Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Coninxloo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CONINXLOO
COOKÖARNA
Nordafrika blev han chef för 2.
taktiska flygkåren 1944—45.
Coninxloo [kå’ningslå], flamländsk
målarsläkt, till vilken bl. a. hörde
Jan van C. (f. troligen 1489), som
utförde flygelmålningar till
altarskåp, bl. a. till flera svenska kyrkor,
i Jäder, Vadstena och Västerås, och
dennes son Gillis van C. (1544—
1607), landskapsmålare, vars verk
betecknar ett övergångsskede i det
nederländska landskapsmåleriet från
fantasistil till realism.
Coni’um, se Odört.
Conn., förkortning för Connecticut,
USA.
Connacht, se Connaught.
Connaissance [kånäsa“s’s], fr.,
bekantskap. — C. å faire [a fä’r],
bekantskap som det lönar sig att göra. —
Connaisseur, fr., konnässör, kännare,
expert.
Connaught [kån’åt], provins i
Irländska fristaten, på v. kusten mellan
Donegal- och Galwayvikama. Var
under forntiden ett iriskt kungarike,
som hade sin glanstid omkring 550
e. Kr. Måste 1775 erkänna engelsk
överhöghet. 17 123 km2, 471 895 inv.
1951.
Connecticut [kanekztikat], stat i Nya
England, USA. 12 855 km2, 2 188 000
inv. 1953. Största städer: Hartford,
New Haven och Bridgeport. I New
Haven ligger Yaleuniversitetet, 1320,
1321 K, 3608.
ConnelTy, Marc (f. 1890), amerikansk
dramatiker, främst känd genom
negerdramat The Green Pastures
(Guds gröna ängar, svenskt
uppförande 1932).
Connolly [kån’ali], Cyril (f. 1903),
engelsk författare och kritiker,
grundade 1939 den exklusiva
tidskriften Horizon. Bland hans starkt
analytiska romaner märkas The
rock pool (1936; Klippskrevan, sv.
ö. 1948), och The unquiet grave
(1944; Den oroliga graven, sv. ö.
1947).
Connu’bium, lat., äktenskap.
Conquistado’rer [-ki-], de första
er-övrarna av det spanska Amerika,
74, 3184.
Conrad [kån’rod], Joseph (1857—1924),
engelsk författare, född i Polen
(hette egentligen Korzeniöwski
[kåsjenjof’ski]). Lärde sig engelska
31 år gammal och blev en av den
engelska prosans mästare. C. blåste
nytt liv i sjöromanen; storslagna
skildringar av hav och hårda
människoöden äro hans styrka. Bland
hans verk märkas Almayers
dårskap (1895; sv. ö. 1908), Stormen
(1897; sv. ö. 1937), Lord Jim (1900;
sv. ö. 1945), Taifun (1903; sv. ö.
1918).
Conradsson, Ivar (f. 1884), lyriker
vars i början av 1900-talet utgivna
diktsamlingar på senare tiden har
fått ny aktualitet. Ett urval ur dem
publicerades 1950, — 3339.
Conrad von Hötzendorf, Franz (1852—
1925), greve, österrikisk-ungersk
fältmarskalk. Var under
världskrigets tre första år såsom
general-stabschef den verklige ledaren av
armén; genombrottet vid Gorlice
1915 var hans förtjänst.
ConsaFvi, Er’cole (1757—1824),
italiensk diplomat, kardinal, Pius VII:s
statssekreterare, mästerlig
underhandlare och förfäktare av kyrkans
rätt både mot Napoleon och på
Wienkongressen, mecenat.
Conscience [kån8sians’s], Hendrik (1812
—83), flamländsk författare.
Värdefulla äro i synnerhet hans
skildringar ur folklivet och hans
historiska romaner (De leeuw van
Vlaanderen); en av de första och
ivrigaste förkämparna för den
flamländska nationalitetsrörelsen, 2463.
Conseil [kånssäj’], fr„ råd. — C. d’état
[detaz], domstol i högsta instans. —
C. de famille [da fami’j],
familjeråd. — C. de la république, den
nuvarande republikens första
kammare. — C. général [sjenerall’],
landsting. — C. municipal [-[mynisi-pal’],-] {+[mynisi-
pal’],+} stadsfullmäktige,
kommunalfullmäktige.
Consen’sus, lat., överensstämmelse. —
C. gen’tium, folkens
samstämmighet, eller C. om’nium, allas
samstämmighet, användes av medeltida
tänkare som bevis för att en sats
var riktig. — C. tac’itus, tyst
överenskommelse.
Considérant [kån&sideran8’], Victor
(1808—93), fransk socialist, lärjunge
till Fourier, i vars anda han 1850
grundade en koloni i Texas.
Consil’ium, lat., råd; rådsförsamling.
Consisto’rium reg’ni, lat.,
rikskon-sistorium, prästbeståndet vid
ståndsriksdagarna.
Consoli’ni, Adolfo (f. 1917), italiensk
diskuskastare, har satt flera
världsrekord, bl. a. 55,35 m 1948 och
segrade vid OS s. å. samt vann EM
1946, 50 och 54, den enda
idrottsman som segrat i 3 EM.
Consols [kån’s91s], eng-, förkortning av
Consolidated annuities, sedan 1951
benämning på vissa engelska
obligationer för den fonderade
statsskulden. Utgjorde före 1914 9/10 av
denna, nu endast en ringa del
därav.
Consommé, fr., klar soppa, buljong,
klarad med malet oxkött eller höns,
rotsaker eller makaroner.
Constable [kan’stabl], John (1776—
1837), engelsk målare, en av det
moderna landskapsmåleriets
grundläg-gare; frigjorde sig från den
konventionella kompositionen och skildrade
i stället med inträngande iakttagelse
och fin känsla det engelska
landskapet i det skiftande ljuset från dess
disiga och molniga himmel. Under
sin livstid föga uppskattad i
hemlandet blev han genom Boningtons
förmedling uppmärksammad i
Frankrike, och hans konst fick stor
betydelse för det romantiska franska
måleriet, 836.
Constans I (omkring 323—350 e Kr.),
östromersk kejsare, son till
Konstantin I, erhöll vid riksdelningen
efter faderns död Italien, Afrika och
Illyricum samt bemäktigade sig
efter brodern Konstantin II :s död
även de västliga provinserna.
Constans II (629—688), även kallad
Konstantin III, östromersk kejsare,
son till Konstantin II, residerade
mest i Syrakusa, där han mördades.
Constant [kånsstaB®z] de Rebecque,
Henri Benjamin (1767—1830), fransk
författare och politiker. Var
minister under »de hundra dagarna» och
bidrog sedan verksamt till
julirevolutionen. Berömd är i synnerhet
hans miniatyrroman Adolphe (sv. ö.
1944), som med stor objektivitet och
sakkunskap analyserar en
kärlekshistorias förlopp. Samtiden skattade
högre hans politiska och
religionsfilosofiska författarskap. Hans
undan för undan publicerade brev och
dagböcker ger utomordentliga
inblickar i ett rikt sammansatt
själsliv, 2625, 2858.
Constan’ta [kånstan’tsa], Rumäniens
huvudhamn vid Svarta havet. 80 000
inv. 1945, — 880 K, 2887, 3306.
Constantine [kå^sta^tin’], stad i n.ö.
Algeriet vid Oued Rummel, som i en
djup klyfta bryter sig genom
Tell-Atlas. 118 774 inv. 1948. Kartagernas
Karta, romarnas Cirta, fick sitt
nuvarande namn av kejsar Konstantin
den store, som återuppbyggde
staden. Huvudstad i departementet med
samma namn, 24 K, 1166.
Constantius I Chlo’rus (d. 306),
romersk kejsare, adopterades av
Maxi-mianus och utnämndes till
medkej-sare över Gallien, återtog 296
Bri-tannien. Far till Konstantin den
store.
Constantius II (317—361), romersk
kejsare, son till Konstantin den
store, erhöll vid faderns död rikets
östra provinser; var ivrig arianist
men döptes först på dödsbädden.
Consula’ris, lat., hos romarna
benämning på senator som varit konsul.
Conti, romersk adelsätt, omtalad redan
på 1000-talet och utdöd 1815, till
vilken bl. a. hörde påvarna
Innocen-tius III och XIII, Gregorius IX,
Alexander IV och Victor IV samt
Torquato Conti (d. 1635), kejserlig
fältmarskalk i 30-åriga kriget.
Conti [kånzti’], gren av linjen Condé
av huset Bourbon.
Conti, Louis Francois (1717—76), prins
av C., spelade en betydande roll i
fransk utrikespolitik under Ludvig
XV :s tid.
Con’tra, lat., emot.
Contradic’tio, lat., motsägelse. — C. in
adjec’to, motsägelse i biordet,
motsägelse mellan ett begrepp och dess
bestämning, t. ex. en liten jätte.
Contrat social [kångtra’ såsial’], fr.,
samhällsfördrag, naturrättsligt
begrepp utvecklat av J. J. Rousseau i
skriften Du contrat social som fick
stor betydelse vid utformande av
Franska revolutionens och
demokratiens idéer.
Contre [kånstr], fr., mot.
Contuber’nium, lat., i antiken namn
på äktenskaplig sammanlevnad, i
vilken ena eller båda parterna voro
slavar.
Contuma’cia, lat., motspänstighet,
försummelse att inställa sig vid
rättegång. Att dömas in contumaciam,
att dömas frånvarande. Förekommer
i Sverige i regel endast i tvistemål,
se Tredskodom.
Convalla’ria, släkte av familjen
liljeväxter, se Getrams och Konvalje.
ConvEvium, lat., festmåltid.
Convocation [kånvåkei’sjan], eng.,
kyrkomöte. Den engelska kyrkan
har två C., en för vardera
kyrko-provinsen Canterbury och York. I
C. deltager endast prästerskapet.
Convolvula’ceae, vindeväxter (sed. o.).
ConvoFvulus, se Akervinda.
Cook [kok], Frederick Albert (1865—
1940), amerikansk polarresande,
deltog åren 1891—99 i Pearys och
Ger-laches polarfärder samt uppgav sig
under en resa 1907—09 ha kommit
till nordpolen. Hans resultat
underkändes liksom hans påstådda
bestig-ning av Mount Mac Kinley, 2682.
Cook [kok], James (1728—79), engelsk
upptäcktsresande, genomförde 1768
—79 tre resor i Stilla havet och
upptäckte där många öar och
utforskade Australiens östra kust, 34,
75, 230, 500, 627 B, 628 B, 1371, 1567,
2544, 2563.
Cook, Thomas (1808—92), engelsk
turistman. Grundade 1841 resebyrån
Thomas Cook & Son med kontor
över hela världen och tog initiativ
till de internationella
rundresebil-jettema.
Cook Inlet [in’let], havsvik v. om
Kenaihalvön på Alaskas s. kust.
Cook’s Sund eller Cook Strait, sundet
mellan Nord- och Sydön, Nya
Zeeland, 232 K.
Cooköama [kok-] eller Herveyöarna,
brittisk ögrupp i Stilla havet,
Polynesien, ö. om Sällskapsöama. Ca 290
km2, 15 079 inv. 1951. Administreras
4077
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
