Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Crédit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CRÉD1T LYONNAIS
CROMWELL, RICHARD
Crédit Lyonnais [kredi’ liånä’], den
största enskilda banken i Frankrike.
Credo, lat., jag tror; den apostoliska
trosbekännelsen. Namn på den
första katolska tidskriften i Sverige,
utgiven i Stockholm från 1920, —
2110.
Cre’do quia absur’dum, lat., jag tror
emedan det är orimligt. Uttryck
som brukar tillskrivas kyrkofadern
Tertullia’nus, men som inte
förekommer hos honom i denna
tillspetsade form.
Creek [kri’k], eng., flodbädd, som
torkar ut tidvis. Ingår i ett flertal
ortnamn i Amerika och Australien.
Creekindianer eller maskoki,
musk-hogee, indianstam i s.
Alleghany-bergen, som på 1830-talet
förflyttades till Indianterritoriet i
Oklahoma; även av européerna använd
beteckning på ett av de viktigaste
nordamerikanska stamförbunden,
som bl. a. omfattade maskoki,
apa-lacher och seminoler.
Crème [kräm], fr., grädde; salva,
kräm. Även i uttrycket crème de la
crème, gräddan av societeten.
Cremer [kri’ma], sir William Randal
(1838—1908), engelsk politiker. Var
upphovsman till de
interparlamen-tariska konferenserna; erhöll Nobels
fredspris 1903.
Cremo’na, italiensk stad i
Lombar-diet vid Po nedom Addas inflöde.
68 636 inv. 1951. Anlagd 219 f. Kr.,
hade den sin största blomstring på
1200-talet, från vilken tid många
vackra byggnader finnas kvar.
Berömd fioltillverkning 1550—1750
(cremone’sare) främst av
familjerna Amati, Guarneri och Stradivari.
— Huvudstad i provinsen med
samma namn.
Cremone’sare, violin, tillverkad i
Cre-mona på 1500—1700-talen av
hant-verkarsläkterna Stradivari, Amati,
Guarneri, Bergonzi m. fl., vilkas
fiolbyggnadskonst ej överträffats,
1824.
Crem’or tar’tari, detsamma som
vinsten.
Crep’is, se Klofibbla.
Crépy-en Laonnais [krepi’-ans-laånä’],
by i dep. Aisne, n.ö. Frankrike;
känd genom freden i C. 1544
mellan Karl V och Frans I.
Crescendo [kresjän’då], ital.,
tilltagande (tonstyrka).
Crescen’tia, se Kalebassträdet.
Cresta Run, S:t Moritz i Schweiz,
världens mest kända bana för
ske-letonåkning.
Créstien de Troyes, se Chréstien de
Troyes.
Cre’us, Cabo de, Spaniens östligaste
udde, Katalonien, fyrtorn.
Creuse [krös]. 1. Dep. i mellersta
Frankrike, 5 606 km2, 172 702 inv.
1954, huvudstad Guéret. — 2. Flod
i dep. C., biflod till Vienne.
Creusot, Le C. [la kröså’], stad i
mellersta Frankrike vid en biflod till
Loire, 28 663 inv. 1954. Ligger i
centrum av ett kol- och
järnmalms-område, har Frankrikes största
järnindustri, tillhörande familjen
Schneider. Särskilt
vapentillverkningen (kanoner m. m.) var av
största betydelse. Ockuperat av
tyskarna 1940—44 och ödelagt vid
allierade bombanfall, 1143 K.
1. Creutz, Lorentz (1615—76),
friherre, riksråd 1660, förordnades 1676
till amiralgeneral och chef för
svenska flottan, trots att han aldrig
varit till sjöss. Besegrades s. å. av
den förenade dansk-holländska
flottan utanför Ölands södra udde och
drunknade med sin besättning vid
en felaktig manöver med
amiralsskeppet Kronan.
2. Creutz, Gustaf Philip (1731—85),
sonsons son till Lorentz C., skald,
hovman, svenskt sändebud i Madrid
och i Paris (1766—83), sedan
kanslipresident. Tillhörde den
norden-flychtska kretsen och medarbetade
i dess publikationer. C. är vid sidan
av Bellman vår mest utpräglade
rokokoskald: behagfull esprit och
en förut okänd formell elegans äro
utmärkande för hans diktning, som
till omfånget inte är betydande men
rymmer fin naturpoesi,
desillusionerad världsvisdom och för sin tid
utsökt versmusik. Mest bekant är
Atis och Camilla, ett idylliskt
herdeepos i fem sånger på
formfulländade alexandriner, 3333 B, 3334.
Crewe [kro], industristad i Cheshire,
v. England, 52 070 inv. 1954. Stora
järnvägsverkstäder vid linjen
London—Holyhead—Dublin.
Crewe [kro], Robert Offley Ahburton
Crewe-Milnes, markis av C. (1858—
1945), engelsk liberal politiker,
vice-konung av Irland 1892—95, 1905—
16 innehavare av olika regerings
-poster, 1922—27 ambassadör i Paris.
Cricket, engelskt bollspel med gamla
anor. Spelas mellan två
11-manna-lag med massiv boll, 23 cm i
diameter, och platta slagträn på
gräsplan utan fastställda mått. En
kastare i ena laget skall söka slå ned
motståndarnas »grind» (två i
marken nedslagna käppar, på vilka två
träpinnar lagts). Motståndarna
försvarar genom en »slagman»
grinden och denne skall efter ett lyckat
slag förbi andra lagets på fältet
placerade »utemän» söka löpa till en
andra »grind», 20 m därifrån.
Lyckas detta, erhåller laget poäng.
Crimen, lat., anklagelse, brott. — C.
lae’sae majesta’tis, majestätsbrott.
Crime passionel [krim pasionäT] (fr.,
lidelsefullt brott), efter fransk
litteratur upptagen benämning på
brott, begånget undier stark lidelse,
svartsjuka, på grund av en stark
känsloreaktion e. dyl.
Crinum, liljeväxt, odlas som
prydnadsväxt, 2882.
Cripps, sir Stafford (1889—1952),
brittisk politiker, labourmedlem av Mac
Donalds andra regermg och 1931
ledare för arbetarpartiet i
underhuset. Utesluten ur partiet 1940—
45 på grund av strävanden att
organisera en folkfront i samarbete
med kommunisterna. Ambassadör i
Moskva 1940—42. Medlem av
samlingsregeringen 1942—45,
handelsminister 1945—47, finansminister 1947
—50. Framlade 1942 och 1946
förslag till lösningen av den indiska
frågan och har själv fört
förhandlingar i Indien. Skr.: Towards
Christian Democracy (1945; Min
väg till kristen demokrati, sv. ö.
1946).
Crispi, Frances’co (1819—1901),
italiensk statsman, en av
förgrundsfigurerna under Italiens enande, två
gånger premiärminister, sista
gången störtad 1896 efter Italiens
misslyckade fälttåg till Abessinien.
Crispin [kripäne’], betjäntroll i den
fransk-klassiska komedin, besläktad
med commedia dell artes Arlecchino
(Harlekin), populär i det franska
lustspelet till 1750-talet.
Crispi’nus och Crispinia’nus, bröder,
romerska martyrer (200-talet e. Kr.),
skomakarnas skyddspatroner med
högtidsdag 25 nov. Enligt legenden
tillverkade de skor åt de fattiga av
läder som de stulo från en rik
gar-vare (därav crispinader,
välgörenhet).
Cristöbal [kriståv’al], hamnstad vid
Panamakanalen, flottbas i
Karibis-ka havet, ca 600 inv.
Cristus [kris’tos], Petrus, nederländsk
målare, verksam i Brügge 1444—72,
en av Jan van Eycks närmaste
efterföljare. Har utfört religiösa
målningar samt porträtt.
Crivel’li, Carlo (ca 1430—35—ca 1495),
venetiansk målare, påverkad av
Mantegna, utbildade ett egenartat
målningssätt med rikt användande
av guld och yppiga färger och med
starka gotiska och byzantinska drag.
Croce [krå’tje], Benedetto (1866—
1950), italiensk filosof, politiker och
historiker, har främst behandlat
filosofihistoriska och estetiska
problem, representerar en idealistisk,
monistisk riktning. Stod under hela
fascisttiden i opposition mot
regimen och framförde sin kritik i
formellt oantastlig form i tidskriften
La Critica. Efter Mussolinis fall
ledande inom liberalismen och
medlem av flera regeringar. Av Croces
skrifter finnas Estetiskt breviarium
och Europas historia i svensk
översättning, 1823.
Croc’us, saffransläktet av familjen
svärdsliljeväxter från
Medelhavsländerna. — C. sati’vus, se Saffran,
har lilafärgade, C. ver’nus,
vårsaffran, blå eller vita, C. lu’teus gula
blommor. Samtliga odlas i Sverige
som prydnadsväxter på kalljord.
Crofts, Freeman Wills (f. 1879),
engelsk författare av världsbekanta
detektivromaner, 704.
Croissant [kroasans’], fr., halvmåne;
halvmånformat vetebröd, giffel.
Croix de feu [kroa’ da fö’], eldkorset,
en fransk nationalistisk rörelse,
grundad 1927 av f. d.
överstelöjtnant C. de La Rocque bland
krigsveteraner, sedermera utvecklad i
fascistisk riktning; numera upplöst.
Croix de guerre [kroa d gä’r], fr.,
krigskorset, fransk och belgisk
krigs-orden, instiftad 1915 respektive 1905.
Croker [kråo’ka], John Wilson (1780
—1857), engelsk torypolitiker och
journalist, en av grundarna av The
Quarterly Review 1809.
Cro-Magnonrasen [krå-manjåns’],
europeisk urras från senare delen av
äldre stenåldern. C. har uppkallats
efter en fyndort i dep. Dordogne,
s.v. Frankrike, 882, 2416.
Crome [kråom], John (1768—1821),
»Old Crome», engelsk
landskapsmålare och grafiker, genom sitt
uppmärksamma studium av
atmosfärens och belysningens inflytande på
landskapet jämte Constable en
föregångare till 1800-talets moderna
landskapskonst, 836.
Cromer, Evelyn Bäring (1841—1917),
earl C., engelsk statsman.
Representerade regeringen i Egypten 1883—
1907, då han som landets faktiske
regent organiserade den inre
styrelsen på ett förtjänstfullt sätt.
Crompton [kramp’ton], Samuel (1753
—1827), engelsk uppfinnare av den
s. k. mule-(bastard-)spinnmaskinen
samt av den s. k. jenny-maskinen,
125, 1750, 3451.
1. Cromwell [kråm’oal], Oliver (1599
—1658), engelsk revolutionsman och
och statsman. Besegrade den
kungliga hären vid Naseby 1645.
Upplöste 1653 parlamentet och
utropades s. å. till Lord protector och
republikens högste styresman.
Stödde sin makt på armén och
uppehöll en järnhård militärdiktatur i
landet. C:s betydelse för den
engelska imperialismen är
oöverskådlig, 629 B.
2. Cromwell [kråm’oal], Richard
(1626—1712), son till O. C. och
dennes efterträdare som protektor. C.
4082
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
