Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Delius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DELIUS, FREDERICK
DEMOKRATER
und Bibel (1902—05), där han
kraftigt underströk G. T:s beroende av
babyloniska traditioner, vilket
utlöste den s. k. Babel-Bibel-striden.
Även framstående filolog.
Delius [diTias], Frederick (1862—
1934), engelsk-tysk tonsättare, en
av Englands mest betydande i
början av seklet. I sin stil något
påverkad av Grieg och Debussy. Har
skrivit operor, orkesterrapsodier,
körverk o. a., operan Irmelin, 845.
Delkre’dere, ital., del credere,
han-delsterm, på tro och loven,
övertagande av ansvar såsom för egen
skuld. Brukligt i
kommissionsaffä-rer, kommissionärens provision
benämnes även delkredere.
Dellensj öarna, två sjöar i n.
Hälsingland, Norra D. 80 km2, Södra D.
50 km2. Största djup 50 m.
Avrinna genom Delångersån, 1516 K, 1677.
Delling, i nordisk mytologi dagens
fader. — Dellings son, dagen.
Del’menhorst, stad i Oldenburg i n.
Tyskland, v. om Bremen, fordom
huvudstad i grevskapet D. 56 300
inv. 1952.
Delning, se Celldelning,
Mognadsdel-ning, Fortplantning.
De Long, George Washington (1844—
81), amerikansk sjöofficer och
po-larforskare, omkom jämte flertalet
kamrater sedan hans fartyg
»Jean-nette» förlist i packisen vid De
Longöarna i Norra ishavet.
Expeditionen fick dock stor betydelse
genom upptäckten av den
polar-ström från Berings sund västerut,
som Nansen sedan utnyttjade
under sin färd med »Fram».
De Longöarna, tre ryska öar i
Ishavet n.ö. om Nysibiriska öarna,
Ben-nettön, Henriettaön och Jeanetteön,
upptäckta under De Longs
expedition 1879—81, — 170 K.
Delorme [dalårm’], Philibert (omkring
1512—70), fransk arkitekt, en av
den franska renässansens främsta
företrädare. Blev efter studier i
Italien ledare för de kungliga
byggnaderna. Uppförde omkring 1550
slottet i Anet för Diana av Poitiers.
För Katarina av Medici påbörjade
D. 1564 Tuilerierna (se d. o.) och
uppförde en galleribyggnad till
slottet Chenonceaux. Utgav viktiga
teoretiska arbeten, 553.
DeTos, ryktbar grekisk ö i Egeiska
havet, medelpunkt i Kykladerna.
5 km2. Blev tidigt ett centrum för
Apollonkulten. 478—454 f. Kr.
förvarades det första attiska
sjöförbundets kassa där. Under romersk
tid utvecklades ön till ett stort
handelscentrum och medelpunkt i
en omfattande slavhandel. Franska
utgrävningar sedan 1877 ha givit
resultat, som i betydelse för
kännedomen om den hellenistiska
stadskulturen tävla med fynden i
Pompeji, 1442 K.
Delphi, se Delfi.
Delphi’nium, växtsläkte, se
Riddar-sporre.
Delsbo, kommun i n. Hälsingland,
Gävleborgs län, vid S. Dellen.
Bildar en historiskt och etnografiskt
särpräglad huvudbygd i landskapet.
4 788 inv. 1954, — 1516 K, 1678.
Delsbostintan, artistnamn för Ida
Gawell-Blumenthal (1869—1953).
Redan från mitten av 1890-talet gjorde
sig D. under denna pseudonym känd
som framstående
bygdemålsberätta-re. Ehuru främst knuten till
Skansen gav hon allmogeaftnar på
turnéer i de övriga nordiska länderna
och i USA samt framträdde även i
radio.
De’Ita. 1. Fjärde bokstaven i det
grekiska alfabetet. — 2. De sediment,
som en flod avlagrar vid sin
mynning. Själva benämningen har
uppkommit av Nilens D., som uppvisar
en om den grekiska bokstaven D.
påminnande form.
Deltakoppling, detsamma som
Triangelkoppling (vid
trefastransformatorer, trefasmotorer osv.).
Deltametall, mässingslegering
bestående av ca 56 % koppar, 41 % zink,
1 % järn, 1 % mangan och 1 % bly,
till färgen ljust guldgult. Användes
till skruvar, verktyg, maskindelar,
fartygsbeslag, propellrar m. m.
Deltamuskeln, den trekantiga,
kraftiga muskel som sträcker axelleden
och ger axeln dess rundning.
Delude’ra (lat. delu’dere), gäcka,
överlista. — Delusio’n, besvikelse;
feluppfattning. — Deluso’risk,
gäckande, bedräglig.
Delångersån, å i Hälsingland, avlopp
för Dellensj öarna och Forsavattnen.
Delar sig i Iggsjön i två armar,
Ig-gesundsån och den egentliga
Delångersån, 1678.
Demagog [-gå’g], grek., ursprungligen
folkledare, numera uteslutande i
nedsättande bemärkelse
(folkförle-dare, uppviglare) om personer, som
för politiska eller egna syften
bearbeta folkmassan genom att vädja
till dess lidelser. — Demagogi’,
styrelseform som ger makten åt
massans ledare, hänsynslös agitation,
avsiktlig verklighetsförfalskning.
Démarche [demar’sj], fr., mått och
steg, särskilt diplomatiskt
inskridande.
de Maré, Rolf (f. 9/5 1888),
teaterledare, konstsamlare (El Greco),
museichef. Vann världsrykte
genom sin danstrupp Svenska
baletten, sammansatt av artister främst
från Stockholms och Köpenhamns
operor, vilken 1920—25 turnerade i
Västeuropa och Amerika och
propagerade för de modernistiska
strömningarna i dans, musik och
dekorationsmåleri.
Demarkationslinje, officiell gränslinje
mellan två politiska eller militära
områden, t. ex. den av påven 1494
fastställda D. mellan Portugals och
Spaniens kolonialområden.
Demaske’ra, fr., taga masken från
någon, avslöja.
Demavend’, högsta toppen i
Elburs-bergen, Iran, n.ö. om Teheran.
5 670 m ö. h., 1239 K, 1577.
Demente’ra, fr., officiellt bestrida
riktigheten av ett påstående. —
Dementi’, förnekande.
Demen’tia, de’mens (lat. de, av, och
mens, förstånd), sinnesslöhet,
blöd-sinne, obotlig nedsättning av
förståndet. — D. seniTis,
sinnessjukdom beroende pä
åldersförändringar. — D. paraly’tica, till demens
ledande syfilitisk sinnessjukdom,
som i regel uppträder 15—20 år
efter syfilisinfektionen. — D.
prae’-cox, sinnessjukdom, som vanligen
uppträder hos unga individer och
där man har spårat en viss
ärftlighet. Yttrar sig med schizofrena
symptom och leder till blödsinne,
3013.
Deme’ter (lat. Ceres), i grekiska
myten växtlighetens och skördens
gudinna, även dyrkad som
freds-gudinna och arbetets
befordrarin-na, 1428.
Deme’trios (omkring 337—283 f. Kr.),
kung i Macedonien 293—288, för sin
skicklighet som ingenjörsofficer
kallad stadsbetvingaren,
Poliorke’-tes. Deltog i striderna efter
Alexander den stores död och
besegrades av Kassandros vid Ipsos 301.
Deme’trios från Faleron (omkring 350
—280 f. Kr.), grekisk politiker och
författare, Aristoteles elev, styrde
som makedonisk resident 317—307
Aten i moderat konservativ anda.
Filosof på tronen.
Demilitarise’ra, avväpna, avskaffa
anstalter av militär karaktär.
De Mille [da mil’], Cecil B. (f. 12/8
1881), amerikansk filmregissör, en
av Hollywoods och Paramounts
grundare, filmdebut 1913, ägnade
sig i början åt wild-west, efter 1920
åt eleganta komedier, blev sedan
Hollywoods mammutregissör med
jätteutstyrselfilmer. Filmer bl. a.:
De tio budorden (1923), Chicago
(1928), I korsets tecken (1932),
Cleopatra (1934), Simson och
Delila (1949), Världens största show
(1952).
Demimonde [damimångd] (fr.,
halvvärld), av A. Dumas d. y. i
skådespelet Le Demimond skapad
benämning på sådana tvivelaktiga
existenser i storstaden, som söka
efterlikna den förnäma världens
levnadsvanor. I nutida språkbruk
betecknar D. ett övre skikt bland
prostituerade kvinnor, även enstaka
kvinna ur detta skikt.
Demisec [damisäk’], halvtorr,
beteckning på söthetsgrad hos vissa viner
(hos champagne ca 6 % socker).
Demissio’n, fr., nedläggande av ett
ämbete. — Demissionera, avgå.
Demiur’g (grek, demiurgos’,
hantverkare; konstnär). Demiurgen var hos
Platon en skapande och ordnande
makt, medan han hos gnostikerna
var en från den högsta gudomen
skild och underordnad skapare av
sinnevärlden, ofta fattad som ett
relativt ont väsen. Denna karaktär
har Demiurgen hos Stagnelius, i
vars diktning han symboliserar
sinnevärlden.
Demi-vierge [damiviärsj’], fr.,
halvjungfru, av M. Prévost präglat
uttryck för erotiskt oblyg men fysiskt
orörd flicka.
Demmi’n, stad i Pommern vid Peene,
s. om Stralsund. 18 006 inv. 1946.
Var en vendisk stad, som intogs 1211
av Valdemar Seir, men snart åter
förlorades. Svensk besittning 1631
—1720.
De’mo-, grek., folk-, vanlig
samman-sättningsled, jfr nedan.
Demobilise’ring, återförsättande av en
krigsmakt på fredsfot.
Demodulering, återförvandling av en
med talsvängningar osv. modulerad
radiosignal till hörbart ljud. D. sker
i mottagarens (slut-)detektor eller
kristall, 2783 B.
Demografi’, befolkningslära, den
vetenskap som avser befolkningens
tillstånd och förändringar.
Demoiselle [damoasäl’], fr., fröken.
Demokra’t (grek. kratei’n, härska),
anhängare av demokrati. —
Demokratisk, folklig (t sinnad), som
strävar efter fritt styrelsesätt.
Demokrater, politiskt parti i USA,
grundades 1828 av Andrew Jackson
och John Calhoun emot
federalis-terna (se d. o.). Splittrades 1860 av
slavfrågan. Kom åter till makten
med Cleveland (se d. o.) och
Wil-son samt var 1932—53
regeringsparti. Ehuru partiet, särskilt i
Södern, innehåller konservativa, ja
reaktionära element, har det sedan
Wilson och i synnerhet sedan
Roose-velt blivit alltmera radikalt, en
utveckling som bekräftats av de
senaste valen. D. stöda sig dels på
Södern, som alltsedan inbördeskriget
röstat demokratiskt, dels på
farma-rebefolkningen i Västern, dels på
immigranter och arbetare i österns
storstäder. De senare elementen ha
numera fått överhand, 1322, 2706.
4IOI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
