Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cromwell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CROMWELL, THOMAS
CULEX
var viljesvag och föga lämpad att
efterträda fadern; han måste efter
endast ett halvår draga sig tillbaka
från sitt ämbete. Efter hans fall
återinfördes kungadömet i England.
Cromwell [kråm’oal], Thomas (1485—
1540), earl of Essex, engelsk
statsman. Framträdde i politiken först i
kardinal Wolseys tjänst, efter
dennes fall som Henrik VIII:s
inflytelserike minister. I machiavellisk
anda sökte han inom stat och
kyrka stärka kungamakten och, ehuru
katolik, samla Europas
protestantiska stater mot de katolska. C. föll
sedermera i onåd och halshöggs 1540.
Cronhielm, Gustaf (1664—1737),
ämbetsman, politiker. Kanslipresident
och kansler för Uppsala universitet
1719. Ledde lagstiftningsarbetet
med 1734 års lag, vars knappa men
klara och uttrycksfulla språk till
stor del är C:s förtjänst.
Cronholm, Abraham (1809—79),
historiker, professor i Lund, författare
till värdefulla materialsamlingar om
Gustaf II Adolf (1857—72) och
Skånes historia (1847—51).
Cronin [kråo’nin], Archibald Joseph
(f. 1896), skotsk författare,
ursprungligen läkare, har skrivit flera
mycket lästa romaner, däribland
Hattmakarens borg (1931, sv. ö.s.å.),
även filmatiserad. Himmelrikets
nycklar (1941, sv. ö. s. å.) och De
gröna åren (1944, sv. ö. 1945) med
dess fortsättning Shannons väg
(1948, sv. ö. s. å.), 845.
Cronje, Piet (1835—1911), boergeneral.
Ledde under kriget mot
engelsmännen Transvaalarmén, vann i början
framgångar, men måste vid
Paarde-berg kapitulera med hela sin
styrka. C. tillfångatogs och satt
fängslad på S :t Helena till fredsslutet
1902, då han återvände till
Trans-vaal.
1. Cronstedt, Carl Johan (1709—77),
arkitekt, greve. Som överintendent
från 1743 fullföljde C. arbetet på
Stockholms slott efter Hårlemans
ritningar och är jämte denne
rokokons främste svenske representant.
Bland C:s självständiga arbeten
märkas Artillerigården i Stockholm
(1763).
3. Cronstedt, Carl Olof (1756—1820),
brorson till A. F. C., sjömilitär,
bidrog till segern vid Svensksund
1790. Som kommendant vid
Sveaborg från 1801 överlämnade C.
fästningen till ryssarna 1808, — 974.
Crookes [kro’ks], sir William (1832—
1919), engelsk fysiker och kemist,
från 1855 lärare i kemi i Chester.
Har särskilt studerat elektricitetens
gång genom förtunnade gaser
(Crookes’ rör). Dessutom var han
en av de första, som studerade
radioaktiviteten och uppfann i
samband härmed det s. k.
spintari-skopet.
Croquis [kråki’], fr., kroki, utkast till
en teckning eller målning, skiss;
teckning efter levande modell i
öv-ningssyfte.
Croshy [krås’bi], Bing (f. 2/5 1904),
amerikansk sångare och
filmskådespelare, som genom sitt sätt att
sjunga (crooning, nynnande), har
vunnit stor popularitet som
radiosångare och i filmerna Vandra min
väg (1944), Klockorna i S :t Mary
(1946), En yankee vid Kung Arthurs
hov (1949). I en rad komedier har
han samarbetat med Bob Hope.
Crossing over [krås’ing åo’va],
omgruppering av kopplade
arvsfaktorer i samband med
reduktionsdel-ning, 3857.
Crossman [krås’man], Richard (f.
1907), brittisk politiker,
represente
rande arbetarpartiets vänsterflygel,
ledamot av underhuset sedan 1937.
Motståndare till Bevins
utrikespolitik. Medlem av
Palestinakommis-sionen 1946, vars arbete han
skildrat i Palestine mission (1947).
Utgav och skrev inledning till Vi
trodde på kommunismen (1950).
Crossoptery’giema, fiskordning
upptagande flera fossila släkten. Står
nära de nutida polypteriderna, se
Nilgädda.
Crot’on, tropiskt släkte av familjen
törelväxter. Olika C.-arter lämna
gummilacka och kaskarillabark (se
d. o.) samt krotonolja (ett
avfö-ringsmedel).
Crotondammen [kråo’tan-], 72 m hög
damm i Croton River, en biflod till
Hudson, utmynnande strax norr om
Ossining. C. svarar för en del av
vattentillförseln till staden New
York.
Croupier [kropje’], fr., kassör vid
spelbank.
Croüte [krot], fr., skorpa, kant;
smör-degsomhölje (»en croüte») t. ex. till
gåslever.
Crown [kraon], krona, engelskt
skiljemynt av silver = 5 shillings eller
Vi pund.
Croydon [kråi’dan], förstad till
London. Tidigare Londons viktigaste
flyghamn. 249 800 inv. 1954.
Crozetöarna [kråsä’-], obebodd fransk
ögrupp i s. Indiska oceanen, 2 500
km s. om Madagaskar, 2688.
Cruciferae, Siliquo’sae, korsväxter,
fribladig, dikotyledon växtfamilj
med omkring 200 släkten och 2 000
arter över hela jorden, örter med
strödda blad, blomklasar i stjälkens
topp, fyrtaliga insektsblommor med
foder- och kronblad ställda i kors,
fyrväldiga ståndare, pistill av tvä
fruktblad, frukt skida. Hit höra
senap, kål, lövkoja.
Cruikshank [kro’ksjänk], George (1792
—1878), engelsk konstnär, framför
allt bekant som karikatyrtecknare
och bokillustratör, bl. a. till flera
av Dickens verk, 706 B, 1943, 2243 B.
Crusebjörn, Jesper Ingevald (1843—
1904), militär och ämbetsman,
krigsminister 1899—1903, genomdrev
1901 års härordning.
Crusell, Bernhard Henrik (1775—1838),
finländsk tonsättare och klarinettist,
kom 1791 till Stockholm och blev
1818 musikdirektör vid Första
infanteribrigaden i Linköping. C., som
var en lysande klarinettvirtuos, är
nu mest känd för sina sånger, bl. a.
till text ur Tegnérs »Frithiofs saga»,
3346.
Crusenstolpe, Magnus Jacob (1795—
1865), skriftställare och fruktad
pamflettist, hovrättsassessor. Stod
från början Karl Johan nära, men
övergick snart till hans bittraste
fiender. Mest bekant av hans
skrifter är Morianen eller
Holstein-Got-torpska huset i Sverige (1840—44),
där autentiska dokument blandas
med uppdiktade giftigheter.
Crux, lat., kors; plåga, svårighet.
Cruz Grande [kros], exporthamn för
järnmalm i mellersta Chile, 400 km
n. om Valparaiso. Sjöfarten på
USA;s ö. kust ombesörjes till stor
del av svenska fartyg.
Cruzeiro [krosei’ro], brasiliansk
myntenhet = 1 milreis = 100 centavos.
Crüger, Johann (1598—1662), tysk
tonsättare, från 1622 organist i Berlin,
skrev bl. a. en på sin tid ytterst
populär samling andliga sånger, Praxis
pietatis melica (1644). Av hans
melodier återfinnes nio i Svenska
kyrkans koralbok (däribland nr 12 Nu
tackar Gud allt folk och nr 123
Jesus är min hägnad).
Cryptomer’ia, japanskt
barrträdssläk-te, vars enda art, C. japo’nica,
japansk ceder, blir 40 m högt.
Crwth [kro’t>] eller chrotta, ett redan
under tidig medeltid begagnat
(walesiskt) stråkinstrument i
rektangulär form och med sex
spelsträngar. Har möjligen någon
släktskap med den nordiska stråkharpan.
Cs, kemiskt tecken för cesium, se d. o.
CSA, Centralförbundet för socialt
arbete, se d. o.
CSA, förkortning för Ceskoslovenske
Aeroline, Prag, statligt tjeckiskt
flygbolag.
Csårdås, Czårdås [tjar’dasj], av ung.
czårda, bykrog, gammal ungersk
nationaldans, dels i långsam 4/4
takt, dels i vild 2/4 eller 4/4 takt,
1070, 3586.
Csardasfurstinnan [tjar’dasj-], operett
av E. Kålmån, uppförd f.f.g. i Wien
1916 och i Stockholm s. å.
CSR, förkortning för Ceskoslovenska
Republikå, tjeckoslovakiska
republiken.
Ct, förkortning, cent.
Ct, kemiskt tecken för centurium.
CTH, förk. för Chalmers Tekniska
Högskola.
Cto eller ct, förkortning för con’to
curren’te, lat., löpande räkning,
kontokurant.
Cu, kemiskt tecken för koppar, se
d. o.
Cu’ba, republik i Västindien,
omfattande ön C., den största av Stora
Antillerna, jämte kringliggande
kustöar. 114 524 km2, 5 807 000 inv.
1953. Huvudstad Habana, 2490 K,
3784, 3786.
Cuchillas [kotjiTjas], namn på
bergssträckningar i Uruguay.
Cucu’jo, en västindisk eldfluga,
Pyro-phorus noctilu’cus, 3—4 cm lång,
mörkbrun med på sidorna och
buken gula, lysande fläckar, 3025.
Cuculidae, se Gökfåglar.
Cuc’umis, se Gurkväxter.
Cucur’bita, se Pumpa.
Cucurbitaceae, se Gurkväxter.
de Cücuta, San José [san chåse’ da
ko’kota], stad i n.ö. Colombia,
93 974 inv. 1951, export av kaffe
över Venezuela, 762 K.
Cuddalore [kadalåa], hamnstad i s.
Indien vid Bengaliska viken, 59 000
inv. 1931 Export av främst socker.
Cuenca [koeng’kaj. 1. Huvudstad i
provinsen C. ö. om Madrid,
mellersta Spanien. 24 836 inv. 1950. —
2. Stad i Ecuador, 54 000 inv. 1947,
— 761, 762 K.
Cue’vas de Ve’ra, stad i s.ö. Spanien,
20 000 inv. Silvergruvor.
Cugnot [kynjå’], Nicolas Joseph (1725
—1804), fransk ingenjörofficer,
konstruerade den första mycket
primitiva ångdrivna landsvägsvagnen
(1769), »C:s ångvagn», 380.
Cuiabå [kojaba’], huvudstad i staten
Matto Grosso, v. Brasilien. 23 745
inv. 1950. Flodtrafik på Argentina.
Cui [kyi’], Cesar (1835—1918), rysk
tonsättare och musikskriftställare,
tillsammans med bl. a. Balakirev
och Borodin medlem av »nyryska
skolan». C., som även var militär,
skrev operor, diverse vokalmusik
o. a., 2911.
Cui’ bon’o?, lat., till vad nytta?
Cui’us re’gio, ei’us relig’io, lat., (fritt)
ett lands religion bestämmes av dess
suverän, grundsats som fastslogs vid
religionsfreden i Augsburg 1555.
Cukor [kjo’kar], George (f. 7/7 1899),
amerikansk teater- och
filmregissör. Filmer bl. a.: David
Copper-field (1935), Romeo och Julia
(1937), Gasljus (1944), Edward min
son (1949), Född i går (1950).
Cul’ex, släkte av stickmyggorna.
4083
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
