Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - De la Gardie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE LA GARDIE, JAKOB PONTUSSON
DELITZSCH, FRIEDRICH
Ingermanland. Drunknade 1585, —
695.
2. De la Gardie, Jakob Pontusson
(1583—1652), greve, fältherre, son
till P. D., g. m. Ebba Brahe,
befälhavare för de hjälptrupper Karl IX
1609 sände till tsar Vasilis hjälp.
Intågade 1610 i Moskva och
uppsatte tsaren på tronen.
Expeditionen avslutades med ett äventyrligt
återtåg. Riksråd 1613, greve 1615,
riksmarsk 1617, medlem av
Kristinas förmyndarregering, 695.
3. De la Gardie, Magnus Gabriel
(1622—86), son till J. P. D., greve,
rikskansler, mecenat. Den lysande
och snillrike D. vann drottning
Kristinas ynnest och avancerade 1647
till riksråd, 1651 till riksmarskalk
och 1652 till riksskattmästare men
föll därefter i onåd. Rikskansler i
Karl XI :s förmyndarregering. D.
förlorade sitt inflytande under 1675
—79 års krig och drabbades tungt
av förmyndarräfsten och
reduktionen, 696, 697 B.
4. De la Gardie, Jakob Gustaf (1768
—1842), greve, politiker, militär,
diplomat, arkivsamlare. Användes i
flera speciella diplomatiska
uppdrag, var sändebud först i Wien,
sedan i Madrid, jämte Ruuth
gusta-vianernas ledare vid valriksdagen
1809, general i armén 1826,
lantmarskalk 1834—35. På sitt gods
Lö-beröd i Skåne samlade D. ett
betydande bibliotek och de släktarkiv,
som nu ingå i De la Gardieska
arkivet i Lunds universitetsbibliotek.
Delago’abukten, bukt på Sydafrikas ö.
kust.
De la Mare [deTa mäa], Walter (f.
1873), engelsk författare, mest känd
för sin romantiska och tekniskt
högtstående lyrik, ofta med motiv
från barndomens värld.
Delannoy [dalannoa’], Jean, fransk
filmregissör sedan 1937. Filmer:
Under eviga stjärnor (1943),
Pastoralsymfonien (1946), Över alla
gränser (1946).
Delaroche [dalaråsj’], Paul (1797—
1856), fransk målare. Av sin samtid
högt uppburen intog D. en ledande
ställning som representant för det
realistiska franska historiemåleriet;
skildrade med förkärlek scener ur
Englands historia, t. ex. Edward IV :s
söner i Towern (1831, Louvre,
Paris), 1175.
Delaunay [dalånä’], Robert (f. 1882),
fransk målare, som i sitt av kubism
och futurism påverkade måleri
återger det moderna storstadslivet, i
synnerhet motiv från Eiffeltornet.
De Laval [svenskt uttal daTaval], Carl
Gustaf Patrik (1845—1913),
uppfinnare och industriman, särskilt känd
som turbintekniker och uppfinnare
av ett expansionsmunstycke för
åstadkommande av ånghastigheter
ovanför rådande ljudhastighet, 3116.
1. De la Vallée, Siméon (d. 1642),
fransk arkitekt, kallades 1637 till
Sverige, blev kunglig arkitekt 1639.
D. införde här en fransk-holländsk
klassicism, med vilken han inledde
stormaktstidens arkitektur. Bland
hans verk märkas Tidö och Fiholm.
Han utförde även ritningar till
Riddarhuset, vilka sedermera dock ej
följdes, och ledde dess
grundläggning, 2831.
2. De la Vallée, Jean (1620—96), son
till S. De la Vallée, arkitekt, jämte
Tessin d. ä. sin tids främste, men
självständigare än denne. D.
företräder i svensk byggnadskonst en
fransk-holländsk klassicism, med
starka inslag av italienska element.
Uppförde triumfbågen till drottning
Kristinas kröning 1651, Bondeska
och Wrangelska palatsen, om- och
tillbyggde bl. a. Karlberg och
Venn-garn, fullbordade Riddarhuset. Bland
hans övriga arbeten märkas
Katarina och Hedvik Eleonora kyrkor i
Stockholm, båda senare förändrade,
samt ett betydelsefullt projekt till
ombyggnad av Stockholms slott,
3322 B, 3324.
De Lavals Ångturbin AB, Stockholm,
tillverkar vid fabriken i Nacka och
AB Torps Bruk (Kronobergs län)
ångturbiner, generatorer,
kondenso-rer, fläktar och kompressorer. Ca
800 anställda.
Delaware [deTaoäa]. 1. Stat i ö. USA,
koloniserad av svenskar, som kring
nedre Delawarefloden grundade
kolonien Nya Sverige, 5 091 km2,
353 000 inv. 1953. Huvudstad Dover,
2490 K, 2540, 3606. — 2. Flod i ö.
USA, upprinner i Catskill Mountains
och utfaller i Delawarebukten. 450
km.
De la Varende [da la varans’d], Jean
(f. 1907), fransk författare, bl.
a-till romanen Le centaure de Dieu
(1938), som fick Franska
akademiens pris; medlem av
Goncourt-akademien sedan 1943.
Delawa’rer, indianstam i
Nordamerika, den förnämsta inom
algonkin-gruppen, ättlingar till de indianer,
av vilka svenskarna inköpte den
mark som blev kolonin Nya Sverige.
Delavigne [dalavinj’], Casimir (1793—
1843), fransk författare, känd
genom sina politiska dikter i liberal
anda och sina historiska dramer.
Delbos [dälbås’], Yvon (f. 1885),
fransk politiker, ledare för
radikalsocialistiska partiet 1936,
utrikesminister 1936—38. Satt under större
delen av andra världskriget i tyskt
koncentrationsläger. Ledamot av
Ramadiers regering 1947.
Delbrück, Hans (1848—1929), tysk
historiker och politiker. Har genom
sina skrifter utövat stort inflytande
i konservativ riktning.
1. von Delbruck, Rudolf (1817—1903),
tysk politiker, blev 1868 preussisk
statsminister utan portfölj och var
Bismarcks ställföreträdare i
förbundsråd och riksdag.
2. Del’brück, Berthold (1842—1922),
brorson till R. D., tysk
språkforskare, professor i Jena, grundläggare
av den jämförande syntaxen.
Delcassé, Théophile (1852—1923),
fransk statsman. Innehade olika
portföljer i 13 ministärer;
grundläde såsom utrikesminister ententen
med England.
Deleatur, lat., det bör strykas.
Tecknet & i kanten på ett korrektur
anger detta.
Deled’da-Madesa’ni, Grazia (1872—
1936), italiensk författarinna.
Hennes folklivsskildringar från
Sardinien samt hennes
realistiskt-psyko-logiska romaner med ämne från
mera borgerliga kretsar förskaffade
henne 1926 års nobelpris, 1823.
Delegatio’n, lat., personer som fått
uppdrag att handla i någons ställe.
— Delega’t, ombud, förhandlare.
Delfi, Delphi, forngrekiskt
tempelområde i mellersta Grekland vid
foten av Parnassos, det antika
Greklands religiösa medelpunkt med
ett berömt orakel. Utgrävd efter
1892.
Delfi’ner, Delphinapter’idae, en familj
av underordningen tandvalar. Hit
höra bl. a. tumlare, späckhuggare,
grindval, vitval och narval samt den
vanliga delfinen, Delphi’nus deFphis,
som är allmän i Medelhavet och
även finns i Atlanten upp till
Engelska kanalen. Den är ett snabbt
och smidigt djur, når över 2 m i
längd, har näbblik nos, svart rygg,
grå sidor och vit buk.
Delfinryggen, annat namn på
Nordatlantiska ryggen, se d. o.
Delft, stad i Holland, s.ö. om Haag,
vid floden Schie. 67 758 inv. 1954.
Hade på 1600-talet och början av
1700-talet en stor fajansindustri.
Staden har en ålderdomlig prägel
med medeltida kyrkor och
renässanshus, 319 K, 1984.
Delgivning, överlämnande av
stämning eller annat rättsligt beslut.
Enligt kungörelse 10 juli 1947 kan
domstols D. numera ske genom post.
De’lhi, huvudstad i Indien, vid floden
Jumna. 914 790 inv. 1951. En av
landets äldsta och märkligaste
städer. Livlig handel. Flygtrafikknut,
1727 K, 1728.
Delibes [deli’b], Léo (1836—91), fransk
kompositör, främst bekant för sina
operor, Kungen har sagt det (1873)
och Lakmé (1883), och baletter,
Coppelia (1870) och Sylvia (1876),
ur vilka senare ofta sviter
framföras på konsertprogrammen, 1187.
Délice [delis’], fr., njutning.
Deliciö’s, fr. délicieux, utsökt, läcker.
Delika’t, lat., grannlaga; välsmakande.
— Delikates’s, läckerhet.
Deiikt, lat. delic’tum, straffbelagd
handling, brott.
Delikvescens [-sjäns], fasta ämnens
upplösning genom upptagande av
luftens fuktighet. Sådana ämnen
måste därför förvaras i lufttäta
rum.
Deli’la, se Simson och Delila.
Delille [dalil’], Jaques (1738—1813),
abbé, fransk författare. På sin tid
högt skattad för sin översättning av
Vergilius och sina lärodikter, där
han prisar lantlivets behag och ger
uttryck åt en fin naturkänsla.
Delinkvent (lat. delin’quere, fela),
brottsling, som skall dömas eller
undergå straff.
Deli’rium (lat. de, ur, och lira, fåra),
själsligt förvirringstillstånd, där
individens föreställningsvärld
befinner sig i fullständig oordning.
Ut-märkes av fantasier och
sinnesvil-lor. Förekommer vid olika
förgiftningar, febertillstånd,
sinnessjukdomar m. m. — D. tremens,
fyllerigalenskap, kan uppträda efter
långvarigt spritmissbruk och framkallas
ofta av tillfälliga sjukdomar.
Ut-märkes av anfall av akut
sinnesförvirring. Den sjuke är fullständigt
desorienterad, har hallucinationer,
ser syner, t. ex. flugor, djävlar, vita
elefanter o. dyl. Patienten visar
stark oro, darrar och svettas. Sedan
anfallet varat 2—4 dagar, avslutas
det med långvarig sömn, ur vilken
den sjuke åter vaknar fullständigt
klar och redig, 52, 3020.
Deliska problemet, det enligt sägnen
av oraklet i Delfi för invånarna pä
ön Delos uppställda problemet att
göra sitt kubiska altare dubbelt så
stort för att undgå en pest. D. ger
ekvationen x3 = 2a8, där x är sidan
i den sökta, a i den givna kuben.
Problemet kan icke lösas med de
euklidiska hjälpmedlen passare och
linjal, men väl med vissa kurvor.
Delisle [dali’l], Léopold (1826—1910),
fransk historiker, mångårig chef
för Bibliothèque Nationale i Paris,
framstående urkundsutgivare.
1. DeTitzsch, Franz (1813—90), tysk
teolog, professor i G. T:s exegetik,
bl. a. vid Leipzigs universitet. D.
var en framstående kännare av den
rabbinska litteraturen, främjade
judemissionen.
2. DeTitzsch, Friedrich (1850—1922),
son till Fr. D., tysk assyriolog, mest
känd genom några föredrag, Babel
4IOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
