Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Djurröd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJURRÖD
van DOESBURG, THEO
omfattar följande nio provinser;
urdjur, svampdjur, nässeldjur, maskar,
leddjur, blötdjur, tagghudingar,
manteldjur och ryggradsdjur.
Organismer, som icke kunna hänföras
till någon av dessa, hänföras till
växtriket (se d. o.). Emellertid
finnas bland urdjuren tveksamma fall.
Uppdelningen i djur och växter är
sålunda icke på förhand given utan
grundad på tradition och praktiska
hänsyn, 715, 1372 B.
Djurröd, församling i Träne kommun
i mellersta Skåne, Kristianstads
län, 561 inv. 1954.
Djursdala, församling i Södra Vi
kommun i n.ö. Småland, Kalmar
län, 761 inv. 1954.
Djursholm, stad i Stockholms län,
Uppland, vid Stora Värtan. 7 733
inv. 1954. Blev stad 1914. Högre
samskola. D., som är en förnäm
villaförort till Stockholm, var
ursprungligen ett frälsegods, från
omkring 1500 till 1813 i släkten Banérs
ägo. D. inköptes 1889 av Djursholms
ab för anläggande av en villastad,
3405 K, 3595.
Djurskydd, organiserade åtgärder mot
djurplågeri (se d. o.). Lag om D.
19 maj 1944 lämnar bl. a.
föreskrifter om vård och behandling av djur
samt deras användning för
vetenskapligt ändamål, 714.
Djurskyddsföreningarnas
centralförbund, se Svenska
djurskyddsföreningarnas centralförbund, 714.
Djursland, Dyrsland, dansk halvö på
ö. Jylland, i Kattegatt, n.ö. om
Aar-hus, 653 K.
Dj ursten, fyr vid öregrundsgrepen
på v. kusten av Gräsön, n. om
öre-grund.
Djursätra, brunns- och badort i
Värs-ås kommun på högslätten mellan
Billingen och Hökensås, Skaraborgs
län.
Djurö, kommun i Stockholms län.
1 735 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Djurö, Möja och
Nämdö.
Djäkne (samma ord som diakon), en
numera obruklig beteckning för
skolpojke (t. ex. V. Rydbergs roman De
vandrande djäknarna), eller för vissa
kyrkliga funktionärer.
Djävulen (grek. diabTos, förtalaren),
hebr. satan, det ondas
personifikation, 726 B.
Djävulsbibeln (Gi’gas libro’rum),
handskrift i Kungl. Biblioteket,
innehållande G. T. och N. T., Josefos
judiska historia m. m. och försedd
med en grotesk bild av djävulen,
varav boken fått sitt namn. Den
omkring en m höga D. hemfördes
som krigsbyte från Prag, 1648.
Djävulsbron, bro över Ilobregatfloden
vid Martorell i n.ö. Spanien, ett
spetsbågspann på 37 m,
ursprungligen byggd omkring 219 f. Kr.
Djävulsrockor, Dicerobafdae, de
största av alla rockor, 7—9 m breda,
med hornliknande bihang omkring
munnen. De förekomma i tropiska
hav.
DjävuJsön, ö i Franska Guayana, n.
Sydamerika, till 1946 använd som
deporationsort, 1482.
DKW, tyskt bilmärke i tämligen låg
prisklass, 2- el. 3-cylindrig
2-takts-motor. Tillverkas av Zschopauer
Mo-torenwerke, tillhörigt Auto-Union
AG, 384 B.
dl, förkortning för Deciliter.
Dlugocz [dlo’gåsj], Jan, lat. Johannes
Longinus (1415—80), polsk prästman
och krönikör, »den polska
historieskrivningens fader».
DM, förkortning för
distriktsmästerskap.
dm, förkortning för Decimeter.
Dmi’trij, ryska furstar, se Dimitrij.
D-moll, tonart förtecknad med ett b
(för h). Parallelltonart är F-dur.
Dmow’ski, Roman (1864—1939), polsk
politiker, 1923 utrikesminister. På
grund av sin tyskfientlighet ivrade
han för samverkan med
Sovjetunionen men fick ge vika för Pilsudskis
önskemål om front mot såväl
Sovjetunionen som Tyskland.
DN, förkortning för Dagens Nyheter.
Dnjepr, rysk flod, till storleken
Europas tredje, från platålandet s. om
Valdaj till Svarta havet, där den
tillsammans med Bug utfaller i
Otja-kovlimanen, 2 280 km lång. I
Vitryssland och n. Ukraina mottar den
bifloderna Berezina och Pripet, vid
Kiev Desna, genombryter nedom
Dnjepropetrovsk sy dryska
platåryggen, bildande forsar (poro’ger). Är
nu delvis kanaliserad och en viktig
trafikled. Betydande kraftstation, se
Dnjeprostroj, 3748.
Dnjeprodsersjinsk’, tidigare
Ka’men-skoje, stad i Ukraina, Sovjetunionen,
vid Dnjepr, med väldiga järn- och
stålverk, 150 000 inv. 1939.
Dnjepropetrovsk [-pråpetråf’sk],
huvudstad i industriområdet med
samma namn, i s. Ukraina vid Dnjepr
nära Krivoj Rog-malmfältet. Hette
före 1926 Jekaterinoslav. 501 000 inv.
1939. D. var 1941—43 ockuperat av
tyskarna. Rundradiostation, 3157 K.
Dnjeprostroj [-prastå’j] eller
Dnjepro-ges’, ryskt kraftverk i Dnjepr
nedanför Dnjepropetrovsk (f. d.
Jekaterinoslav), där forsarna
sammanbyggts till en fallhöjd av 37 m.
Den 1 900 meter långa dammen
sprängdes inför den tyska
offensiven 1941. Den har återuppbyggts
sedan ryssarna 1943 åter tagit den
i besittning, 3162.
Dnjestr, flod i Sovjetunionen från
Karpaterna v. om Lwow, utfaller
i Svarta havet i Akkermanlimanen,
1 372 km lång. Utgjorde tidigare
gräns mellan Sovjetunionen och
Rumänien, 3157 K.
DNL, se DDL.
D:o, förkortning för Dito.
Dobbel, spel med tärningar och kort,
hasardspel.
Dobblare, Nils (d. 1570), krigare, som
1570 genom en skicklig kupp
be-mäktigade sig Revals slott. D. är
Hjälten i Gustaf Janssons
äventyrsroman med samma namn.
Dobera’n, tysk stad i Mecklenburg,
1,5 mil v. om Rostock. 10 957 inv.
1946. Var storhertigligt
sommarresidens, stor brunns- och badort.
Kyrkan, från 1300-talet, har många
medeltida konstverk av intresse. De
flesta äldre mecklenburgska furstar
vila där, bl. a. konung Albrekt av
Sverige. Klosterruin.
Dober’do-platån, västligaste delen sv
Karstplatån, n.v. Jugoslavien.
Dobermannpinscher [dåb’er-J,
bruks-hund, höjd 65 cm, svart eller
chok-ladbrun med gula tecken, korthårig,
huvudet långt. Svansen kuperad, ej
öronen, 1666 B.
Dobrowen’, Issay (1894—1953), rysk
dirigent och regissör med norskt
medborgarskap, från 1941 verksam
i Sverige. Har bl. a. iscensatt
Hovansjtjina, Boris Godunov och
Figaros bröllop på Kungl. teatern.
Dobrovsky [dåb’råfski], Josef (1753—
1829), tjeckisk filolog och författare,
grundläggare av det vetenskapliga
studiet av de slaviska språken.
Dobrud’scha, landskap i s.ö.
Rumänien mellan Donau och Svarta
havet, 23 000 km2, ca 900 000 inv. Är
ett bördigt, men blott föga
uppodlat stäppland med kontinentalt
klimat, bebott av rumäner i n.,
turkar och tatarer i centrum och
bul
garer i s. Tillhörde före 1878
Bulgarien (i Turkiet); huvuddelen gavs
i San Stefanofreden till Rumänien
i stället för Bessarabien, som
Ryssland tog. 1913 tog Rumänien
sydligaste delen från Bulgarien, som
emellertid i Craiovafördraget 1940
åter erhöll södra D., omfattande
7 695 km2 med 280 000 inv., 535,
2884.
Dobsina [dåp’sjina], stad i ö.
Tjeckoslovakien, i Karpaterna, 5 000 inv. I
närheten D.-grottan, två väldiga,
delvis isbeklädda salar i ett
kalkberg.
Docen’do discTmus [-sj-], lat., genom
att lära andra lära vi oss själva,
bevingat yttrande av Seneca.
Docen’t, lat., lärare; akademisk lärare,
med kvalificerat betyg på sin
doktorsavhandling. D. avlönades
tidigare genom stipendium, men har
numera lön och extra ordinarie
anställning i högst sex år. Avlönad
docent har viss
undervisningsskyl-dighet.
Doce’ra, lat-, tala lärt, undervisande.
Docka. — 1. Våt docka,
vattenbassäng, som kan avstängas med
vattentäta portar, antingen för att
torr-sätta fartyg (torrdocka) eller för
att under pågående lossning och
lastning utestänga tidvattnet
(han-delsdocka). — 2. Flytdocka, en med
U- eller L-formad profil utförd
»plåtflotte», som vid länspumpning
kan lyfta ett fartyg.
Dockteater, miniatyrteater av troligen
rituellt ursprung med hand- eller
tråddockor som skådespelare. D. var
känd redan i det gamla Indien och
Egypten, upplevde i Europa blomst
-ringsperioder då den framgångsrikt
konkurrerade med den verkliga
teatern (t. ex. 1600-talet). I dag som
folklig konst särskilt odlad i
Sovjetunionen, där och i
Tjeckoslovakien på ett utomordentligt sätt
överförd till film.
Doctis’sime, lat., höglärde herre!
Doc’ti vir’i mal e pin’gunt, lat., lärda
män skriva illa (ha dålig handstil).
Doc’tor eccle’siae, lat., kyrkolärare,
särskild hederstitel inom katolska
kyrkan.
Doc’tor hono’ris cau’sa, lat.,
hedersdoktor.
Document humain [dåkymans’ ymä"8’],
fr., mänsklig urkund, något som är
hämtat direkt ur det mänskliga livet,
naturalismens ideal.
Documents against acceptance
[dåk’jo-mants agei’nst äksepVans], se D/A.
Dodd, William (1869—1940),
amerikansk diplomat och historiker.
Ambassadör i Berlin 1933—37. Hans
postumt utgivna dagbok är ett av
samtidshistoriens viktiga dokument
(sv. ö. 1942).
Dodecand’ria, elfte klassen av Linnés
sexualsystem, utmärkt av tolv
ståndare i blomman.
Dodekae’der, kropp, begränsad av
tolv plana och regelbundna
femhör-ningar. D. är en av de s. k.
platon-ska kropparna.
Dodekane sien, se Tolvöarna.
Dodge [dådsj], amerikanskt bilmärke
i mellanprisklassen, tillhörigt
Chrysler Corp. Namnet härrör från två
bröder Dodge, tidigare hos Ford,
som 1913 började tillverka D.-bilar.
D.-fabriken köptes 1928 av Chrysler
Corporation.
Dodgson, se Carrol, Lewis.
Dodo’na, kult- och orakelplats i
Epi-rus, Grekland, där Zeus’ orakel
inhämtades av suset i en hög ek.
van Doesburg, Theo (1883—1931),
holländsk arkitekt, målare och
skriftställare. Grundare av
konst-närsgruppen De Stijl (1917). D:s
måleri är konkret och använder sig
4II6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
