Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dalnij ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DALNIJ
DAMSPEL
bonader oftast med bibliska motiv
och med lysande färger varmed
väggarna i bondstugor framför allt i
Dalarna pryddes, särskilt under
tiden 1770—1850. Utmärkas av naiv
berättarglädje och ofta av
konstnärlig stilkänsla. Ha bl. a.
inspirerat E. A. Karlfeldts diktning.
Dalnij, se Dairen.
Dalregementet (113), Falun.
Härstammar från de s. k. dalfänikor, som
uppsattes 1542, självständigt
regemente 1628, — 1760.
Dalripan, Lago’pus lagopus, större än
fjällripan och liksom denna om
sommaren brunspräcklig, om
vintern vit, häckar i hela Norrland
och delar av Svealand, 3491.
Dalsberget, ett 333 m högt berg i
Nor-dingrå i Ångermanlands kustland.
Dals-Ed, kommun i mellersta
Dalsland, Älvsborgs län, 6 151 inv. 1954,
därav i Eds municipalsamhälle, en
bekant turistort vid Stora Les
syd-ända, 839 inv. 1954. Kommunen
bildad 1952 genom sammanslagning
av Dals-Ed, Gesäter, Håbol,
Nösse-mark, Rölanda och Töftedal.
Dal segno [sen’jå], ital. musikterm,
från tecknet. Innebär att ett
musikstycke skall omtagas från ett
visst tecken (^‘). Jfr Da capo.
Dalsjöfors, fabrikssamhälle i s.
Västergötland, ö. om Borås, 1 754 inv.
1951. Linneindustri.
Dalsland, landskap i s.v. Sverige, v.
om Vänern. Landareal 3 686 km2,
62 586 inv. 1954. Tillhör Älvsborgs
län och Karlstads stift, 424 K, 645,
646 B.
Dalslands kanal, trafikled längs
Uppe-rudsälven, från Vänern till Stora
Le, byggd 1865—68 av Nils Ericson.
Vacker turistled med en märklig
akvedukt över Håverudsforsen. 254
km, 28 slussar, stigning 59 m, 646.
Dalslandsserien, se Dalformationen.
Dalström, Katarina (Kata) (1858—
1923), socialistisk och
kommunistisk agitator och författarinna, en
av socialdemokratiska partiets
pionjärer och ledamot av olika utskott.
Hennes starka intresse för
religiösa frågor tog sig uttryck i talrika
skrifter, från en samling nordiska
gudasagor (1887) till en bok om
teosofi (1923), 310.
Dalstorp, kommun i ö.
Västergötland, Älvsborgs län, 2 896 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Dalstorp, Hulared, Ljungsarp,
Nittorp och ölsremma.
Dalton [dåTton], Hugh (f. 1887)
engelsk politiker, arbetarpartiet,
medlem av samlingsregeringen 1940—45
och arbetarregeringen 1945—47,
därefter ordförande i Labours
internationella utskott. Känd som
doktrinär socialist, bl. a. i sitt uppträ
-dande som delegat i Europarådet.
Dalton [dåTtan], John (1766—1844),
engelsk kemist och fysiker.
Uppställde den efter honom benämnda
lagen för gasblandningars tryck,
enligt vilken summan av de i en
gas-blandning ingående enskilda
gasernas tryck (partialtryck, se d. o.) är
lika med blandningens totala tryck.
Utvecklade även den första
moderna atomteorin, 205.
Daltonism, en viss form av
färgblindhet, uppkallad efter den engelske
kemisten John Dalton (1766—1844)
som led av röd-grön färgblindhet
och själv publicerade en skildring
av sitt fall.
Daltonplanen [då’ltan-J, modern
undervisningsmetod, uppkallad efter
staden Dalton, USA, har särskilt
tillämpats av lärarinnan Helen
Parkhurst, vill genom arbetskontakt
mellan lärare och elever vänja de
senare vid självstudium, 2634.
Daluege [-yge], Kurt (1897—1946), illa
beryktad tysk nazist, politiker och
polisgeneral. Riksprotektor i
Böh-men-Mähren 1942—43. Avrättad som
krigsförbrytare.
Dalum, församling i Redvägs kommun
i mellersta Västergötland, Älvsborgs
län, 758 inv. 1954.
Dalupproren, namn på flera
upprors-rörelser med utgångspunkt i
Dalarna. Första dalupproret 1524—25
hade sin främsta grund i de dåliga
tiderna med myntbrist osv. och
underblåstes av de avsatta
Västerås-prelaterna biskop Peder
Sunnanvä-der och domprosten mäster Knut.
Sturenamnet nämndes även. Fram
på hösten 1525 ebbade rörelsen ut
och försoning kom till stånd på
Tuna ting. Prelaterna som flytt till
Norge utlämnades senare och
dömdes till döden. — Andra
dalupproret 1527—28 leddes av den s. k.
Daljunkern, se d. o. — Tredje
dalupproret 1531 och Fjärde
dalupproret 1743, se Klockupproret
respektive Stora daldansen.
Dalälven, älv i n. Svealand,
uppkommer av två källarmar, öster-D., som
genomflyter Siljan, och Väster-D.,
båda från gränstrakterna till Norge
i n.v. Dalarna. Utfaller i
Bottenhavet. 520 km lång, den tredje
efter längd i landet. Flodområde
29 000 km2, därav 1100 i Norge, det
fjärde efter storleken i landet.
Stora vattenkrafttillgångar, viktig
flottled, 639, 641 K, 1009, 3593 B.
Dam, Henrik (f. 1895), dansk
biokemist; erhöll 1943 nobelpriset i
medicin för upptäckten av
K-vitami-net.
Damanhu’r, egyptisk stad i deltat.
85 000 inv. 1947. Bomullsindustri,
771 K.
Damäo [domans’o], Dama’n,
portugisisk besittning på Indiens västkust,
16 mil n. om Bombay, en rest av
Portugals gamla indiska välde. 383
km2, ca 55 000 inv.
Damaskenerstål
sje-1, »stål från [-Damaskus», framställt av stålplåt
med olika hårdhetsgrad vilka
sam-manvällts, därav det vid etsning
vågiga utseendet. »Äkta damask»,
känd åtminstone sedan 700-talet,
erhöll sin struktur genom själva
reduktionsförfarandet, som bestod i
bearbetning i glödvärme av
magnetisk järnmalm i kol.
Damasker (förvrängning av fr.
ga-mache, av ital. ga’mba, ben),
värmande plagg för smalbenen av
linne, kläde eller läder att träs över
fotterna med hällor och knäppas på
utsidan.
Damaski’nos (1889—1949), grekisk
teolog och politiker, ärkebiskop av
Aten. Greklands riksföreståndare
1944—46.
DamasTcus, huvudstad i Syrien, s.v.
Asien, vid foten av Antilibanon.
372 708 inv. 1952. Urgammal stad
med trånga, slingrande gator,
många basarer och moskéer.
Upplevde sin glanstid som de
omajja-diska kalifernas residensstad 661—
762 e. Kr., 647 B, 1239 K.
Damas’t, ursprungligen sidenvävnad
från Damaskus. D. är en oftast
enfärgad fasonerad vävnad i siden
(mönstrad med guld- och silvertråd
o. dyl. för möbeltyg, förhängen
m. m.), ylle, linne (duktyg) eller
bomull.
Dåmbovita [dambovit’sa], rumänsk
flod, biflod till Donaus biflod
Arges. Bukarest ligger kring floden.
Damejeanne [damsjan’], fr., stor
glasflaska för tiotals liter syror, vin
o. dyl., i ett skyddshölje av flätad
vide.
Dam’garten, liten stad i Pommern, n.
Tyskland, 5 723 inv. 1946, svensk
besittning 1648—1814.
Damia’ni, Petrus (1006—72), abbot i
Umbrien och kardinal, en av den
kyrkliga reformrörelsens ledare, vän
och förtrogen till Gregorius VIL
1828 upphöjd till kyrkolärare.
Damia’nus och Kosmas, enligt
legenden två kilikiska läkarmartyrer.
Läkarnas och apotekarnas
skyddshelgon i katolska kyrkan.
Damiette [-ät’], egyptisk stad vid den
ö. Nilgrenen nära Medelhavet. 54 000
inv. 1947, — 771 K.
Damm eller Altdamm, stad i
Pommern, n. Tyskland, ca 12 000 inv.
Tillhörde Sverige 1648—1720, polsk
besittning sedan 1945.
Damm, Bertil (1887—1942), målare,
professor vid Konsthögskolan;
landskaps- och allmogeskildringar från
Hälsingland, Spanien och de
baltiska länderna, utförde även flera
kartonger till gobelänger och
väggmålningar samt teaterdekorationer.
Dammarharts, ett glasklart växtharts,
som användes för tillverkning av
fernissor.
Damm’astock, 3 633 m hög bergstopp
i Schweiz mellan Aar och Reuss.
Dammbindningsmedel, användes för
att binda damm på grus- och
makadamvägar. Utgöres av
exempelvis klorkalcium eller sulfitlut.
Dammbyggnader indelas i
skydds-dammar (t. ex. mot översvämning)
och spärrdammar. De senare
utföras som jord-, murverks- eller
betongdammar. Betongdammar
byggas antingen så tunga, att tyngden
förhindrar glidning eller stjälpning
(gravitationsdammar) eller utföras i
bågform, så att de stötta mot
upplagen (valvdammar), 648, 649 B.
Dammlunga, yrkessjukdom,
uppkommen genom inandning av
mineralstoft.
Dammsnäckor, släktet Limnae’a bland
lungsnäckorna. L. stagnaTis, stora
dammsnäckan, kan i akvariet göra
nytta genom att förtära alger. D.
har spiralvridet skal med utdragen
spets.
Dammusslor, Anodon’ta, ett släkte av
familjen Unio’nidae bland
musslorna (se d. o.). I Sverige
förekomma tre arter, som sakta plöja sig
fram i dyn på bottnen av dammar
och sjöar. Larverna parasitera på
fiskar, 2390.
Damna’tur, lat., fördömes, får ej
tryckas. — Motsats; Imprima’tur.
DamokTes, hovman hos kung
Diony-sios av Syrakusa (omkring 400 f.
Kr.), prisade sin herres lycka men
fick av denne en lektion om dess
obeständighet. Inbjöds slå sig ned
i stor ståt vid ett festligt bord, men
över honom hängdes i ett tagelstrå
ett skarpslipat svärd. — Härav
uttrycket DamokTessvärd, liknelse om
överhängande fara.
Dampier [däm’pja], William (1652—
1715), engelsk upptäcktsresande och
sjörövare, som gjort flera resor i
Söderhavet och kring Australien.
Dampskibsselskab. Det forenede D„ ett
av Danmarks största rederier,
grundat 1866 av C. F. Tietgen för
övertagande av Danmarks vid denna tid
tre största rederier. D. äger
numera ett 80-tal fartyg och driver
omkring 20 inrikes, ett 30-tal
europeiska och ett 10-tal transoceana
linjer.
Damspel eller dam, sällskapsspel på
64-rutigt bräde, förenklad form av
schack, i Norden omtyckt troligen
409 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
