Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Circulus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CIRCULUS VITIOSUS
CITTANOVA
Cir’culus vitio’sus (lat., felaktig
cirkel), detsamma som cirkelbevis.
Cire perdue, se Ä cire perdue.
Cirenaica, se Kyrenaika.
Cirka (lat. circa), ungefär, omkring.
— Som handelsterm innebär C. i
leveransavtal att enligt svensk lag
en avvikelse av 5 % (om det gäller
en hel fartygslast 10 %) av den
angivna kvantiteten är tillåten.
Cirkas’sier, detsamma som tjerkesser.
Cirkel (lat. cir’culus, liten ring),
kroklinje i ett plan, så beskaffad
att alla punkter på densamma ligga
på lika stort avstånd från en given
punkt, medelpunkten. Avståndet
från medelpunkten till linjen
(periferin) kallas radie, en rät linje
genom medelpunkten till två motsatta
punkter på periferien diameter, en
rät linje mellan två punkter på
periferien korda, 3808 B.
Cirkelbestick, detsamma som
ritbe-stick, etui innehållande instrument
som behövas vid geometrisk
konstruktion, t. ex. passare, dragstift
m. m.
Cirkelbevis, circulus vitiosus, kallas i
skollogiken en slutledning, där man
i ena premissen redan förutsatt vad
som skulle bevisas.
Cirkelns kvadratu’r, (det olösliga)
problemet att med vanliga
geometriska hjälpmedel konstruera en
kvadrat, vars yta är lika med ytan
av en given cirkel. Problemet
förekommer i litteraturen f. f. g. i
egyptiern Ahmes’ räknelära
(omkring 700 f. Kr.). Där uppges
kvadratens sida bli s/g av cirkelns
diameter, vilket skulle ge tt = 3,16.
Beviset för att problemet ej kan
lösas geometriskt lämnades 1882 av
tysken Lindemann, 2660.
Cir’kelsegment, den yta som
begränsas av en cirkelbåge och
tillhörande korda, 3808 B.
Cir’kelsektor, den yta som begränsas
av en cirkelbåge och två
tillhörande radier, 3808 B.
Cirkla, gå runt, kretsa. — Cirklad,
sirlig, avmätt, konstlad.
Cirkulation, fr. lat., kretslopp,
omlopp. — Cirkulera, vara i omlopp.
Cirkulä’r, cirkelformig;
rundskrivelse; meddelande som i likalydande
exemplar utsändes till flera
adressater.
Cirkumflex, diakritiskt tecken(*) som
användes i en del språk för att
beteckna vokallängd eller accent. I
franskan anger C. även att ett s
funnits, t. ex. arréter, stanna, hejda,
av lat. arrestare, stå kvar.
Cirkummeridia’nhöjd, en himlakropps
höjd över horisonten, då den
befinner sig i meridianens omedelbara
närhet. C. användes för att
bestämma en orts geografiska bredd.
Cirkumpolarstjärna, en fixstjärna som
ständigt förblir ovan en orts
horisont. För en observatör vid
nordpolen äro alla stjärnor på norra
hemisfären C. Befinner sig
observatören på ekvatorn, finnas inga C.
Cirkumpolä’r. 1. Detsamma som
cir-kumpolar himlakropp. — 2. Inom
geografi och biologi är en företeelse
C. om den är utbredd över endera
eller bägge polarområdena (Arktis
eller Antarktis), 188.
Cirkulär psykos, psykiskt
sjukdomstillstånd med växlande maniska och
depressiva faser (manisk-depressiv
sinnessjukdom).
Cirkus, romersk anläggning för
kapp-körning. En avlång bana, omgiven
av amfiteatraliskt ordnade
bänkrader, var i längdriktningen uppdelad
i två fält genom en låg mur, spina,
vid vars ändar stodo stolpar,
me-tae, som sju ggr skulle rundas av
tävlande spann. Ansenliga mått
hade Circus Maximus, av vilken
betydande ruiner kvarstå. Nu avses
med cirkus en rund uppvisnings
-bana, där konstberidare, akrobater
m. fl. uppträda.
Cirrhos [-rå’s], sjuklig tillväxt av ett
organs bindväv, samtidigt med att
andra vävnader förstöras.
Cirrocum’ulus, »makrillmoln», lätta
ulltanpsmoln på mycket stor höjd,
2333.
Cirrostra’tus, »slöjmoln», mycket högt
belägna, ofta genomskinliga moln
med svagt markerade konturer,
2333, 2335 B.
Cir’rus, lat., fjädermoln. Fina vita om
fjädrar, trådar eller strimmor
påminnande moln, som avteckna sig
mot blå himmel, 2333, 2335 B.
Cir’sium, tistelsläkte, se Tistlar.
Cis, lat., på denna sida, hitom
(särskilt i sammansättningar), t. ex.
cisalpinsk, hitom Alperna (från
Rom räknat). Motsats trans- och
ultra-.
Cisalpinska republiken, stat i
Nord-italien, bildad 1797 av Napoleon och
erkänd av Österrike i Campo
For-miofreden. Ombildades 1802 till
Italienska republiken och 1805 till
konungariket Italien med Napoleon
som konung. Upphörde 1814, —
1812.
Cisele’ring, detaljbearbetning, t. ex.
mejsling av gjutna och drivna
metallföremål för att avlägsna
ojämnheter och utarbeta detaljer. —
Ci-selör, utövare av C.
Cisleitha’nien, den del av det forna
österrike-Ungern, som låg v. om
Donaus biflod Leitha.
Cispada’nska republiken, stat i
Nord-italien, bildad av Napoleon i sept.
1796 av Modena, Reggio Emilia,
Ferrara och Bologna samt senare
även Romagna. Uppgick 1797 i
Cisalpinska republiken.
Ciss, tonen c höjd med ett halvt
tonsteg.
Ciss-moll, tonart förtecknad med fyra
kors (för f, c, g och d).
Parallelltonart är E-dur.
Cis’sus, släkte av vinfamiljen, 300
arter klättrande buskar i varmare
länder. Som väggprydnad i
boningsrum odlas flera, t. ex. C.
antar’cti-ca, känguruvin, från Australien,
blad 8 X 15 cm, eller den mindre
C. stria’ta, strimcis’sus, med
3—5-fingrade blad, 2882.
Cista’ceae, växtfamilj med klaselikt
anordnade blommor och hela blad.
Se Solvända.
Cister (fr. cistre), gitarrliknande
instrument från medeltiden, ofta
använt av Bellman (i litteraturen
benämnes det ibland felaktigt cittra).
Cistercien’sorden eller
bernhardi’ner-orden, munkorden enligt Bernhards
av Clairvaux regel, gren av
bene-diktinerorden. Ägde under
medeltiden de svenska klostren i
Alvastra, Nydala, Värnhem och Vreta, 68,
2018.
Cistern’, vätskebehållare, 2658 B.
CitadelT, ital., kärnfäste inom större
befästningsgrupp; fort; på
krigsfartyg bepansrat mittelparti, 624 B.
Cita’t (lat. cita’re, anföra), ordagrant
återgivet uttryck i skrift eller tal.
— Citatio’nstecken, detsamma som
anföringstecken. — Cite’ra, anföra,
hänvisa till.
Cita’to Io’co (c. 1.), lat., på anfört
ställe.
Cité [site’], fr., stad, ofta den äldsta
stadsdelen. — La Cité, äldsta
stadsdelen i Paris, omfattande ön ile de
la Cité i Seine, 2619. — Cité
uni-versitaire [ynivärsitä’r],
internatio
nell studentstad i sydligaste delen
av Paris, 2619.
Citeaux [sitä’] (lat. Cistercium),
be-nediktinkloster s.ö. om Dijon,
Frankrike. C. blev genom Bernhard
av Clairvaux cisterciensordens
centrum, 2018.
Citlatepe’tl, Pico de Oriza’ba, vulkan
i s. Mexico, 5 653 m hög. Toppen
är ständigt höljd av snö, 2304.
Citoyen [sitoajä11®’], fr., medborgare,
röst- och valberättigad stadsbo.
Under franska revolutionen allmänt
tilltalsord, ersatte som sådant
monsieur, liksom citoyenne [-än’]
ma-dame eller mademoiselle.
Citra’1, geraniumaldehyd, en omättad
aldehyd, som förekommer i flera
eteriska oljor, särskilt citronolja.
Är en blekgul vätska med angenäm
lukt. Användes vid
parfymtillverkning.
Citrat, salter och estrar av citronsyra.
Citratblod, blod försatt med
natrium-citrat för att hindra koagulation,
t. ex. vid sänkningsreaktionen.
Citridomjölk, till
spädbarnsuppföd-ning använd komjölk, som surgjorts
genom citronsyretillsats.
Citri’n, halvädelsten, gul kristalliserad
varietet av mineralet kvarts.
Citrine [sitri’n], sir Walter (f. 1887),
engelsk fackföreningsledare,
generalsekreterare i engelska LO 1926—
46 och president i
fackföreningsin-ternationalen 1928—45. 1947 chef
för Storbritanniens förstatligade
elektricitetsindustri.
Citroen [sitråänn’], franskt bilmärke,
tillhörigt S/A André Citroen, Paris,
grundat 1924. Citroenbolaget
fusio-nerades 1955 med Panhardfabriken,
384 B.
Citron, Cit’rus me’dica, familjen
Ru-ta’ceae, skiljer sig från
apelsinträdet genom rödaktiga skott och
blommor, ovingade bladskaft och
småknölig, äggrund frukt med surt
fruktkött. Flera avarter finnas, 116.
Citronfjäril, CoTias (Gonep’teryx),
rhamni, spännvidd 6 cm, dagfjäril,
kantiga, citrongula, hos honan
vitgula vingar, vardera med en
orange-färgad punkt i mitten. Visar sig de
första vårdagarna. Larven lever på
brakved, färgpl. vid art. Fjärilar.
Citronsyra, trikarballylsyra, en
treba-sisk organisk syra, som
förekommer i saften av citroner, vinbär,
rönnbär, lingon, blåbär m. fl. Den
spelar stor roll vid
förbränningsprocessen i cellerna. Framställes ur
citronsaft eller numera genom
jäsning av kolhydrater med hjälp av
mikroorganismer. Tekniskt
användes citronsyra vid textilfärgning
(kattuntryck), vidare såsom tillsats
till läskedrycker och en del
läkemedel.
CitruTIus, släkte av familjen
gurkväxter med fyra arter i tropiska
Afrika och Asien. Hit höra
kolokvint och vattenmelon, se dessa ord.
Ci’trus, växtsläkte av den
övervägande tropiska familjen Rutaceae; de
flesta hithörande former ha länge
odlats och äro därför mer eller
mindre uppblandade genom
korsningar. Som arter brukar man
uppställa mandarinbusken,
orangeträdet, varav olika underarter äro
po-merans, anelsin och pompelmus (en
varietet därav är grapefruit), samt
citronträdet (med flera underarter),
115.
Cittå [tjita’], ital., stad, ingår i flera
ortnamn, t. ex. Cittå Vecchia.
Cittå di Castel’10, italiensk stad i
Umbrien vid översta Tiber; 37146
inv. 1951. Tillhörde på 1300- och
1400-talen släkten Vitelli, som
uppförde vackra renässansbyggnader.
Cittanova [tjitanå’va], stad i Kala-
4069
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
