Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Colman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COLMAN, RONALD
COMMEDIA ERUDITA
Colman [kåoTman], Ronald (f. 9/2
1891), engelsk skådespelare.
Teaterdebut i England i en varietétrupp
1914. Sårades i första världskriget,
filmdebuterade i en engelsk
tvåak-tare 1917, men arbetslöshet drev
honom till USA 1920. Filmer bl. a.:
Vita systern (1922), Mörkrets ängel
(1927), Bulldogg Drummond (1934),
Två städer (1935), Bortom
horisonten (1937), Fången på Zenda (1937),
Slumpens skördar (1942), Dubbelliv
(1948).
Colmar [kålma’r], eller Kolmar, stad
i s. Elsass, i franska dep.
Haut-Rhin, nära Ill. 47 305 inv. 1954.
Textilindustri.
Coloca’sia, växtsläkte av fam.
Ara’-ceæ med sex arter i Ostindien.
Fleråriga örter med knölformig
rotstock och stora, långskaftade blad.
— C. antiquo’rum, ta’ro, se d. o.
Cologne [kålånj’], det franska namnet
på Köln.
Colombes [kålån»b’J, förstad till Paris,
bekant för det där belägna stadion,
dit olympiska spelen 1924 voro
förlagda. 67 909 inv. 1954.
Colom’bia, officiellt Repüblica de C.,
stat i n.v. Sydamerika, 1138 605 km2,
11 768 430 inv. 1952. Huvudstad
Bo-gotä, 622, 623 B, 762 K.
Colombina, colombine (ital. och fr.,
liten duva), ung kokett kvinna i
commedia dell arte, ofta gift med
Arlecchino (Harlekin).
Colom’bo, huvudstad på Ceylon, på
dess låga västkust, en av Indiska
oceanens viktigaste och mest
trafikerade hamnar, bunkerstation.
423 481 inv. 1953, — 601 B.
Colon [kå’-], lat., grovtarmen.
Colön, stad i Panama, vid
Panamaka-nalens mynning i Karibiska havet.
52 035 inv. 1950. Förstad: Christöbal
(inom Kanalzonen), 762 K, 2296,
2610.
Colon, Cristöbal, spansk namnform för
Columbus.
Colonna [kålån’a], italiensk adelssläkt.
Under medeltiden, då släkten
vanligen tillhörde ghibellinernas parti,
låg den i ständig fejd med släkten
Orsini om inflytandet i
Kyrkostaten, 2854.
Colon’na, Vittoria (1492—1547),
mar-kisinna av Pescara, Michelangelos
väninna, märklig som religiös
personlighet och skaldinna.
Colönöarna, detsamma som
Galapagos-öama.
Colorado [kålarei’dåo], stat i v. USA,
kring Coloradoflodens övre lopp och
källor, 268 544 km2, 1 456 000 inv.
1953. Huvudstad Denver. Upptogs
som delstat i unionen 1876, — 134,
1317 B, 1320, 1321 K.
Coloradofloden eller Rio Colorado,
rinner från Klippiga Bergen i v.
USA till Califomiaviken av Stilla
havet. Den bildar en djupt
nedskuren kanjon: Grand Canyon, upp till
1800 m djup. Den är numera tack
vare uppdämning av största
betydelse för uppodlingen i s.
Kalifornien, 2 900 km, 649 B, 1012, 1321 K.
Coloradoplatån, platålandet v. om
Klippiga bergen kring övre
Coloradofloden. Ca 2 000 m ö. h.
Coloradoskalbaggen, Leptinotar’sa
de-cemlinea’ta, fam. ChrysomeTidæ
(bladätare), längd 9—11 mm, bredd
6 mm, äggrund, kullrig, rödgul, på
huvud och halssköld svarta fläckar,
på vardera vingen fem svarta
längsstrimmor. Förökar sig hastigt.
Larven och skalbaggen förtära
potatisens alla ovanjordiska delar. C.
har i Nordamerika härjat svårt och
även uppträtt i Europa. C. har ej
fått fast fot här men blivit tagen
i tullen. Misstänkta fynd böra
in
sändas till Riksmuseum, Stockholm,
3035 B, 3038.
Colorado Springs, stad i Colorado, v.
USA, vid foten av Pikes Peak i
Klippiga bergen, 1 831 m ö. h. 45 472
inv. 1950. Bekant turistort;
hälsokällor vid Manitou, i n.v.
naturparken Garden of the Gods med
egendomliga sandstensklippor.
Coloradoöknen, långsträckt
ökenområde huvudsakligen i s.ö.
Califor-nien. S. hälften kallas Imperial
Val-ley, omfattar bl. a. ett bördigt
sedan 1900-talets början
konstbevatt-nat jordbruksområde och utgör
delvis en depression. Salton Sink (87
m u. h.).
Colosse’um, antikens största
amfitea-ter, anlagd av Vespasianus och
fullbordad 80 e. Kr., beräknas ha
inrymt ca 50 000 sittplatser. Fasaden
är indelad i tre arkadvåningar, med
resp, doriska, joniska och korintiska
kolonner, samt en övre murvåning
med korintiska pilastrar. C. är trots
raseringar ett av arkitekturens
mäktigaste verk, 546 B, 2851 B, 2867.
Coloured line [kal’ad lain] (eng.,
färgad linje), den sociala skiljelinjen
mellan negrer och vita i USA, 1170.
Colt [kåolt], Samuel (1814—62),
amerikansk vapentillverkare, uppfann
och patenterade (1835) den första
praktiskt användbara revolvern.
Från C:s firma (C:s patent fire arms
maunfacturing Co.) ha även flera
andra automatvapen utgått, bl. a.
browningpistolen.
Columba’rium, nischer avsedda för
gravurnor i romerska gravkamrar
från kejsartiden. Senare även
benämning på själva byggnaden, som
bestod av en eller flera delvis
underjordiska våningar. I Rom har
ett hundratal C. påträffats. —
Förvaringsrummen för askurnor inom
modem eldbegängelse benämnes
även C.
Colum’bia, District of C., USA:s
för-bundsdistrikt n.v. om Potomacs
mynning i Atlanten. 181 km2. 853 000
inv. 1953. Omfattar
förbundshuvud-staden Washington med omgivningar.
Colum’bia [kalam’bia], huvudstad i
Syd-Carolina, vid floden Congaree,
s.ö. USA, 86 914 inv. 1950. Stora
bomullsspinnerier, 644.
Colum’bia River [riv’a], förr kallad
Oregon, flod i v. Nordamerika från
Klippiga bergen i British Columbia
till Stilla havet på gränsen mellan
staterna Washington och Oregon.
Betydande laxfiske, stora kraftverk.
Vid Grand Coulee i staten
Washington världens största
dammbyggnad, 1 200 m lång och 167 m hög,
med väldigt kraftverk, 579.
Columbia University, universitet i
New York, grundat 1754, ett av de
största i USA.
Columbi ägg, från en anekdot lånat
uttryck för en enkel lösning på ett
svårt problem, syftar på metoden
att få ägget att stå på ena spetsen
genom att knacka det mot bordet,
ett knep, som Columbus enligt en
knappast trovärdig tradition skulle
ha hittat på.
Columbus [kalam’bas]. 1. Huvudstad
i staten Ohio, USA; betydande
handels- och industristad. Säte för ett
av USA:s största univ. 375 901 inv.
1950. — 2. Bomullsindustristad vid
floden Chattahoochee i Georgia, s.ö.
USA. 79 611 inv. 1950.
Colum’bus, Christofer, ital.
Christo-foro Colombo, sp. Cristöbal Colön,
(1451—1506), Amerikas upptäckare.
Född i Genua. Avseglade från Palos
i Andalusien 3 aug. 1492, nådde
Ba-hamaöarna 12 okt. s. å. Företog
ytterligare tre resor till vad han själv
trodde vara öar utanför Indiens
fastland, 73, 75 B, 624, 625 B, 626,
2823, 3029, 3142.
Colum’bus, Samuel (1642—1679),
författare, amanuens i
Antikvitetskollegiet, medhjälpare till och intim
vän med Stiernhielm. I sin
diktcykel Then Bibliske Werlden förenar
han formell elegans med äkta
religiös känsla. Utomordentligt levande
är hans okonstlade biografiska
anteckningar i Mål-Roo eller
Roo-Mål. Hans arbete En swensk
Or-deskötsel lämnar intressanta
upplysningar om språket i tal och skrift
vid mitten av 1600-talet, 3333.
Colu’tea, biåsärt, släkte av familjen
ärtväxter med fjorton arter buskar
i Sydeuropa och Främre Asien. C.
arbores’cens, blåbusken, odlas som
prydnadsbuske i s. och mellersta
Sverige. Fempariga blad, svavelgula
blommor med brunröd fläck. Baljan
blåsformigt uppsvälld.
Coman’cher, indianstam, en gren av
shoshonerna, förr i Wyoming och
Kansas, nu ca 2 000 i Oklahoma. De
voro före 1870-talet präriens bästa
ryttarfolk, fruktade av nybyggarna.
Co’marum, se Kråkklöver.
Comaya’gua, till 1880 Honduras
huvudstad, 4 800 inv. 1950. Indianska
fornminnen i grannskapet.
Combes [kån»b], Émile (1835—1921),
fransk politiker, radikal. Som
konseljpresident och samtidigt
undervisnings- och kultusminister 1903—
05 förde han en häftig antiklerikal
politik.
Come back [kam bäk’] (eng., komma
tillbaka), göra C-, att efter en
längre bortovaro från idrotten (och
främst tävlingar) åter börja
deltaga. Ordet används numera även i
andra sammanhang, t. ex. om
politiker, skådespelare etc.
Comédie francaise [kåmedi’ fran»sä’s],
se Théåtre francais, 3414.
Comédie larmoyante [kåmedi’ [-larmoa-jan»t’],-] {+larmoa-
jan»t’],+} gråtmilt skådespel,
sentimentalt borgerligt drama från 1700-talet.
Come’nius, Johan Amos (1592—1670),
tjeckisk pedagog, ett av de främsta
namnen i uppfostrans historia. I
sitt huvudverk Didac’tica magna,
Stora uppfostringsläran (1657)
framställer han det krav på allmän
folkundervisning för gossar och flickor
som först långt senare skulle
förverkligas, 1192, 2632.
Corning man [kam’ing män], eng.,
kommande man, dvs. framtidsman.
Comit’ia (lat. coi’re, samlas), den
beslutande folkförsamlingen i
forntidens Rom. Jfr Centuria, Curia och
Tribus.
Commander [kama’nda], inom
engelska armén befälhavare i
allmänhet, vid brittiska flottan officer med
rang närmast motsvarande äldre
kaptens.
Comman’do, under Boerkriget använd
beteckning på självständigt
opererande små boergrupper. Upptogs av
de allierade under andra
världskriget som benämning på
specialutbildade små förband, avsedda för
landstigningsföretag o. d.
Comme ci comme ca [kåmsi’kåmsa’],
fr., si och så, någotsånär.
Commedia delFarte [kåmä’dia delar’te],
improviserad fars som under
renässansen uppstod i Italien och med
italienska trupper spreds över
Europa. Den rör sig med stående
typer: det älskande unga paret, den
listige betjänten (Harlekin), den
girige gubben (Pantalone), den
skrytsamme soldaten, den lärde
pedanten m. fl., 3417.
Comme’dia erudi’ta eller commedia
littera’ria, »det lärda lustspelet» i
motsats till comedia dell arte, kan
anses vara grundlagd av Ariosto med
4°75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
