Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Comme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COMME IL FAUT –––––––––––-
Cassaria (1508). I nyare tid har C.
odlats av bl. a. G. Rovetta och G.
Verga.
Comme il faut [kåm il få’], fr., som
det passar sig: passande, anständigt.
Commiph’ora eller Balsamoden’dron,
trädsläkte av fam. Burseraceae från
Afrikas torrskogar. C. abyssi’nica
lämnar vid insnitt i barken myrra,
se d. o.
Com’modus, Lucius Aurelius (161—193
e. Kr.), romersk kejsare, son till
Marcus Aurelius som han
efterträdde på tronen; var som regent
oduglig, rå och grym.
Comrnon Hall [kåm’an hål’], eng.,
stadshus.
Common law [kåmm’an lå],
sedvane-rätten, som uppkommit genom
dom-stolsprejudikat, i motsats till
skriven lag, 1333.
Common Prayer Book, se Book of
Common Prayer.
Commons [kåm’ans], i England
beteckning på personer, som ej hava
pärs rang. — House of C.,
underhuset.
Common sense [kåm’an sens], eng.,
sunt förnuft.
Commonwealth of Australia
[kåm’an-oelp a åstreilja], Australiska
statsförbundets officiella namn. 7 704 000
km2, 8 649 000 inv. 1952. Huvudstad
Can’berra, 236.
Commo’tio cereb’ri, lat.,
hjämskak-ning.
Commu’ne bon’um, lat., gemensamt
gott; allmän egendom.
Como [kå’må], italiensk stad vid s.
ändan av Lago di Como. 70 447 inv.
1951. Stor siden- och
sammetsindu-stri. Märkliga medeltida byggnader.
Huvudstad i provinsen C., 2 067 km2,
572 075 inv. 1953, — 1813 K.
Comodoro Rivada’via [kåmådår’å],
stad vid San Jorgebukten i s.
Argentina. 25 651 inv. 1947. Centrum
för landets viktigaste oljefält, 135 K,
138.
Como’roöama, Komorerna, ögrupp i n.
delen av Mosambikkanalen, n.v. om
Madagaskar, fransk koloni. 2171
km2, 178 000 inv. 1953.
Comosjön [kå’må], italiensk sjö, se
Lago di Como.
Company [kam’pani], eng., sällskap,
bolag.
Companys [kåmpan’js], Luis (1873—
1940), spansk politiker, regeringschef
i Katalonien 1934 och 1936—38.
Flydde efter Francos seger till
utlandet 1939 men utlämnades 1940
och avrättades.
Compiègne [kån&piänj’], fransk stad
vid Oise n.ö. om Paris, 22 325 inv.
1954. Stort slott. Vapenstilleståndet
i världskriget mellan Tyskland och
Frankrike undertecknades’ 11 nov.
1918 på ett tåg i Compiègneskogen.
Vagnen stod kvar som ett
minnesmärke i ett museum och i den
undertecknades även
vapenstilleståndet 22 juni 1940, — 1842.
Com’poboard [-bå’d],
byggnadsmaterial av kryssfanér (plywood) med
en enkel- eller dubbelsidig
beläggning av hård papp. Har numera till
största delen utträngts av
träfiberplattorna.
Compos’itae, se korgblommiga växter.
Compte [kån?t], fr., räkning,
räkenskap. — C. rendu [ransdy’J,
redogörelse.
Compton [kam’tan], Arthur H. (f.
1892), amerikansk fysiker, professor
i Chicago. Har speciellt studerat
våglängderna för hårda
gammastrå-lar och undersökt den kosmiska
strålningen. Fick 1927 tillsammans
med G. Th. R. Wilson nobelpriset
för upptäckten av den s. k.
C.-effekten, 1266, 3292.
Comptoneffekten, en av A. H.
Comp
ton 1923 upptäckt fysikalisk
lagbundenhet vid spridning av strålande
energi. Om t. ex. gammastrålning
av bestämd våglängd får infalla
mot en substans och man
undersöker den härvid uppkommande
spridda strålningen, befinnes det,
att denna har flera komponenter,
varvid en har samma våglängd som
primärstrålningens medan de
övriga ha längre våglängd.
Observationen stöder foton-hypotesen.
Comstock Lode [kam’stak låod],
Com-stockgången, en 1859 upptäckt,
oerhört rik guld- och silverfyndighet i
v. Nevada, v. USA. Numera nästan
tömd.
Comte [kånst], fr., greve. — Comtesse
[kånstes’s], grevinna.
Comte [kånst], Auguste (1798—1857),
fransk filosof och skriftställare,
grundläggare av den positivistiska
filosofien, som betraktar den för
sinnena givna verkligheten sojn den
enda och avvisar all metafysisk
spekulation, 949, 1182, 1664, 3139.
Con, ital., med. Jfr nedan.
Con affet’to, italiensk musikterm:
med känsla.
Conally [kanäl’i], Tom (f. 1877),
amerikansk politiker, en av
demokraternas ledare, 1941—47 och 1949
ordförande i senatens utrikesutskott.
Deltog i San Franciscokonferensen
1945 och fredskonferensen i Paris
1946. Lämnade den aktiva politiken
1952.
Con amo’re, ital., med kärlek; med
liv och lust.
Con bri’o, italiensk musikterm: livligt,
eldigt.
Con’ca d’O’ro, guldmusslan, slätten
kring Palermo på Sicilien, 1815,
2988.
Concepcion [-siån’], stad i mellersta
Chile s. om Valparaiso. 133 580 inv.
1952. Kolbrytning och järnindustri.
V. om staden ligger Coronel, där
1 nov. 1914 den tyska östasiatiska
eskadern förstörde en engelsk,
135 K, 611.
Concep’tio immacula’ta, lat., den
obe-fläckade avlelsen.
Concerto grosso [kåntjär’tå grås’å],
ital., »stor konsert», musikalisk
konstform från barocktiden med en
större (tutti eller ripieno) och en
mindre (concertino) klanggrupp
kontrasterande mot varandra, 2380.
Concierge [kån8siärsj’], fr., portvakt.
Conciergerie, La C. [kånssiärsjari’J,
särskilt under franska revolutionen
beryktat fängelse i Paris. Här sutto
bl. a. Marie Antoinette, Danton,
marskalk Ney och Louis Napoleon
fängslade.
Concord [kån’kad], hamnstad i New
Hampshire, n.ö. USA, vid Merrimac,
27 988 inv. 1950. Spelade i mitten av
1800-talet stor roll som litterärt och
intellektuellt centrum.
Conco’rdia, endräktens gudinna i den
romerska gudasagan.
Concor’dia, stad i s. Argentina, 52 213
inv. 1947.
Concours [kån«ko’r], fr., tävlan. —
Hors [år] (de) concours, utom
tävlan.
Con’de, sp., greve. — Conde’sa,
grevinna.
Condé, Louis I av Bourbon (1530—69),
prins av C., häftig motståndare till
guiserna stod C. otvivelaktigt bakom
attentatet mot konungen Frans II i
Amboise 1560. Blev senare en av
hugenotternas ledare, tillfångatogs
och lönnmördades efter slaget vid
Jarnac, 1659.
Condé, Louis II av Bourbon (1621—
86), prins av C., »den store C.»,
fransk härförare. Besegrade
spanjorerna vid Rocroi 1643 och vann
sedan lysande segrar under 30-åriga
–––– CONINGHAM, ARTHUR
kriget. Under frondens tid
bekämpade han Mazarin och hovet och
övergick en tid i spansk tjänst men
försonade sig åter med Ludvig XIV
1659. 1668 erövrade han
Franche-Comté och vann stora framgångar
under kriget mot Holland.
Condillac [kå"«dijak’], Etienne
Bon-not (1715—80), fransk tänkare, abbé,
hävdade i oppositionen mot
carte-sianismen att endast
sinnesförnimmelserna ge sann kunskap och att
alla värdeomdömen är rent
subjektiva. Denna sensualism och
värdenihilism blev länge tongivande i
Frankrike och har senare dykt upp
i nya förklädnader.
Conditio, lat., villkor. — CondiVio
sin’e qua’ no’n, oeftergivligt villkor.
Condomin’ium, se Kondominat, 1170.
Condorcet [kånsdårsä’], Marie Jean
Antoine Nicolas Caritat, markis de
C. (1743—94), fransk matematiker,
filosof och revolutionsman. C.
anslöt sig till encyklopedistema och
hyllade deras materialistiska
filosofi. Hans huvudverk Esquisse d’un
tableau historique des progrès
hu-mains (Utkast till en historisk
översikt över de mänskliga framstegen)
har kallats encyklopedisternas
testamente. Kort efter arbetets
fullbordan blev han gripen som
giron-dist och dog i en fängelsehåla.
Coney Island [kåoni ajTand], ö vid
inloppet till New York, s. om Long
Island med havsbad, tivolinöjen
o. d., New Yorks mest besökta
förlustelseplats, 2480 K.
Confédération générale du travail
(CGT), [kångf ederas jång’ sjeneral
dy travaj’], de franska
fackföreningarnas centralorganisation, efter
andra världskriget dominerad av
kommunisterna. De
socialdemokratiska arbetarna och tjänstemännen
bröto sig 1947 ut ur CGT och
bildade en särskild organisation, Force
ouvrière.
Conférencier [kån8feran?sie’], se
Konferencier.
Confes’sio, lat., bekännelse. — C. fid’ei,
trosbekännelse. — C. o’ris, munnens
bekännelse. — Confes’sor,
bekän-nare; biktfader.
Confiture [kånsf ity’r], fr., sylt och
produkter därav, konfektvaror,
kon-fektyr.
Congé [kånssje’], fr., avsked. — Pour
prendre [por pran«dro] congé (p. p.
c.) för att taga avsked (på
visitkort).
Congonhas [kångån’jas], flygplats vid
Säo Paulo i s.ö. Brasilien.
Congress of Industrial Organizations
[kång’gres av indas’trial [-åganaisei’-sjans]-] {+åganaisei’-
sjans]+} (CIO), amerikansk
fackför-eningsorganisation, som 1935
grundades av John Lewis i opposition
till American Federation of Labour.
Medan den sistnämnda hållit fast
vid yrkestillhörigheten som
organi-sationsgrund, har CIO tillämpat
in-dustriförbundsprincipen. Ca 6 milj,
medlemmar (1948). Underhandlingar
betr, sammanslagning av CIO och
AFL upptogs 1950, och i febr. 1955
ingicks ett preliminärt avtal om
fusion.
Congreve [kång’griv], William (1670—
1729), engelsk författare. Hans
välbyggda, kvicka och
världsmanna-mässigt frivola komedier Love for
love (1695), The way of the world
(1700) etc., spegla på ett fulländat
sätt maneren och mentaliteten inom
samtidens aristokratiska kretsar,
839 B.
Conif’erae, se Barrträd.
Coningham [ka’ningam], sir Arthur
(f. 1895), engelsk flygmarskalk.
Efter att ha deltagit i striderna i
4076
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
