Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Demokrati ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEMOKRATI
DEPARTEMENT
Demokrati, folkvälde, styrelseform
enligt vilken den politiska makten
tillhör alla medborgare. Den
tidigaste formen var den omedelbara
D. (t. ex. i antikens Grekland), där
makten utövades av medborgarna
direkt genom beslut i
folkförsamlingen. Den moderna D. är
representativ, dvs. att makten utövas
genom en folkrepresentation
(parlament, riksdag etc.). Väsentliga
villkor äro här allmän och lika
rösträtt, och en fri opinionsbildning,
skyddad genom yttrande-, tryck- och
församlingsfrihet. Den moderna D:s
teoretiska grundval utbildades
under 1700-talet, dess praktiska
utformning fick sina första uttryck i
den ännu gällande amerikanska
författningen av 1787 och i franska
revolutionens statsskick, 698, 2162.
Demokratisk ungdoms
världsfedera-tion (DUV), eng. World Federation
of Democratic Youth. Upprättades
1945 i London för att bevaka
ungdomens intressen och främja
demokratin. Avslöjade sig efter en kort
tid som en av kommunisternas
många täckorganisationer, vilka
officiellt uppträda som opartiska men
vilka i själva verket dirigeras från
Moskva.
Demok’ritos (omkr. 460—370 f. Kr.),
grekisk filosof, född i Abdera i
Tra-kien. D. är atomlärans
grundläggare och var också en av de första
som förkunnade en konsekvent
materialism. Cicero sätter honom som
stilist vid Platons sida, och hans
vetande var så omfattande att han
blivit kallad världens lärdaste man
före Aristoteles, 205, 946.
Demole’ra (lat. dis-, isär, moTes,
massa), nedriva el. förstöra t. ex.
byggnader, broar, befästningar.
Demon [demå’n], grek. daiTnon, ande.
Numera i svenskan i betydelsen ond
ande. — Demonisk, djävulsk, hemsk.
Demonstratio’n, förevisning,
bevisföring; massmöte för offentligt
samfällt tillkännagivande av (politiska)
meningar eller krav; handling i
agitatoriskt syfte. — Demonstre’ra,
bevisa, åskådliggöra, delta i en
demonstration.
Demonstrati’va pronomina, utpekande,
t. ex. denne, den där.
Demonte’ra, taga isär (t. ex. en bil
eller annan mekanism). —
Demontering av industrianläggningar,
bortförande av för fabrikationen
väsentlig maskinell och annan
utrustning.
Demoralise’ra, fr., sedligt fördärva,
förstöra (en trupps) moral. —
Demoralisation, sedefördärv, bruten
disciplin.
De mor’tuis nil ni’si ben’e, lat., om
de döda (skall man) inte (tala)
annat än gott.
De’mos, grek., folk, i synnerhet i
politiskt avseende, »de fria
medborgarna».
Demos’tenes (384—322 f. Kr.), atensk
politiker, advokat, en av Greklands
främste talare, såg i Macedonien en
fara för Atens oberoende och
angrep i sina s. k. filippiska tal konung
Filip och hans grekiska medlöpare.
Flydde 322 till Poseidontemplet på
Kalaurea, där han tog gift, 702.
Demo’tika, stad i n.ö. Grekland, ca
10 000 inv. Karl XII vistades 1713—14
i D.
Demo’tisk skrift, grek., fornegyptisk
»folklig» skrift, i motsats till
hiero-glyfer och hieratisk skrift (se d. o.),
775.
Dempsey [demp’si], William Harrison
(Jack) (f. 1895), amerikansk boxare
i tungviktsklassen. Besegrade 1919
dåvarande världsmästaren Jess
Wil-lard och försvarade därefter världs -
mästartiteln i 7 år, bl. a. mot
fransmannen Georges Carpentier 1921. D.
förlorade sin titel 1926 mot Gene
Tunney och lyckades sedan ej
återerövra densamma. Lämnade
box-ningsringen definitivt 1932, — 478,
703 B.
Dena’r, romerskt silvermynt (omkring
75 öre), ofta anträffat i svensk jord,
framför allt på Gotland. Jfr Dinar.
Denationalisera, beröva nationalitet,
utplåna nationell egenart.
Denature’ra, göra något oanvändbart
för visst ändamål, vanligen genom
tillsättande av något ämne,
denatu-reringsmedel. I Sverige denatureras
sprit med pyridinbaser,
krotonalde-hyd och bensen och därjämte
tillsättes ett färgämne, för rödsprit
fuchsin.
Dena’tus, lat., avliden.
Denazifiering, benämning på den
verksamhet i Tyskland,
företrädesvis av ockupationsmakterna, som
avsett att utmönstra nazismen ur
administrationen och fullfölja
bestraffningen av nazistiska
krigsförbrytare.
Denbigshire [den’bigsja], grevskap i
n. Wales vid Irländska sjön. 1732
km2, 170 500 inv. 1954. Huvudort
Ruthin.
Den’dera, by i s. Egypten n. om Tebe;
äger storslagna ruiner, bl. a. ett väl
bevarat Hatortempel.
Den’dra, ort på n.ö. Peloponnesos,
Grekland, ryktbar genom märkliga
fornfynd av en rad svenska
expeditioner under A. W. Persson 1926—
39, bl. a. en kupolgrav från
omkring 1350 f. Kr., flera mykenska
kammar gr avar samt rika guld- och
silverfynd, vapen, smycken m. m.
Dendrokronologi’ (grek. den’dron,
träd, kron’os, tid), tidsbestämning,
grundad på trädens årsringar.
Dendrologi’, grek., läran om träden.
Föreningen för dendrologi och
park-vård stiftades i Stockholm 1920 och
har bl. a. till syfte att främja
intresset för och kännedomen om
odlingsbara träd och buskar. Samma
år startades sällskapets rikt
illustrerade årsskrift, »Lustgården».
Dendrome’ter, trädmätare, optiskt
instrument för mätande av trädens
höjd. Baserar sig på satsen om
likformiga trianglar och fordrar
kännedom om ett jämförelseavstånd,
t. ex. avståndet fram till trädet. —
Flera konstruktioner finnas.
Den’eb, stjärnan a i stjärnbilden
Svanen (se d. o.). D. kommer av
arabiskans dhanab, svans.
Dene’bola, stjärnan 3 i stjärnbilden
Lejonet (se d. o.). D. är härlett från
arabiskan och betyder lejonets
svans.
Den flygande holländaren, se
Flygande holländaren.
Den gudarna älska dör ung, ett av
den romerske komediförfattaren
Plautus präglat slagord.
Denguefeber [dän’ge-], epidemisk
sjukdom i tropiska och subtropiska
länder. Smittämnet tillhör de i
mikroskop osynliga virusarterna.
Sjukdomen sprides genom insektstick,
karakteriseras av typiska utslag och
är tämligen ofarlig men mycket
smittsam.
Denier [danje’], ursprungligen ett
franskt mynt, senare en myntvikt
(1,275 g), sedermera ett mått på
finlek hos garn. D. räknas efter
antalet gram, som 9 000 m av garnet
väger.
Denif le, Heinrich (1844—1905),
österrikisk historiker, dominikanermunk,
anställd vid Vatikanarkivet. D. har
författat flera grundläggande
arbeten om medeltidens teologi och
uni-versitetsliv samt ett ryktbart
an
grepp på Luther. (Luther und
Lut-hertum, 2 bd, 1904—09.)
De nih’ilo nih’il, lat., av intet blir
intet.
Deniker [danikä’r], Joseph (1852—
1918), rysk-fransk antropolog och
et-nograf, den förste, som tog hänsyn
till antropologiska egenheter vid
människosläktets indelning i olika
raser i sitt verk The races of man
(1899), 880.
Denis [dani’], Maurice (1870—1943),
fransk målare och grafiker, ledare
för Nabisgruppen (se d. o.). Sökte
i reaktion mot impressionismen
förena Gauguins syntetiska måleri med
ett fördjupat, religiöst innehåll
under inflytande från 1400-talets
italienska freskomåleri.
Denitrifikatio’n, den process,
varigenom nitrat i naturen under inverkan
av bakterier reduceras till nitrit,
ammoniumföreningar eller fritt
kväve.
Den’newitz, by i Brandenburg, n.ö.
om Wittenberg. Här besegrade den 6
sept. 1813 nordarmén under Karl
Johan den franska Berlinarmén
under Ney.
Den pansrade näven, ty., die
gepan-zerte Faust, ett uttryck som
användes av kejsar Wilhelm II i ett tal
1897 med anledning av mordet pä
tyska missionärer i Kina.
Den politiske Kandestöber, se
Kann-stöpare.
Dens, lat., tand.
Den som tiger, han samtycker,
bevingat ord, som återgår på påven
Bonifatius VIII:s sats: Qui tac’et
consenti’re vide’tur, lat., den som
tiger tycks samtycka.
Den stumma från Por’tici, opera av
F. Auber till text av E. Scribe och
G. Delavique. Uppfördes i Paris
1828, i Stockholm 1836. Premiären
1830 i Bryssel blev upptakten till
revolutionen i Belgien.
Dent [dans], fr., tand. — Spetsig
bergstopp (ingår i namn på alptoppar).
Denta’l (lat. dens, tand), hörande till
tänderna; tandljud. — Dentis’t eller
dentolo’g, tandläkare. — Dentologi’,
läran om tänderna.
Den tapre Landsoldat, dansk visa,
diktad av P. Faber vid 1848 års
dansk-tyska krig, tonsatt av E.
Hor-neman.
Dent Blanche [dans blanssj’], 4 364 m
hög alptopp i Wallisalperna i
Schweiz, n.v. om Matterhorn.
Dent d’Hérens [dans derans’s], 4 173
m hög alptopp i schweiziska
kantonen Wallis på gränsen till Italien.
Dent du Midi [dans dy midi’],
bergstopp i Wallisalperna i Schweiz, s.
om Genèvesjöns ö. ända. 3 260 m.
Denti’n, tandben, 3573 B.
Denudatio’n (av lat. denuda’re, gö-a
bar) blottandet av djupare liggande
partier av jordskorpan genom lösare
lagers bortförande av rinnande
vatten, vind eller glaciärer.
Denver [den’va], huvudstad i staten
Colorado, USA, vid ö. foten av
Klippiga bergen, omkring 1 600 m ö.
h. Anlagt av guldgrävare 1858 är D.
centrum i ett bergverks- och
jordbruksdistrikt. 415 786 inv. 1950, med
förorter 563 832 inv. 1950, därav
omkring 4 000 födda i Sverige.
Hälsosamt klimat: vid D. finns ett
svenskt-amerikanskt sanatorium,
1321.
Den vilseförda, se La traviata.
Departemen’t, fr., avdelning, område.
1. I vissa länder (Sverige, Norge,
Förenta staterna m. fl.) kallas
regeringsmaktens centralorgan D. I
Sverige finnas nu elva D.: justitie-,
utrikes-, försvars-, social-,
kommunikations-, finans-, ecklesiastik-,
jordbruks-, handels-, inrikes- och
4102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
