimå’ne], Monte C.,
bergstopp i Apenninerna, s.v. om
Bo-logna, 2 167 m.
CINA, förkortning av fr. Commission
Internationale de Navigation
Aéri-enne, Internat. luftf
artskommissionen, grundad 1922 av N. F. Jfr
ICAO, International Civil Aviation
Organization.
Cincinnati [sinsinät’i], stad i staten
Ohio, USA vid Ohiofloden. Var
före Chicago känd som den
för
nämsta »svinstaden» (»Porcopolis»)
i USA. Viktig flodhamn; slakteri-,
maskin-, läder- och textilindustri.
Medelpunkt för USA:s radioindustri.
904 402 inv. 1950. Förortsområdet
hade 1950 400 404 inv., 1321 K.
Cincinna’tus, Lu’cius Quin’ctius,
romersk diktator 458 f. Kr.,
dessförinnan jordbrukare. Efter att i spetsen
för den romerska hären ha räddat
staten, återvände han till sitt
jordbruk. Han betraktas som en
representant för den gammalromerska
pliktkänslan.
Cinera’ria (Senec’io) cruen’tus,
askört, krageväxt från Kanarieöarna,
odlas i en mängd kulturformer med
en rikedom av blomkorgar i
lysande färger. Till krukväxter i
boningsrum bör man välja sorter med
små blad, t. ex. C. multiflo’rus
na’nus, 30 cm hög. — I varm och
torr luft angripes askörten av
bladlöss, 2884.
Cinera’rium, lat., för askurna avsedd
nisch.
Cin’gulum, lat., band, gördel, t. ex.
i den katolska mässkruden.
Cinkoni’n, en alkaloid förekommande
i kinabark.
Cinna, familjenamn inom den
romerska adelsätten Cornelius. Lucius
Cor-nelius C. var Marius’ medhjälpare
och konsul 87—84 f. Kr. Hans
dotter Cornelia var Caesars första
hustru och mor till dennes enda
dotter Julia. Hans sonson Gnaeus
Cornelius C. deltog i en
sammansvärjning mot Augustus, som dock
benådade honom. Händelsen togs av
Corneille till ämne för hans tragedi
Cinna.
Cmnamo’mum, se Kamfer och Kanel.
Cinnober, kvicksilversulfid, mineral
kristalliserande i scharlakansröda
till grå kristaller. Är den viktigaste
kvicksilvermalmen. Förekommer
bl. a. i Almadén i Spanien, 1284,
2246.
Cinq-Mars [sän« ma’r], Henri Coiffier
[koafje’] de Ruzé d’Effiat (1620—
42), fransk hovman och politiker.
Introducerades vid hovet av
Riche-lieu, steg snabbt i graderna och
var vid 19 års ålder Ludvig XIII:s
överhovstallmästare. C. siktade än
högre, deltog i en sammansvärjning
mot Richelieu, men avslöjades och
avrättades. Hans liv har i
romanform skildrats av Alfred de Vigny,
2828.
Cinquecento [tjinkoätjän’tå], ital.,
egentligen femhundra, benämning
på 1500-talet i Italien, speciellt
inom konst och litteratur.
Cinque ports [singk’ på’ts], »fem
hamnar», dvs. Hastings, Romney, Hythe,
Dover och Sandwich — senare även
Winchelsea och Rye — som i
egenskap av försvars- och
anfallspunk-ter mot Frankrike åtnjöto särskilda
privilegier. De styrdes av en Lord
Warden of the Cinque ports, vars
ämbete ännu existerar som en
sine-kur.
Cintra eller Sintra [sinst’ra], stad i
mellersta Portugal, v.n.v. om
Lissabon, 8 000 inv. Ståtligt slott från
1300—1400-talet. Förr kungligt
sommarresidens.
Cinzano [tjintsa’nå], italiensk vermut
fr. Francesco C. & Cia, Turin.
C. I. O., förkortning för Congress of
Industrial Organizations, se d. o.
Cir’ca, se Cirka.
Circae’a, se Häxört.
Circeo [tjirtje’å], Monte C., bergsudde
på Italiens v. kust mellan Rom och
Neapel. Förr en ö, under forntiden
känd som Kirkes (se d. o.) ö. I en
grotta påträffades 1939 ett sällsynt
väl bevarat kranium av
»neander-thalmänniskan».
4068
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
